med anledning av skr. 1998/99:59 Öppen handel - rättvisa spelregler
Behovet av globala
spelregler
Hållbar utveckling regionalt och globalt kräver fördjupat
internationellt samarbete. Internationellt samarbete i fasta
former ligger i de mindre staternas intresse. Alternativet är
en situation präglad av den starkes rätt. Det är därför av
särskild betydelse för små länder som Sverige, men också för
majoriteten av världens utvecklingsländer, att rimliga och
rättvisa spelregler upprättas på den globala marknaden.
Centerpartiet stöder därför ambitionen att en ny
förhandlingsrunda inom världshandelsorganisationen (WTO)
skall bli bred och omfattande.
Den friare världshandeln har fungerat som motor för den ekonomiska
utvecklingen runt om i världen. För många människor har 1990-talet
inneburit förbättringar. Alltfler länder formas till stabila demokratier, allt
fler
länder förmår att resa sig ur den djupaste fattigdomen. Protektionism och
handelshinder i i-länderna slår hårt mot u-ländernas produkter och
befolkning. Det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT-avtalet) och
etablerandet av WTO har i flera avseenden inneburit förbättringar för u-
länderna genom ökad tillgång till olika marknader.
Handel och investeringar medverkar också till att skapa ömsesidiga
beroenden och ökad integration mellan världens länder. Handel bidrar
därmed till att främja fred och säkerhet. Handelsrestriktioner och bojkotter
fungerar vidare som ett legitimt påtryckningsmedel visavi odemokratiska
regimer som utövar våld eller annat förtryck mot den egna befolkningen eller
som uppträder hotfullt mot andra länder.
På samma sätt som Centerpartiet i Sverige verkar för en marknadsekonomi
med sociala och miljömässiga hänsyn vill vi att världshandeln skall
kännetecknas av detsamma. FN:s generalsekreterare Kofi Annan har före-
slagit världens företagsledare en global pakt kring gemensamma värderingar
och principer som kan ge den globala marknaden ett mänskligt ansikte.
Annars, menar han, riskerar motståndet mot globaliseringen att växa upp till
ett hot mot världsmarknaden och den fria handeln.
Ett huvudsyfte för Sverige och EG i de kommande WTO-förhandlingarna
måste vara att stärka utvecklingsländernas integration och ställning i
världshandeln. Som stöd för u-länderna i en miljö med friare handel framstår
UNCTAD som en viktig organisation. UNCTAD bedriver handelsstödjande
tekniskt bistånd med särskild adress, de minst utvecklade länderna.
Centerpartiet anser att Sverige bör verka för att UNCTAD får nödvändiga
resurser för att fullgöra detta arbete.
Privata investeringar överskuggar med bred marginal det bistånd som idag
ges. Denna trend kommer säkerligen att fortsätta i takt med att
kommunikationer förbättras och möjligheter att förlägga produktion var som
helst i världen därmed blir större. På flera håll har företag förlagt
utvecklingscentrum för att ta till vara lokal kunskap och komma närmare
begynnande marknader. Obalansen är dock stor i var investeringarna görs.
Spelregler för handel och strävan att ytterligare liberalisera världshandeln
kan inte isoleras från ambitionerna att fördjupa det globala samarbetet och
från behovet av att på andra angelägna områden skapa regler för mellan-
statligt och mellanfolkligt samarbete. WTO-regler måste vara koherenta med
ansträngningar inom Förenta nationerna (FN) att säkerställa fred och främja
hållbar utveckling. Centerpartiet vill särskilt lyfta fram arbetet med att
undanröja de globala miljöhoten, FN:s insatser för att utrota världs-
fattigdomen och stärka barns och kvinnors rättigheter samt ILO:s verksamhet
som syftar till att förbättra arbetstagarnas situation.
Världsekonomin är fortfarande organiserad på ett sätt som gör att en stor
del av befolkningen ställs utan möjligheter att göra en rimligt produktiv
arbetsinsats. Detta är ett oerhört slöseri med mänskliga resurser, förutom att
det medför att de drabbade inte heller får anständiga livsvillkor.
