Ett land som vill åstadkomma ekonomisk utveckling,
förstärkt välfärd och rika möjligheter till arbeten måste
bedriva en näringspolitik som stimulerar enskilda initiativ
och företagande. Politikens roll är i detta sammanhang att
skapa en god jordmån för nya och växande företag.
Inriktningen av Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på kunskapen
om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att ansvarstagande
individer, familjer och företag tillsammans tillåts att utvecklas och växa med
trygga och stabila regler. Det privata näringslivet har varit, är och kommer
att vara ryggraden för Sveriges välfärd. De nya jobben skapas när enskilda
människor finner det vara mödan värt att starta eller utveckla ett företag.
Förädling av råvaror och viktiga uppfinningar runt sekelskiftet, i en miljö
av stabila institutioner och ett företagarvänligt klimat, utvecklade Sverige
från ett av Europas fattigaste jordbruksländer till ett av världens rikaste
länder runt 1970. Under cirka 25 år från 1970 har emellertid förutsättning-
arna för företagande och ekonomisk utveckling gått kraftigt bakåt i Sverige.
Vänstervågen som kulminerade 1968 förde med sig en era av lagstiftning och
en dramatisk höjning av skatten på arbete. Detta har starkt hämmat Sveriges
välfärdsutveckling.
Målet för Kristdemokraternas näringspolitik är att bygga en långsiktig och
stabil grund för välfärden och sysselsättningen genom ökat företagande inom
sociala och ekologiska ramar. Detta står också i samklang med Krist-
demokraternas målsättning att uppmuntra ett ökat personligt ansvarstagande.
Det är olyckligt - även när det gäller villkoren för företagande - att så många
fortfarande uppfattar det som om staten har huvudansvaret för våra liv. Den
höga skattenivå, inte minst på arbete, som krävs för att finansiera ett sådant
offentligt åtagande försvagar dessutom tillväxtkraften i ekonomin och de nya
jobben blir färre.
Problemet idag är att den socialdemokratiska regeringen saknar en vision
om hur Sverige ska utvecklas med nya och växande företag. Därför saknar
man naturligtvis också en strategi för hur en sådan utveckling ska kunna
åstadkommas. De reformer som fyrklöverregeringen genomförde 1991-94
för att stärka arbete, sparande och företagande har misstänkliggjorts, bak-
talats och till stora delar rivits upp.
Några grundläggande
principer
Social och ekologisk
marknadsekonomi
Kristdemokraterna förespråkar en social och ekologisk
marknadsekonomi. Idéerna utvecklades efter andra
världskriget som en motvikt till kapitalismen/liberalismen
och marxismen/socialismen. Den Kristdemokratiska
marknadsekonomin vill förena frihet och solidaritet.
Grundläggande är frihet under ansvar. En god balans mellan
den enskilde och samhället eftersträvas. Marknadsekonomin
uppmuntrar till enskilda initiativ och ansvarstagande. Statens
roll ska vara att sätta ramarna för en sund konkurrens,
kontrollera tendenser till kartell- och monopolbildning, ta
särskild hänsyn till mindre verksamheter, säkra social
trygghet för alla samt se till att miljöhänsyn tas. Jordens
resurser bör användas så att vi med gott samvete kan
överlämna dem och en god miljö till kommande
generationer. Regleringar, kontrollinstrument men också
ekonomiska styrmedel måste användas för att stimulera den
ekonomiska aktiviteten till en långsiktigt hållbar produktion
och konsumtion. Sunda statsfinanser är en grundläggande
förutsättning för en positiv ekonomisk utveckling.
Privat äganderätt och avtalsfrihet
Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga avtal
mellan självständiga aktörer. Detta förutsätter en privat
äganderätt. I jämförelser med andra västeuropeiska länder
har Sverige ett sämre lagligt skydd för äganderätten, särskilt
när det gäller ersättning vid expropriation.
Kristdemokraterna anser att den enskilda äganderätten måste erkännas som
fundamental princip och ges grundlagsskydd. Den som till exempel tvingas
avstå egendom genom expropriation bör ges full ersättning från staten.
Kollektivt fondägande står i strid med den enskilda äganderätten. Försök att
använda AP-fondernas kapital till uppköp av det svenska näringslivet måste
avvisas.
Vid konkurser är utdelning till framför allt leverantörerna närmast för-
sumbar. Leverantörernas rätt måste stärkas och konkursförfarandet förenklas
genom en övergripande översyn av hela den gällande konkurslagstiftningen.
Gemensamt etiskt handlingssätt
Man måste kunna lita på ingångna avtal. Ett inte oväsentligt
problem idag är en allmän försvagning av det etiska
medvetandet och rättsuppfattningen som även berör det
ekonomiska livet. En sund marknadsekonomi förutsätter en
gemensam etisk grund där dygder som personligt
ansvarstagande och hederlighet betonas mer aktivt än vad
som skett i vårt land under lång tid. Ekonomin är ett av de
områden som mest påverkas av kulturella förhållanden. Man
kan finna ett tydligt gemensamt drag för de områden där
nyföretagande blomstrar; tillit. Det handlar om att vi
förväntar oss ett visst beteende av våra medmänniskor. Där
man samarbetar och litar på varandra, där frodas
företagsamhet. Tillit är inte något som kan skapas genom
direkta politiska beslut. Politiken måste ändock bidra till en
process där samhällets inneboende tillit förstärks. Denna
process måste dessutom förstärkas genom att familjerna och
skolan får bättre förutsättningar att fungera och förmedla
positiva normer.
Stärkt personligt ansvarstagande
Det personliga ansvarstagandet måste stärkas på bekostnad
av kollektivism och centralstyrning. Denna princip är central
i den Kristdemokratiska ideologin. En brytning av den etiska
förflackningen kan endast ske genom att vi alla tar ett ökat
personligt ansvar. Resurser måste ges mer direkt till de
enskilda individerna så att ansvarstagandet ges realistiska
möjligheter att fungera.
