En god tillgång till service av olika slag är avgörande för utvecklingen i våra småorter och glesbygdsområden. Om målsättningen Hela Sverige ska leva ska kunna få ett reellt innehåll måste folk stanna kvar och nya människor flytta in. Avgörande är i båda fallen tillgången till service.
Både för enskilda individer i olika åldrar, för barnfamiljer och för småföretagare är det avgörande att det finns ett visst grundläggande utbud av service, både kommersiell och samhällelig, t ex livsmedelsbutik, bensin- station, tele- och datakommunikationer, post, apotek, utlämningsställe för Systembolaget, inlämningsställe för spel, kafé eller restaurang osv. Det måste finnas lokaler för sammanträden och fritidsaktiviteter. Det måste finnas dagis och LM-skola.
Omfattningen av servicen kan variera från ort till ort. Men en viss minsta service är avgörande för att inte orten ska bli helt beroende av kringliggande orter, och för att orten ska kunna ha en viss grundläggande attraktivitet.
Förslaget i statsbudgeten att avskaffa anslaget till samlingslokaler visar att regeringen saknar förståelse för att servicefrågan är avgörande för över- levnad och utveckling i våra småorter och landsbygdsområden. Istället för att dra ner det statliga stödet bör resurserna ökas, och en utveckling ske i delvis nya banor. Målsättningen måste vara att varje liten ort ska ha ett visst utbud av service, och att det på alla orter ska finnas ändamålsenliga lokaler.
Jag vill i denna motion lägga ett konkret förslag till inrättandet av lokala servicecentrum, med inriktningen att lokala servicefunktioner kan samordnas under ett lokalt huvudmannaskap. Försöksverksamhet skulle kunna inledas omedelbart.
Det har redan gjorts en hel del för att genom samordning försöka bibehålla service i småorter. Ett par exempel är "post i butik" och "bank i butik". På många håll har man också kunnat samordna en rad verksamheter i en bygdegård eller i ett gemensamt centrumhus.
Flera myndigheter, verk och kommuner genomför nu rationaliseringar som medför nedläggning av verksamheter i småorter. Det gäller t ex postkontor och små skolor. På den kommersiella sidan sker nedläggning av bankkontor och bensinstationer.
Nedläggningarna och indragningarna är ett resultat av ökade krav på produktivitet och lönsamhet, men också sjunkande befolkningsunderlag och ändrat beteende från allmänheten (t ex mindre utnyttjande av postkontoren). Den sjunkande serivcenivån leder i sin tur till utflyttning, vilket leder till ytterligare neddragningar. Man är inne i en nedåtgående spiral.
Mitt förslag är att samordna olika typer av samhällelig service och, där det är möjligt, också kommersiell service i ett gemensamt lokalt servicecentrum, som bör vara lokalt ägt och styrt, t ex av en lokal samhällsförening eller en ekonomisk förening där medborgare och organisationer i området är delägare. I vissa fall kan säkert en befintlig organisation ta ansvaret, t ex en bygdegårdsförening eller en kooperativ butiksförening.
Staten skulle kunna ställa upp med bidrag och/eller förmånliga lån för att bygga upp verksamheten. Därefter ska verksamheten ske till självkostnad. Servicecentrumet skulle kunna driva apotek, post, utlämning av systemvaror, vara lokalt bankkontor osv. Verksamheten skulle med fördel kunna ske i samverkan med den lokala butiken, där sådan fortfarande finns kvar, eller kombineras med kaférörelse eller bensinstation. Verksamheten bör drivas så att den inte konkurrerar med befintlig service på orten, och i möjligaste mån ske i samverkan med ortens företag. Verksamheten skulle kunna ske genom kontrakt med statliga affärsdrivande verk, myndigheter och kommunen. Det skulle t ex vara ett naturligt inslag att olika myndigheter hade mottagning vissa tider varje månad, men att man i övrigt ägnade sig åt att lämna ut blanketter och information. Servicecentrumet skulle på så vis kunna fungera som ett lokalt medborgarkontor. Samordning skulle säkert på många håll kunna ske med en bygdegårdsförening och servicecentrumet placeras i dess lokaler. En tele- och datastuga för ortens företagare skulle kunna vara ett naturligt komplement. Möjligheten till samordnad service och inrättande av lokala servicecentrum i småorter och glesbygdsområden bör därför utredas. Vidare bör en försöksverksamhet startas i Glesbygdsmyndigheternas regi. Det är mot denna bakgrund angeläget att stödet till samlingslokaler bibehålls. Förslaget kan finansieras genom omfördelningar inom UO 17.
Den regionalpolitiske forskaren och konsulten Ronny Svensson har presenterat förslag och idéer kring lokal service med i huvudsak samma inriktning som mitt förslag i boken Det nya Sverige byggs underifrån utgiven av Glesbygdsverket.
Sammanfattningsvis:
- Lokala servicecentrum skulle skapa en samordning mellan olika statliga och kommunala servicefunktioner på det lokala planet.
- Lokala servicecentrum skulle ge bibehållen service där nu nedläggning och indragning hotar.
- Lokala servicecentrum skulle ge makten till människorna på orten, och leda till att arbetstillfällen behålls på orten. Planeringen och utvecklingen bör ske i samråd med den lokala utvecklingsgruppen (byalag, intresseförening, sockenråd).
- Lokala servicecentrum innebär fortsatt attraktivitet för många småorter, med bibehållen eller förbättrad servicenivå.
- Lokala servicecentrum kan tillsammans med bra samlingslokaler och en bibehållen butik skapa lokala träffpunkter för ett rikare socialt liv i småorter.- 10F- P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av hur man kan inrätta lokala servicecentrum i småorter och glesbygdsområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet med lokala servicecentrum i Glesbygdsmyndighetens regi,
3. att riksdagen anvisar 40 000 000 kr till stöd för samlingslokaler.1
Stockholm den 28 oktober 1998
Margareta Andersson (c)
1 Yrkande 3 hänvisat till KrU.