Enbart marknadskrafter kan inte lösa de grundläggande orättvisorna
mellan rika och fattiga. Centerpartiet anser därför att FN bör ges rätt att
uttaxera resurser för att fördela till dem som inte kunnat utnyttja
globaliseringens möjligheter. Ökat bistånd från världens rika till världens
fattiga krävs för att minska fattigdomsklyftan och för att främja hållbar
utveckling.
Även utan nya multilaterala WTO-regler finns det mycket som Sverige
kan göra bilateralt och inom EU för att förbättra situationen i
utvecklingsländerna. Centerpartiet har återkommande kritiserat regeringen
för dess låga ambitioner när det gäller biståndet. Centerpartiet anser att
biståndsmålet på en procent av BNI skall återupprättas betydligt snabbare än
vad regeringen hittills förespråkat. Partiet har också krävt att Sverige skall
ställa högre krav på demokrati och rättvis fördelning i mottagarländerna. En
mer konsekvent prioritering av småskalighet i biståndet, med tyngdpunkt på
landsbygdsutveckling, hållbar utveckling och miljö, anpassad teknik och
hjälp till självhjälp skulle skapa bättre förutsättningar för ekonomisk
utveckling.
Inom EU behövs en ökad samstämmighet mellan biståndspolitiken och
övriga politikområden såsom handels-, jordbruks-, utrikes- och säkerhets-
politiken, migrationspolitiken etc. Det finns allvarliga brister i EU:s handels-
politik gentemot tredje världen. EU:s handelspolitik skall främja rättvis handel
och hållbar utveckling. Eftersom EU är en dominerande handelspartner för
många u-länder så skulle en förbättring av handelsvillkoren få en mycket
påtaglig effekt för de berörda länderna. Det är en stor skandal att EU inte
kunnat enas om ett nytt handelsavtal med Sydafrika.
EU har en av världens största biståndsbudgetar. Detta bistånd skall inriktas
på att främja demokrati och hållbar utveckling och på att bekämpa fattigdom
och bristande jämställdhet. Biståndet skall grundas på principerna i FN:s
konventioner om mänskliga rättigheter och i Barnkonventionen. EU bör
verka för avskrivning av de fattigaste ländernas skulder.
Det går knappast att överskatta handelns betydelse för välståndsutveck-
lingen i Sverige. Att förbättra förutsättningarna för svenska exportföretag
och främja svenskt näringsliv och svenska intressen utomlands är en allt
viktigare uppgift för regering och statsförvaltning. Centerpartiet anser att
mycket mer kan göras, både vad gäller engagemang och organisation, för att
främja svenska företags exportverksamhet.
Centerpartiet delar regeringens övergripande ambition att arbetet i WTO
skall bidra till tillväxt och sysselsättning, hållbar utveckling, ett öppet
Europa, ekonomisk utveckling i fattiga länder samt demokrati och säkerhet.
För Centerpartiet är det viktigt att en ny förhandlingsrunda inom WTO
omfattar frågeställningar av betydelse för handel och miljö respektive handel
och arbetsvillkor. Centerpartiet återkommer i det följande till några frågor
där vi anser att regeringens förslag till svenska förhandlingspositioner lämnar
övrigt att önska.
Handel och miljö
Förstörelsen av miljö och naturresurser är en global
ödesfråga. Orsakerna står dels att finna i västvärldens
överkonsumtion, dels i den utbredda misären i tredje världen.
Ny teknik innebär som regel mer miljövänliga och
resurssnåla lösningar, men de oerhörda produktions- och
konsumtionsvolymerna innebär ändå stora belastningar på
miljö och naturresurser. Om västvärldens konsumtionsnivå
skulle bli ett globalt genomsnitt skulle det leda till en
ekologisk kollaps.
I de agrara u-länderna, liksom i den agrara miljön i halvindustrialiserade
länder, är miljöförstörelsen knuten till jordbruksproduktionen och en kom-
bination av extrem fattigdom och en snabbt växande befolkning. Detta tar sig
uttryck i skogsskövling, ökenutbredning, jordförstörelse i övrigt, infektion av
sjöar och vattendrag osv. Industriverksamheten i de fattiga länderna medför
dessutom miljöproblem i form av okontrollerade utsläpp och föroreningar.