Subsidiaritetsprincipen
I Sverige har under lång tid funnits en samhällsordning
uppbyggd utifrån centralism och maktcentrering. När nu
regleringstänkande och centralism framstår som ett praktiskt
misslyckande behövs ett ideologiskt verktyg för
maktfördelningen. Den Kristdemokratiska
subsidiaritetsprincipen är en god utgångspunkt för en ny syn
på maktfördelning i all mänsklig organisation, även i
relationen näringsliv - samhälle.
Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska tas och uppgifter utföras på
lägsta möjliga effektiva nivå. Samtidigt ska det finnas en högre nivå som kan
verka stödjande för den lägre nivån. Det handlar om rätt makt på rätt plats.
Vill en högre nivå ta åt sig en uppgift från den lägre nivån måste den högre
nivån bevisa att den lägre nivån är ur stånd att fullgöra sin uppgift på ett
tillfredsställande sätt och att den högre nivån kan göra det bättre.
Ny tid för näringslivet
När framtidens näringsliv, åtgärder för ekonomisk tillväxt
och ökad sysselsättning diskuteras är det viktigt att beakta de
dramatiska förändringar som gör att de gamla recepten inte
längre fungerar.
Viktiga förändringar är bland annat globalisering, regionalisering,
utvecklingen i Europa, höjd utbildningsnivå och informationstekniken. Dessa
förändringar innebär nya förutsättningar för den nationella politiken. Den
miljö av nationella monopol och regleringar mot utlandet som fanns för bara
15-20 år sedan gav vissa möjligheter att driva en nationell särpolitik. Detta
är inte längre fallet. Sverige blir allt djupare integrerat i Europa och är en
del
av den internationella marknaden med mycket begränsat utrymme att driva
en avvikande näringspolitik med detaljregleringar och selektiva åtgärder.
Däremot är de politiska ramarna, som bland annat ska stimulera expansion
och sysselsättning, fortsatt viktiga.
Globalisering
Världshandeln ökar nu flera gånger snabbare än
världsproduktionen. Handeln sker också i ett helt nytt
konkurrensläge. Gamla nationellt skyddade branscher och
sektorer utsätts för konkurrens. Efter krisen kommer Asien
att med ökad konkurrenskraft fortsätta ta marknadsandelar
inom världshandeln. Ett vitaliserat USA försöker öka sina
marknadsandelar i Europa. Det räcker inte för oss svenskar
att kunna konkurrera i Västeuropa - nu är det
världskonkurrens som gäller.
En miljard människor tar nu, under loppet av en enda generation, klivet
från fattigdom till en sorts global medelklasstillvaro. Ingen vet i dag hur
länge den snabba tillväxten kan fortsätta, men Världsbanken har i en rapport
dragit upp ett scenario, enligt vilket dagens i-länder under de kommande 25
åren minskar sin andel av världsekonomins totala produktion från två
tredjedelar till en, medan u-länderna ökar sin andel från en till två tredje-
delar. Under de kommande decennierna sker därmed en aldrig skådad
överföring av ekonomisk - och sannolikt också politisk - makt bort från den
"gamla" i-världen i väst. Det rör sig om djupgående förändringar av
världsekonomins funktionssätt.
Informationstekniken
Informationstekniken håller på att förändra praktiskt taget all
mänsklig verksamhet - inte bara näringslivet utan våra
privatliv, sjukvård, utbildning, nöjen och så vidare. Inom
näringslivet handlar det inte bara om de så kallade IT-
företagen, utan alla företag är IT-företag i den meningen att
alla slags företag kommer att tappa konkurrenskraft och slås
ut om de inte följer med i utvecklingen.
Ny teknik förändrar gamla strukturer. Tidigare leddes stora företag som
pyramider, med tydlig orderstruktur. I dag fungerar de mer och mer som
"nätverk" av små och medelstora företag, vilka knyts samman med modern
datateknik. Genom globala nät kan man kommunicera dygnet runt och
samverka utan att behöva klumpas samman i otympliga storföretag.
Ett bra exempel är ABB, som fungerar som ett nätverk med flera tusen
"profit centers" i över hundra länder. De bildar tillsammans en jättelik
matris, där produktionen flyttas till just den ruta där den för närvarande
passar bäst. Sådana omflyttningar går numera allt lättare. Det finns därför
inte längre något tydligt samband mellan kvalitet och kostnader. Tidigare
måste företagen, förenklat uttryckt, välja mellan att producera med hög
produktivitet och kvalitet men till höga kostnader å ena sidan eller att välja
lågkostnadslokalisering - men då acceptera lägre kvalitet. Nu, däremot, blir
det allt vanligare och lättare att kunna producera billigt men ändå med hög
kvalitet. Allt fler regioner med låga kostnader öppnas för modern produktion,
samtidigt som det blir allt lättare att flytta modern teknik dit.
Nationell politik
Uppgiften för den nationella politiken kan beskrivas som att
i den öppna och avreglerade regionen Sverige - eller i delar
av densamma - skapa tillräcklig attraktionskraft så att
internationellt (och svenskt) kapital, kompetens och teknik
lockas hit. Det förutsätter i allmänna ordalag en miljö för
företagande som är så bra att fler företag väljer att etablera
sig här. Fattiga länder som börjar sin industrialisering får
vanligen sin attraktionskraft genom låga lönekostnader.
