Höga och svårgenomskådade skatter på arbete är ett stort
hinder för att få en fungerande arbetsmarknad. Sociala
avgifter som betalas i klump av arbetsgivaren och som inte
redovisas till den enskilde löntagaren utgör en stor del av
problemet. Skillnaden mellan den bruttolön som betalas av
arbetsgivaren och den nettolön och förmåner den anställde
eller uppdragstagaren får ut är svår att förstå. För att få en
bättre fungerande arbetsmarknad och fler jobb måste
arbetsgivaravgifterna redovisas bättre till den anställde både
i egenskap av förmånstagare och skattebetalare.
Arbetsgivaravgifterna avser både avgifter relaterade till förmåner och ren
skatt. Så länge varken skattedel eller avgiftsdel redovisas till den anställde
är
det givetvis svårt att veta vilka förmåner han eller hon har rätt till. Detta
förvärras av att sociala avgifter som avser avtalade förmåner dessutom bakas
ihop med avgifterna enligt lag. Ett exempel på detta är att timanställda i
kommuner och landsting som arbetat för få timmar sällan eller aldrig har fått
veta att de inte kommer att få någon avtalspension.
Arbetsgivaravgifterna fungerar i praktiken som en dold skatt på arbete. De
är en broms för att få välbehövliga arbetsuppgifter utförda och för välbe-
hövliga nya jobb. Effekten blir särskilt tydlig för arbeten och uppgifter inom
tjänstesektorn vilket kan illustreras av följande exempel. En egenföretagare
som vill få sina fönster tvättade och betalar 100 kronor efter skatt till en
fönsterputsare måste av sina kunder få in 800 kronor plus ersättning för
omkostnader. Det blir mycket svårt för fönsterputsaren att få jobb. Det som
händer i stället är att fönstren förblir oputsade, att man putsar själv eller
att
fönstren putsas av "obeskattad" arbetskraft. En sådan obeskattad arbetskraft
kan i bästa fall vara de egna barnen eller deras kamrater men är i många fall
svart arbetskraft. Skatter och avgifter som är dåligt förstådda blir inte
accepterade och bidrar till att fler jobbar svart.
Den stora och dåligt förstådda differensen mellan netto- och bruttolön gör
det svårt att genom höjd lön uppmuntra till utbildning eller locka fler till
bristyrken.
Hos många stora arbetsgivare med många anställda, till exempel
kommuner och landsting, betalas arbetsgivaravgiften i klump. På en av-
delning eller en annan avgränsad arbetsplats blir det svårt att få begrepp om
hur mycket det kostar att ha anställda. Det blir svårt att jämföra alternativ.
För att göra bruttolönen tydlig och motverka arbetsgivaravgiftens effekter
som dold skatt på arbete föreslår jag att de statliga arbetsgivaravgifterna
skall
debiteras och redovisas direkt hos den enskilde löntagaren som skatten och
avgiften avser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning och debitering av arbetsgivaravgifter.