Ofta är det företag, med bas i den rika västvärlden, som utnyttjar bristen på
miljölagstiftning för att kunna uppnå låga produktionskostnader. Dessa
miljöhot hotar definitivt att undergräva de långsiktiga förutsättningarna för
mänsklig fortlevnad på vår planet.
Diskussionen om hur man kan förena en friare handel med miljö har pågått
i många år nu. Frågan är känslig i förhållandet mellan i-länder och u-länder.
Men verkligheten
kräver framgångar när det gäller att integrera miljöaspekter i handeln.
Handelskonflikterna mellan dem som vill exportera och dem som säger stopp
med hänvisning till säkerhet och hälsa finns där redan.
Miljö och handel kommer förhoppningsvis att bli en mycket viktig
handelspolitisk fråga framöver. Diskussionen har hittills kretsat kring
huruvida handel är bra eller dålig för miljön, om varierande miljökrav
påverkar konkurrenskraft och ekonomisk utveckling samt om handels-
restriktioner skall få införas till skydd för miljön.
Det råder enighet om att handel påverkar miljön. Men att ge ett entydigt
svar på frågan om en friare handel försämrar eller förbättrar miljön är
omöjligt. Allt beror på vad som produceras samt på hur de handlade varorna
produceras och konsumeras. Om ett land väljer att producera varor på ett
miljöförstörande sätt kommer handel med dessa varor att förstärka
förödelsen av miljön. Men om landet istället bestämmer sig för att
produktion och konsumtion skall vridas om till förmån för hållbar utveckling
kan handeln tvärtom bidra till en sådan utveckling.
Det handlar sålunda snarast om att komma tillrätta med drivkrafterna
bakom miljöförstöringen. Hushållningen med knappa livsresurser måste stå i
centrum för denna diskussion. Världen behöver fler gemensamma
miljööverenskommelser inom ramen för FN men också till grund för
samarbetet inom WTO. Att uppfylla internationella miljöavtal får aldrig
betraktas som ett handelshinder inom WTO. Det behövs klara regler i WTO
för hur brott mot sådana avtal skall hanteras i handeln.
Vad som ovan anförts om betydelsen av klara regler för hur brott mot
gemensamma miljööverenskommelser skall hanteras inom ramen för WTO
samt vikten av att frågeställningen om handel och miljö belyses i den
kommande WTO-rundan bör ges regeringen till känna.
Jordbruket en nyckelfråga
En omfattande handel med jordbruksråvaror och förädlade
livsmedel är direkt och indirekt avgörande för
livsmedelssäkerheten i världen nu och i framtiden. Direkt för
att import är ett krav för att klara livsmedelstillgången och
indirekt för att livsmedelsexport på många håll i världen ger
ekonomiska möjligheter till försörjning.
GATT:s Uruguayrunda, och att jordbruket genom denna numera är
inordnat i det internationella handelsregelverket, skapar förutsättningar för en
utvecklad handel med jordbruksprodukter. De framsteg som nåddes i
Uruguayrundan bör emellertid följas upp och analyseras inför kommande
handelspolitiska diskussioner inom WTO. En ökad marknadsinriktning är en
god vägledande princip och handeln med jordbruksprodukter bör fortsätta att
integreras i de multilaterala handelssystemen. Men liberalisering av jord-
brukshandeln får inte göras till ett självändamål.
Regeringen konstaterar i skrivelsen att det är stora jordbruksexportländer
som Nya Zeeland, Australien, USA och Kanada som driver på för att tvinga
övriga länder att avskaffa de ersättningar som många länder och också EU
betalar sina bönder. Trots denna insikt och trots att Sverige saknar
geografiska och klimatologiska förutsättningar för att bli ett stort exportland
för jordbruksprodukter driver regeringen en extrem avregleringslinje när det
gäller handel på jordbruksområdet. Den svenska regeringens snäva syn på
jordbruket som endast ett problemområde för den globala handeln är föga
konstruktiv.
EU:s jordbrukspolitik syftar till att trygga en europeisk livsmedels-
produktion och till att bevara och utveckla en levande landsbygd i unionen.