Därefter klättrar de uppåt och adderar annan kompetens,
alltmedan kostnaderna stiger. Sverige har relativt höga
kostnader, en liten hemmamarknad och dessutom ligger vi
geografiskt avsides. Det betyder att vi för att skapa god
attraktionskraft måste kompensera för dessa nackdelar
genom att vara desto bättre på andra områden. Det handlar
till exempel om god infrastruktur, skatteregler som gynnar
arbete, sparande och företagande, tillgång till god
kompetens, tillgång till speciella kulturer, sunda offentliga
finanser och frihandel.
De snabbväxande regionerna i världen kännetecknas just av att de har
lyckats skapa sådan attraktionskraft och attraherat ny produktion i stor skala.
Recepten har skilt sig åt i vissa avseenden, men gemensamt för dem alla är
satsningen på exportdriven tillväxt, avreglerade marknader, aktiva åtgärder
för att locka internationellt kapital, liten offentlig sektor i förhållande till
den
privata, högt sparande och goda utbildningssystem.
Sverige har uppenbarligen under det senaste kvartsseklet bedrivit en
felaktig och misslyckad politik. Landet har under en lång rad av år haft en
alltför svag tillväxtkraft. Från att 1970 ha varit det tredje rikaste landet
bland
OECD-länderna har Sverige rasat djupt på rankinglistan och passerats av en
rad länder som betraktats som betydligt fattigare än Sverige. Den svenska
modellen som för 25 år sedan med rätta beundrades över hela världen, har
undan för undan underminerat sig själv.
Den internationella integrationen, utmaningen från nya konkurrenter och
de kvardröjande svenska skuldproblemen kommer tillsammans att kräva en
fortsatt anpassning av den svenska ekonomin till den internationella
konkurrensens krav. Sverige har ett kvartsekels försummelser att ta igen,
samtidigt som ribban i omvärlden hela tiden höjs. Oförmåga att inse och
erkänna detta kommer bara att fördjupa förvirringen, då klyftan mellan den
nödvändiga marknadsanpassade ekonomiska politiken å ena sidan och
traditionell vänsterretorik å den andra kommer att bli allt mer oöverstiglig.
Tre strategiska områden
Vår uppfattning är att det är framför allt tre områden som i
framtiden kommer att vara särskilt expansionsstarka. Det
gäller framväxten av informationssamhället (IT), miljö- och
energisektorn samt tjänstesektorn. I tjänstesektorn tror vi
särskilt hushållens efterfrågan kan leda till nya expansiva
företag.
Den revolution som pågår på IT-området kommer att innebära en mängd
nya arbetstillfällen, inte minst vad gäller utbildningen och arbetet med att få
en folklig förankring av IT. Med IT ges mer likartade förutsättningar för
olika regioner genom att fysiska avstånd får mindre betydelse. Det ger mö-
jligheter till ökad växtkraft och stärkt nyföretagande i geografiskt avlägsna
regioner.
Inom miljö- och energiområdena kommer arbetstillfällena att öka högst
avsevärt när vi ställer om samhället utifrån ett resursbevarande och ekolo-
giskt synsätt. Omställningen av energisystemet till förmån för energieffekti-
visering och utveckling av förnybar energiproduktion är ett område som
kommer att spela en stor roll i förnyelsearbetet de kommande 10-20 åren.
Miljökvalitetssäkring inom den samlande produktionsapparaten är ett annat
område.
Vartannat nystartat företag är ett tjänsteföretag. Uppdragsverksamhet
bedöms vara den stora tillväxtsektorn fram till år 2015. En slumrande
bransch med stor potential är hushållssektorn. Varje vuxen lägger i genom-
snitt ner cirka 26 timmar i veckan på hushållsgöromål. Totalt innebär detta
3,7 miljoner heltidsarbeten. Höga skattekilar gör att den legala marknaden
för tjänster riktade till hushåll är näst intill obefintlig, medan en omfattande
svart sektor breder ut sig. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av
antalet tjänsteföretag skulle få påtagliga effekter på antalet nya jobb. Skatten
på arbete måste minska. Också ur resurshushållningssynpunkt är ett ökat
utrymme för tjänstesektorn, till exempel när det gäller reparationer och
underhåll, angeläget.
De mindre företagen kommer att bli allt viktigare för Sverige. Jämfört med
1950 finns idag färre jobb i den privata sektorn. Hela sysselsättningsök-
ningen sedan andra världskriget har skett i den offentliga sektorn. Idag finns
dock totalt sett inget utrymme för fler jobb i den offentliga sektorn. Det är
istället i det privata näringslivet nya jobb måste skapas. Och då främst i de
små företagen.
Även de traditionella näringarna, skogen och stålet, liksom industrin
kommer att vara betydelsefulla. Den förnyade näringspolitiken måste dock ta
sin främsta utgångspunkt i de nya näringarna och de små företagen.
Statens roll i
näringspolitiken
Statens roll i samhällsekonomin ska vara att sätta ramar och
övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för
samhällsplanering och infrastruktur samt att skapa
förutsättningar för långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl
domare som spelare på marknaden är risken stor att
konkurrensen snedvrids och att investeringar inte görs på ett
optimalt sätt i de företag som har de bästa förutsättningarna.
En renodling av statens roll bör bland annat ske genom en successiv utför-
säljning av statliga företag.
En av statens viktigaste uppgifter är också att bedriva en ansvarsfull
finanspolitik som ger förutsättningar för stabila statsfinanser, låg inflation
och minskande statsskuld. Avbetalningar av statsskulden leder till minskande
ränteutgifter för statsbudgeten och på sikt också till ökat förtroende för
svensk ekonomi. En balanserad finanspolitik är en förutsättning för låga
räntor och på både kort och lång sikt för ett gott investeringsklimat. Att
Sverige står utanför EMU från starten den 1 januari 1999 innebär att kraven
på finanspolitiken ökar.
Kristdemokraternas mål när det gäller statsfinanserna framgår av budget-
motionen.
Kommunernas roll i
näringspolitiken
Kommunerna har under senare år kommit att spela en
betydande roll när det gäller förutsättningarna för att bedriva
företagsverksamhet på lokal nivå. Idag finns ca 1 450
kommunala bolag som ägnar sig åt allt från städning, gym
och skeppsmäkleri till fastighetsförvaltning och
skidanläggningar. Ofta konkurrerar de på marknader där det
redan finns privata företag; vanligen drabbas just små
tjänsteföretagare.
År 1996 fick svenska skattebetalare skjuta till 2,2 miljarder för att rädda
kommunala förlustbolag. Vår uppfattning är att kommunerna ska ägna sig åt
kärnuppgifterna, och inte driva affärsverksamhet och konkurrera ut privata
företagare med skattebetalarnas pengar. Påfallande ofta har dessutom de
kommunala bolagen på ett eller annat sätt varit inblandade i de senaste årens
återkommande "politiska skandaler".
Kristdemokraterna delar Småföretagsdelegationens syn att det behövs ett
helhetsgrepp på denna fråga och att ett särskilt råd med företrädare för stat
och näringsliv bör belysa frågan om kommunernas affärsverksamhet. Laglig-
heten i kommuners agerande på konkurrensutsatta marknader måste utredas
och preciseras. I princip bör kommuner inte kunna agera på konkurrens-
utsatta marknader.
Attityder till företagande
Den politiska attityden till företagare och företagande är inte
minst viktig för att fler än i dag ska känna att det är lönt att
starta eller vidareutveckla företagsidéer eller verksamheter.
Under alltför lång tid har företagare från politiskt håll enbart
betraktats som outtröttliga skatteobjekt. Inte sällan har
attityden varit att de flesta företagare nog är skattesmitare
som behöver klämmas åt genom fler och hårdare regler.
Detta har lett fram till en ständigt växande regelskog och ett
ständigt växande kontroll- och uppgiftslämnarmaskineri.
Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag
som vågar anställa och vidareutvecklas. Då måste också attityden från
politiskt håll förändras så att det blir högsta prioritet att förenkla och
utforma
regler som berör företagare på ett betydligt bättre sätt än i dag.
Konkurrens och avreglering
Marknadsekonomin förutsätter en effektiv konkurrenspolitik
som förhindrar marknadsdelning, prissamverkan och som
utövar fusionskontroll. Konkurrenspolitiken kan dämpa
prisstegringstakten. Den svenska konkurrenspolitiken bör
harmoniseras med utvecklingen inom Europeiska unionen.
Många indikationer finns på att en stor del av det potentiella nyföre-
tagandet hindras av ett alltför omfattande regelverk. En ökad avreglering bör
ske för att ge utrymme för konkurrens. Samtidigt bör konkurrenslagen
skärpas och övervakningen bli effektivare. Monopol och oligopol, såväl
privata som offentliga, ska alltid motverkas. Avreglering bör gå hand i hand
med ökat personligt ansvar och ett etiskt riktigt handlande. Minskad yttre
styrning och formella regler måste vägas upp av en personlig inre etisk kom-
pass och övertygelse, inom ramar som uppmuntrar den enskilde till arbete,
sparande och ansvarstagande.
Rättvis konkurrens mellan offentligt
och privat
Kommuner och myndigheter bedriver i ökad utsträckning
näringsverksamhet på konkurrensmarknader. Exempel på
detta är tvätteritjänster, fastighetsskötsel, gym, städning,
körkortsutbildning och catering. Detta pågår trots att
kommunallagen i princip förbjuder kommuner och landsting
att konkurrera på företagens marknader. Detta är naturligtvis
inte rimligt.
Kommunallagen bör ändras så att det blir lättare att få prövat i domstol om
kommunal näringsverksamhet strider mot lagen.
Snedvridande företagsstöd
Många småföretag har problem med att offentligt stöd i olika
former ges till deras konkurrenter. I Konkurrensverkets
rapport Småföretag - förslag för ökad tillväxt (1997:3) finns
en rad exempel på kommuner som verkar
konkurrenssnedvridande. Det handlar om kommuner som
gett penningbidrag, gratis eller subventionerad arbetskraft,
nedsatta lokalhyror m.m. Sådana stöd är inte tillåtna enligt
kommunallagen, men förekommer ändå allt för ofta. Det är
främst små företag som råkar illa ut. Det är väldigt svårt att
överklaga ett kommunalt beslut som innebär stöd till en
konkurrent. Om företaget som drabbas inte är
kommunmedlem i kommunallagens mening är det omöjligt.
Om beslutet om stöd tagits av ett kommunalt bolag går det
över huvud taget inte att överklaga.
Se över kommunallagen i syfte att göra det lättare för företag att överklaga
kommunala beslut om stöd i olika former till företag. Besluten bör också
kunna prövas i domstol.
Näringslivspolitik för nya
företag
Det är viktigt att Sverige får ett mer småföretagsvänligt
klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår
befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och
medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som
har störst möjlighet att expandera genom nyanställningar.
Större företag ökar främst sin produktivitet genom ökad
automatisering.
Det är avgörande för vår framtid att små företag kan utvecklas och bli den
breda bas av decentraliserade företag som krävs för att vår exportindustri ska
kunna fungera i en ökad konkurrens och att det ska gå att leva och försörja
sig i hela vårt land.
De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin
verksamhet till utlandet, medan de små och medelstora företagen i större
utsträckning stannar kvar i Sverige med sin verksamhet.
Genomför Småföretagsdelegationens
förslag
Småföretagsdelegationens rapport innehåller en lång rad
förslag som är av sådan art att de dramatiskt skulle underlätta
för småföretagen utan statsfinansiella kostnader som skulle
kräva finansiering. Trots det tycks regeringen inte mer än
ytterst marginellt vara beredd att föreslå några förändringar
för att förbättra förutsättningarna för företagande.