Dessa mål är bra. Centerpartiet anser att den gemensamma jordbruks-
politiken bör baseras på att knyta jordbrukssektorn närmare marknaden, på
att nyttja jordbruket i miljöarbetet samt ge jordbrukarna ökad frihet och ökat
ansvar, kombinerat med ekonomisk trygghet. EU:s strävan att förbättra det
europeiska jordbrukets konkurrenskraft måste kunna kombineras med en
politik som gör det möjligt för EU att ta del av en växande internationell
handel.
Den "europeiska modellen", baserad på levande landsbygd, god djur-
omsorg och miljöhänsyn skall försvaras. I landsbygdsregioner med annars
hög arbetslöshet utgör jordbruksnäringen den ekonomiska och sociala basen
för många familjer. I skrivelsen pekar regeringen på att länder som Japan,
Korea, Schweiz och Norge i likhet med EU värnar om jordbrukets "multi-
funktionalitet", d.v.s. dess betydelse för att nå många olika samhällsmål, bl.a.
säkra livsmedel, livsmedelsförsörjning, miljö och landsbygdsutveckling.
Regeringen visar i skrivelsen liten förståelse för dessa argument. Att det är i
konsekvens med hur regeringen tidigare agerat gör inte saken bättre.
Centerpartiet anser att Sverige istället bör sluta upp bakom principerna för
EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige bör verka för att EG i de
kommande WTO-förhandlingarna slår vakt om den europeiska modellen för
jordbruket och driver att den fortsatta liberaliseringen beaktar värdet av
jordbrukets multifunktionalitet. Det svenska jordbrukets mervärden i fråga
om miljöanpassning, säkra livsmedel och god djuromsorg får inte förloras på
vägen i en evig jakt på lägre livsmedelspriser och ökad import som
självändamål.
Det går att värna den europeiska modellen av jordbruk parallellt med att
EU sänker sitt tullskydd mot omvärlden. Handel med jordbruksprodukter får
inte exkluderas när EU upprättar handelsavtal med exempelvis länder i
Afrika.
Vad som ovan anförts om att Sverige bör verka för att EG i de kommande
WTO-förhandlingarna slår vakt om den europeiska modellen för jordbruket
och driver frågan att den fortsatta liberaliseringen beaktar värdet av jord-
brukets multifunktionalitet bör ges regeringen till känna.
Sunda livsmedel
Sverige skall kraftfullt stödja EU:s kamp inom ramen för
GATT-systemet mot import av hormonbehandlat kött och
omärkta genmodifierade produkter. Centerpartiet känner oro
över det begränsade utrymme som dessa frågor får i
regeringens skrivelse. Sverige bör tydligare driva frågor om
livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet inför en ny WTO-
runda. Försiktighetsprincipen i WTO måste göras till ett
reellt redskap i WTO-regelverket. Ökade insatser krävs från
EU när det gäller forskning om säkra livsmedel. EU får inte
förlora kampen mot USA när det gäller importförbudet av
hormonbehandlat kött eller när det gäller kravet på märkning
av genmodifierade livsmedel.
Samhällets etiska omsorger och konsumenternas oro för produktions-
metoderna måste tas på allvar och detta återspeglas i de försiktighetsmått
som vidtas i EU:s lagstiftning.
Dessa mycket viktiga faktorer måste återspeglas i europeiska ställnings-
taganden om framtidens jordbrukspolitik och handelsförhandlingarna inom
WTO. De måste erkännas som berättigade angelägenheter av övriga länder i
världshandelsorganisationen.
Vad som ovan anförts om att Sverige bör driva frågor om livsmedels-
kvalitet och livsmedelssäkerhet bör ges regeringen till känna.
Biotekniken måste ges etiska och miljömässiga ramar. Produkter som är
genetiskt förändrade måste särhållas och märkas på ett tydligt sätt. Växter
med gentekniskt utvecklad resistens mot bekämpningsmedel hör inte hemma
i ett ekologiskt samhälle. Patent på liv skall inte vara tillåtet.
I en situation där handeln med jordbruksvaror och livsmedel blir allt större
och friare men där de nationella regelverken skiljer sig och sannolikt måste
fortsätta att vara olika blir det allt viktigare att konsumenten i alla lägen
får
bästa tänkbara information om vad det är han/hon köper.