Kristdemokraterna anser att de flesta av delegationens förslag kan och bör
genomföras omedelbart.
Enklare regler
En särskild referensgrupp av företagare och forskare bör
tillkallas i Regeringskansliets löpande arbete för att testa
förslag till nya regler ur ett småföretagarperspektiv. Gruppen
ska också komma med idéer och förslag på förenklingar i
nuvarande regler.
En grupp för avreglerings- och småföretagarfrågor bör inrättas i Statsråds-
beredningen.
Politiska regleringar kan i vissa fall vara motiverade av t ex sociala eller
miljömässiga skäl. Onödiga regleringar måste motverkas eftersom de leder
till samhällsekonomisk ineffektivitet. Regelverken som berör företagare har
under allt för lång tid präglats av ryckighet och av att de blir allt mer svåra
att överblicka och begripa. Regelmängden har också ökat de senaste åren.
Trots allmän välvilja och politiska deklarationer om att förbättra situationen
ökar regelmassan med cirka 5 procent per år. En svensk företagare har
ungefär 4 000 regler och cirka 20 000 trycksidor att hålla reda på. Varje år
tillkommer cirka 5 000 sidor med omarbetade eller nya regler. Detta är
naturligtvis inte rimligt. Den totala regelmängden som berör företagare måste
minska.
Kristdemokraterna anser att alla regler som berör företagare ska ha
granskats under denna mandatperiod i syfte att förenkla och minska regel-
massan.
En s.k. kallad solnedgångsparagraf bör införas så att företagsregler som
inte använts på fem år eller mer slopas om de inte är oumbärliga.
Det bör göras en ordentlig konsekvensanalys av alla nya regler som på
något sätt berör företagare.
I det följande presenteras en rad konkreta exempel och förslag för att
förbättra det svenska företagarklimatet när det gäller regler och krångel.
Enklare registrering av
företag
Vi delar Småföretagsdelegationens uppfattning att det är
onödigt krångligt att starta företag i Sverige. Vid
firmagrundandet är det viktigt att företagaren kan
koncentrera sin tid och energi på att utveckla affärsidén
snarare än att söka information om vilka tillstånd som
behövs, fylla i blanketter och vänta i månader på besked.
Vid registrering av företag ska bara en myndighet behöva kontaktas. Detta
ska kunna skötas via Internet.
Enklare att få F-skattsedel
För att "bli sin egen" krävs en F-skattsedel. Den praxis som
utvecklats hos skattemyndigheten innebär att alltför många
goda affärsidéer stupar redan här. Dagens regler innebär ett
moment 22: För att få F-skattsedel krävs att man har ett visst
antal kunder, men för att få kunder krävs i regel en F-
skattsedel.
Vi anser att alla som vill starta företag och inte är belagda med närings-
förbud ska ha rätt att få F-skattsedel.
Enklare självdeklaration för
företagare
Nästan ingen av landets 700 000 egenföretagare klarar av att
deklarera på egen hand. Problemen med självdeklarationen
har samband med de krav som ställs på bokföring och
bokslut och den krångliga utformningen av bland annat
skattereglerna.
Målet för ett förenklingsarbete är att en egenföretagare ska kunna
deklarera själv utan hjälp utifrån. Det bör också utredas en möjlighet för
mindre företag att deklarera för längre perioder än i dag.
Lättnader i uppgiftslämnandet
Uppgiftslämnandet till olika myndigheter tar en betydande
del av småföretagarens tid i anspråk. Kraven på
uppgiftslämnandet upplevs dessutom av många som ett
misstroende från myndigheternas sida. Uppskattningar som
gjorts i jämförbara länder tyder på att kostnaden för
uppgiftslämnande kan motsvara 2 procent av BNP, vilket i
Sverige motsvarar cirka 30 miljarder kronor.
Kristdemokraterna anser att företagens uppgiftslämnande måste minska
och bli enklare. Grunddatabasutredningens förslag kan utgöra en viktig
utgångspunkt. Den innebär kortfattat att en registerbank med vissa ständigt
förekommande företagsuppgifter, grunddata, upprättas som kan hämtas från
myndigheter. Ett noggrannare urval bör ske vid periodvisa undersökningar
som riktar sig till småföretag.
Urvalstätheten bör varieras så att samma småföretag inte behöver störas
mer än nödvändigt.
Enklare allmänna försäkringar
I dag belastas företagaren med mängder av administrativa
frågor när till exempel ett sjukfall klassas om till
arbetsskada, eftersom beräkningsunderlagen är olika. Många
individer har också svårt att kontrollera att de verkligen har
fått rätt ersättning. Utgångspunkten för en reformering bör
vara att ersättningsnivåerna hålls konstanta medan reglerna
görs enklare.
Ett enhetligt beräkningsunderlag i exempelvis sjukförsäkringen och
arbetsskadeförsäkringen bör införas. Denna fråga bör behandlas i ett samlat
grepp för samordning och renodling av socialförsäkringssystemen.
Enklare tull
Tullprocedurerna har blivit så omfattande och komplicerade
att småföretagen ofta behöver anlita experthjälp för att sköta
sina tullärenden. I avvaktan på att det europeiska regelverket
förenklas bör Sverige undvika en mer långtgående
anpassning av de nationella tullreglerna än den gällande EG-
rätten kräver.
Målet för förenklingsarbetet är att småföretag ska kunna klara tullen utan
konsulthjälp.
Patentskydd för enklare uppfinningar
När produktcyklerna blir kortare och kortare behövs ett
enklare skydd för kortlivade produkter. EU har nyligen
aktualiserat frågan i en så kallad grönbok.
Ett enklare skydd för uppfinningar ska införas.
Mildra straffavgiften vid försenad
deklaration
Straffavgiften i det nya systemet med skattekonto är orimligt
hög eftersom den drabbar företagen med 1 000 kronor även
om den månatliga deklarationen bara är en dag försenad.
Dessutom har förfallodagen ändrats när det gäller
inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms, så att
betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på
skattemyndighetens konto, och inte som tidigare den dag då
betalning skedde i post eller bank. Detta har gjort att
företagare nu även måste kalkylera med postgång, helgdagar,
klämdagar med mera.
Kristdemokraterna vill mildra straffavgiften för försenad deklaration och
ha en översyn av vad som ska räknas som betalningsdag.
Informations- och samrådsplikt vid
markarbeten
Många företagare har drabbats av att plötsligt få gatan
utanför affären uppgrävd av det lokala gatukontoret. För
framför allt små butiker eller serviceinrättningar i hyrda
lokaler kan detta innebära ett ekonomiskt avbräck.
Småbutiker är ofta beroende av att kunderna enkelt kan se
och kliva in i lokalen, eftersom det ofta rör sig om
oplanerade köp, där bekvämlighet och tillgänglighet är
avgörande faktorer för försäljningen. Om företagarna fick
möjlighet att samråda med dem som ska utföra markarbetena
i god tid skulle många av dessa problem kunna undvikas.
Kommun eller annan som företar trafikavstängningar, vägarbeten eller lik-
nande bör åläggas samrådsplikt med de företagare som drabbas av ingreppen.
Internetbaserat informationssystem
En företagare bör när som helst på dygnet kunna få fram
vilka regler som gäller för olika typer av företag i olika
situationer. Information om finansiering, stöd och rådgivning
bör också finnas. I Kanada har ett liknande system prövats.
För att få en hög kvalitet anser vi att staten bör vara ytterst
ansvarig för ett Internetbaserat informationssystem för
företagare. Administrativt kan NUTEK sköta och uppdatera
systemet.
Det måste också bli betydligt enklare att registrera ett företag. I Kanada
kan en nyföretagare via dator registrera sitt företag med namn, anmäla sig för
olika skatter och försäkringskassa och ordna vissa tillstånd. Det hela lär inte
ta mer än 20 minuter. För dem som väljer att registrera ett företag på
traditionellt vis bör utformningen av blanketter förenklas och samordnas.
Kristdemokraterna anser att staten bör införa och ansvara för ett Internet-
baserat informationssystem med all relevant information för företagare.
Det bör gå att registrera ett företag via Internet.
Patent- och registreringsverket och Riksskatteverket bör ta fram gemen-
samma blanketter för registrering av firma, skatter och avgifter.
Enklare kontakter med myndigheter
Många företagare upplever att myndigheter har dålig service
och inte finns tillgängliga när det behövs. Det kan dessutom
ta orimligt lång tid att få ett ärende avgjort hos en
myndighet. Myndigheterna bör på många håll ändra attityden
till företagare och i högre utsträckning betrakta dessa som
sina kunder. Myndigheterna bör också kunna lämna
bindande löften om hur lång tid det tar att avgöra ett ärende.
Kristdemokraterna anser att myndigheterna måste betrakta företagare som
sina kunder och därmed anpassa servicenivå och "öppettider".
Myndigheterna bör i sina årsredovisningar redovisa hur service- och infor-
mationskraven klarats gentemot företagen när det gäller handläggningstider,
väntetider i telefon osv.
Återgå till gamla regler för
momsredovisning
Principen för företagens momsredovisningar måste vara att
kunderna hunnit betala in momsen till leverantören innan
den sänds in till staten. Företagen är statens uppbördsmän,
men det är inte rimligt att de också ska vara statens
kreditgivare. Den försämring som de nya tidpunkterna för
momsredovisning innebär måste bort. Reglerna innebär
svåra likviditetsproblem för många företag. Företagen har i
praktiken förvandlats till kreditinstitut för staten genom att
de ofta hamnar i en situation där de måste göra
momsinbetalningar på intäkter som de ännu inte erhållit.
Detta är en klart tillväxthämmande och oetisk åtgärd.
Kristdemokraterna vill förlänga tiden för momsinbetalning, så att alla före-
tag hinner få in momsen innan den ska sändas in till staten.
Tillgång till riskkapital
För att möjliggöra och möta ett ökat nyföretagande och en
utveckling av befintliga företag måste tillgången på
riskkapital öka. Speciellt måste de onoterade, mindre och
nya företagens finansieringsbehov säkras.
Soliditeten, andelen eget kapital, i små företag är fortfarande sju till tio
procent lägre än i stora företag. Bland företag med mellan 5-19 anställda har
nästan hälften av företagen en soliditet under 20 procent. För företag med
fler än 200 anställda är motsvarande tal drygt 30 procent. Verksamhet i små
företag bedöms generellt som mer riskfylld. Särskilt kunskapsintensiv verk-
samhet präglas av högt risktagande. Dessa företag äger inte sitt viktigaste
kapital, kunskapen hos sina anställda, och har stor andel immateriella
tillgångar. Ju större risk en verksamhet innebär desto högre måste soliditeten
i företaget vara för att expansion och tillväxt ska kunna ske. Den låga
soliditeten i de små företagen måste, för att nyinvesteringar ska ske, kompen-
seras genom ett ökat externt kapital; lån eller riskkapital.
Bristen på kapital i små företag beror till stor del på att de och deras ägare
varit och är skattemässigt missgynnade jämfört med ägarna till stora företag.