Ursprungsmärkning av livsmedel ger möjlighet för konsumenten att välja
produkter från länder där antibiotika i djurfoder, hormonbehandling och
osund avel redan nu är förbjudna. Sverige bör verka för att EG i de
kommande WTO-förhandlingarna driver kravet på ursprungsmärkning av
livsmedelsprodukter som ett medel för att stärka konsumenternas makt.
Vad som ovan anförts om att Sverige bör verka för att EG i WTO-
förhandlingarna driver kravet på ursprungsmärkning av livsmedelsprodukter
bör ges regeringen till känna.
Global
livsmedelsförsörjning
En ny förhandlingsomgång inom WTO på jordbruksområdet
måste grunda sig på insikten om att behoven av livsmedel
och andra nyttigheter från jordbruket ökar. Svensk
jordbruks- och livsmedelsnäring är en bransch med stora
framtidsmöjligheter. Jordens minskande jordbruksarealer,
den globala befolkningsökningen och en allt större
efterfrågan på förnybara råvaror ökar betydelsen av en
livskraftig och ekologiskt hållbar jordbruksnäring i Sverige.
I vissa jordbruksbygder i tredje världen tenderar skördarna att stagnera
eller minska på grund av utarmning av jordarna och ökad salthalt. Detta
problem löses inte, utan försvåras snarare, genom en ökad tillgång på t.ex.
gödningsmedel. Jordens tillgängliga åkerarealer minskar dramatiskt. En
orsak är den snabba urbaniseringen, som årligen lägger stora områden av
jordens bördigaste åkermark under asfalt och betong. Till detta kommer den
ständiga jordförstöringen genom bland annat ökenutbredningen, jord som
sköljs bort i bergstrakter samt översvämningar i lågländerna på grund av
skogsskövlingar.
Den ojämna fördelningen av jordbruksmarken är på många håll i Afrika
det största strukturella hindret. Stöd till jordreformer bör sålunda spela en
framträdande roll i det internationella biståndet till landsbygdsutveckling.
Centerpartiet anser att större vikt måste läggas vid att utvecklingsbiståndet
inriktas på stöd till ett miljömässigt hållbart jordbruk som kan garantera den
nationella livsmedelsförsörjningen. Att utvecklingsländerna själva klarar
livsmedelsförsörjningen för sina medborgare är helt avgörande för den
globala fattigdomsbekämpningen och möjligheten till utveckling i de
fattigaste länderna. Det är kvinnorna som bär huvudansvaret för familjens
försörjning i de flesta utvecklingsländer. Kvinnorna spelar, som bönder,
handlare, hantverkare och ansvariga för familjeekonomin, en nyckelroll som
ekonomiska aktörer i många u-landskulturer. Insatser som stärker den
nationella livsmedelsförsörjningen är således insatser som stärker kvinnornas
ställning.
Centerpartiet delar den kritik som riktas från många utvecklingsländer att
gällande WTO-avtal på jordbruksområdet är alltför exportorienterat. Sverige
bör verka för att ett nytt WTO-avtal ger bättre förutsättningar för netto-
importerande utvecklingsländer att utveckla den nationella livsmedelsför-
sörjningen.
Vad som ovan anförts om ett WTO-avtal som ger utvecklingsländerna
bättre förutsättningar att utveckla den nationella livsmedelsförsörjningen bör
ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av klara regler för hur brott mot gemensamma
miljööverenskommelser skall hanteras inom ramen för WTO samt vikten av
att frågeställningen om handel och miljö belyses i den kommande WTO-
rundan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör verka för att EG i de kommande WTO-
förhandlingarna slår vakt om den europeiska modellen för jordbruket och
driver att den fortsatta liberaliseringen beaktar värdet av jordbrukets
multifunktionalitet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör driva frågor om livsmedelskvalitet och
livsmedelssäkerhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör verka för att EG i WTO-förhandlingarna driver
kravet på ursprungsmärkning av livsmedelsprodukter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett WTO-avtal som ger utvecklingsländerna bättre förutsättningar
att utveckla den nationella livsmedelsförsörjningen.
Stockholm den 23 mars 1999
Marianne Andersson (c)
Erik Arthur Egervärn (c)
Åsa Torstensson (c)
Agne Hansson (c)
Rigmor Ahlstedt (c)
Lena Ek (c)
Sven Bergström (c)