På grund av den lägre soliditeten har man haft svårt att få banklån,
exempelvis för att finansiera marknadsföring av nya produkter. Därutöver
har de små företagen haft brist på ägarkapital, bland annat beroende på en
dålig marknad för placeringar i små och onoterade företag samt att det för
privatpersoner ofta tett sig mer lönsamt och riskfritt att spara sina pengar i
bank eller obligationer. Den så kallade dubbelbeskattningen har också fått
negativa konsekvenser för företagens riskkapitalförsörjning.
Ta bort dubbelbeskattningen
Risksparande ska inte beskattas hårdare än det helt riskfria
banksparandet och sparande i obligationer. Avkastningen på
det riskbärande egna kapitalet i aktiebolag beskattas med 51
procent medan avkastningen på riskfritt sparande beskattas
med 30 procent. En allvarlig effekt av dubbelbeskattningen
är att vinster i företagen inte delas ut till de enskilda
aktieägarna så att vinster kan strömma över till nya företag
där de skulle kunna skapa investeringar och nya jobb.
Därmed försvåras det annars naturliga flödet från
stagnerande företag och branscher till mer framtidsinriktade.
Dubbelbeskattningen blir också allt mer orimlig att upprätthålla på en
internationaliserad världsmarknad. Om företag ska välja Sverige för ny-
etableringar och om företag ska stanna kvar i landet krävs det att dubbel-
beskattningen slopas.
De senaste åren har den svenska börsen präglats av ett allt större utländskt
ägande. Detta är en konsekvens av en politik som gör att svenskar inte kan
äga svenska företag på lika gynnsamma villkor som utländska ägare. Detta är
ytterligare ett skäl till att slopa den svenska dubbelbeskattningen.
Dubbelbeskattningen på utdelningar för fysiska personer måste slopas.
Stimulera privatpersoner att investera
En väl fungerande marknadsekonomi med god finansiering
av småföretag behöver en stor andel privata finansiärer.
Dessa är vanligtvis mer riskvilliga än andra finansiärer, och
är därför särskilt viktiga under tider med behov av strukturell
förnyelse. Privata finansiärer är ofta mer beredda att ta risker
vid företagsetableringar, vilka innebär stora
investeringsrisker. Goda villkor för privat riskfinansiering i
småföretag är av dessa skäl viktiga.
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet
till skattereduktion (ett riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst
av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp
av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla
investeringar upp till en nivå av 100 000 kronor. Skattereduktionen ska
medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en
fond som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre
riskspridning för enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara perma-
nent. Avdragsrätten ska ses som en kompensation för den större risk det
innebär att köpa aktier i små, onoterade företag.
Kristdemokraterna vill införa ett riskkapitalavdrag på investeringar upp till
100 000 kronor i onoterade bolag.
Sparande bör uppmuntras
Sparande framställs ibland som ett betydande problem och
en av orsakerna till djupet i den ekonomiska krisen och den
höga arbetslösheten. Detta är ett i grunden felaktigt synsätt.
Den försiktighet som hushållen idag uppvisar är ett rationellt
beteende mot bakgrund av den osäkerhet som råder på
arbetsmarknaden och beträffande den ekonomiska politiken.
Kristdemokraternas syn på sparande kan härledas bland
annat ur den kristdemokratiska förvaltarskapstanken.
Sparande innebär i vidare mening ett avstående från
konsumtion. Detta ger i sin tur utrymme för investeringar
som kan öka produktiviteten och ge nya jobb.
Att spara i Sverige missgynnas med gällande skatteregler. Det gör att
hushållen får sämre möjligheter att bygga upp en buffert för oväntade
utgifter, eller för egna investeringar. Men det gör också att en allt större
andel sparande sker utomlands. Den socialdemokratiska regeringen har
genom olika förslag ytterligare skärpt beskattningen på olika former av
sparande.
Sparande behövs och ska premieras. Det enskilda sparandet är viktigt både
ur individens eget, liksom ur statens och kommunernas perspektiv. Det
enskilda sparandet är av vikt även för svenskt näringsliv. Ett högt sparande är
angeläget för att säkerställa tillgången till kapital för att motsvara de
investeringar som är nödvändiga för att klara förnyelsekraven i näringslivet
och för att i ett längre perspektiv klara sysselsättning och välfärd.
Mot denna bakgrund är det nya pensionssystemet en framgång genom att
premiepensionen faktiskt kommer att innebära ett verkligt, individuellt
pensionssparande som kommer att skapa förutsättningar för en god tillgång
på kapital för svenska, men också utländska företag.
Kristdemokraterna vill fördubbla avdragsrätten för pensionssparande från
ett halvt till ett helt basbelopp.
Stimulera möjligheterna till
nätverkslån
Många små företag har ofta svårt att låna pengar från banker
för riktigt små projekt. Bankerna är ofta inte intresserade av
att teckna lån i storleksordningen 10 tkr till 100 tkr om
säkerheterna bedöms som dåliga. En modell med så kallade
nätverkslån har prövats i Dalarna inom ramen för ett EU-
projekt (NOW - New Opportunities for Women). Idén går
kortfattat ut på att exempelvis fem personer kollektivt tar ett
mindre lån med gemensamt betalningsansvar. Ur lånekassan
bestämmer sedan gruppen demokratiskt vilken idé som det
först bör satsas på. Eftersom de måste vara eniga om varje
lån sporras företagarna i nätverket att renodla affärsidén
innan investeringar görs. Systemet har visat sig ge mycket
små kreditförluster, eftersom man inom gruppen måste
övertyga de övriga om idéns bärkraft och utformning och
dessutom kan få hjälp med idéer och erfarenheter.
Uppmuntra banker, ALMI och andra kreditgivare att satsa på nätverkslån
av ovanstående typ.
Lägre skatter
Beskattning av arbete
Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Principen om
lika lön för lika arbete får inte via skatte- och
bidragssystemen resultera i principen om lika inkomst
oavsett om man arbetar eller ej. Skattereformens mål om
enkelhet och en maximal marginalskatt om 50 procent måste
gälla. Den statliga skatten skall därför uppgå till 20 procent
och den istället för värnskatten föreslagna nya skatten på
inkomster över 389 500 kronor avvisas.
Målet med en reformering av skattesystemet är att fler skall kunna klara
sig på sin lön, att förbättra företagens utvecklingskraft och att sänka det
totala skattetrycket.
Skattereformen (1990-1991) var ett viktigt steg mot ett bättre skatte-
system. Den reformen är nu nästan helt förfuskad av den senaste mandat-
periodens politik. Arbetet med att utforma ett väl fungerande skattesystem i
Sverige måste således gå vidare.
Kristdemokraterna anser att grundavdraget skall höjas i inkomstbeskatt-
ningen. Det är orimligt att beskatta låginkomsttagare så hårt som i Sverige.
Förslaget utvecklas närmare i Kristdemokraternas skattepolitiska motion.
Skatterna på hushållstjänster skall minskas kraftigt. Genomför det förslag
om 50 procents skattereduktion vid köp av hushållstjänster som vi föreslagit
tillsammans med Folkpartiet och Moderaterna.
Gränsen för reseavdrag skall sänkas från 7 000 till 6 000 kronor. Detta
gynnar dem med långa avstånd till jobbet.
Den särskilda löneskatten på vinstandelar skall slopas.
Sänk arbetsgivaravgifterna
För framför allt små företag med endast ett fåtal anställda
innebär arbetsgivaravgifterna en betydande kostnad i
verksamheten och om man skulle vilja nyanställa. För att
underlätta för de mindre företagen föreslår vi att
arbetsgivaravgifterna reduceras med totalt 10 procentenheter
på löneunderlag upp till 900 000 kronor om året. Den
arbetsgivaravgift som mindre företag då kan räkna med blir
23,03 procent.
Kristdemokraterna har hittills föreslagit att arbetsgivaravgifterna sänks
generellt med 0,14 procentenheter. Detta eftersom vi inte anser att företagen
skulle betala den återställda sjuklöneperioden. Vi har nu valt att i stället
styra
inriktningen av denna satsning mot de mindre företagen. Detta uppnås
genom att utvidga den modell som i dag finns för reducering av arbetsgivar-
avgiften.
I dag reduceras arbetsgivaravgifterna med 5 procentenheter på löneunder-
lag upp till 852 000 kronor per år, eller med maximalt 3 550 kronor per
månad. För egenföretagare är löneunderlaget 180 000 kronor per år.
Vi vill utvidga detta system så att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna i
stället är 10 procentenheter, eller maximalt 7 500 kronor per månad på
löneunderlag upp till 900 000 kronor per år. För egenföretagare bör löne-
underlaget höjas till 250 000 kronor per år.
Beskattning och regler för
fåmansföretag
Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i
fåmansbolag. Reglerna är, trots att flera förändringar gjorts
sedan de infördes 1990, fortfarande ofördelaktiga jämfört
med de som gäller för andra företag.
Skattereglerna för fåmansbolagen är ytterligt komplicerade. För den
enskilde företagaren är det mycket svårt att genomskåda skatteeffekterna vid
olika händelser. Det är djupt otillfredsställande att inte regelverket kan
överblickas, tolkas och förstås av dem som faktiskt berörs. På det viset
skapas inte ett klimat i vilket nya företag uppstår och frodas.
Ett särskilt problem gäller den utdelning ägaren tar ut, vad som ska ses
som intäkt av kapital och vad som är inkomst av arbete, lön. Idag gäller att
som kapitalinkomst räknas endast ett belopp motsvarande statslåneräntan
plus 5 procent. Resten räknas som lön och beskattas därefter. De som äger
aktier i ett börsnoterat företag betalar normal 30-procentig kapitalskatt. Innan
ägaren betalar skatt på utdelningen har utdelningen också beskattats i
företaget (så kallad dubbelbeskattning).
För ägare till fåmansföretag gäller också sämre regler än för ägare till
aktier i större aktiebolag vid beskattning av reavinst vid försäljning av
aktier.
Fåmansföretagaren måste ta upp halva reavinsten som inkomst av tjänst.
Skatten på denna del blir alltså lika som övrig inkomstskatt.
De negativa reglerna för fåmansbolag gäller även efter börsintroduktion, så
länge som 10 år från introduktionen. Fåmansföretag får göra avdrag för
avsättning till pensioner med rätt till utbetalning från 60 år. För andra
företag
gäller 55 år. Alla företag får göra avsättning till personalstiftelse, utom
fåmansföretagen som först måste ha 30 anställda.
Det finns ytterligare en rad regler för fåmansbolag som snarast bör
förändras. Utgångspunkten måste vara att delägare i fåmansaktiebolag ska
beskattas och behandlas lika som delägare i större bolag. Dagens regler
hindrar företagen från att bygga upp en kapitalbas med följden att investe-
ringar och expansion påverkas negativt.
Kristdemokraterna anser att förslag till nya, enkla regler som jämställer
fåmansföretagen med andra företag snarast måste utarbetas.
Beskattning av kapital
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har
varit att det enskilda sparandet varit negativt. Trenden har nu
vänt men fortfarande finns all anledning att lyfta fram
sparandets etik i den ekonomiska debatten. Skatteregler och
lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning
är att sparandet kan resultera i en real avkastning även efter
skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för
sparkapitalet att kanaliseras till företagssektorn för att
nyttiggöras för investeringar i näringslivet.
En översyn bör göras av arvs- och gåvoskattereglerna. Det är rimligt att
företagsförmögenhet (arbetande kapital) i princip undantas från arvs- och
gåvoskatt för att kunna hålla samman familjeföretag vid generations-
växlingar.
Beskattning av aktier
Regeringen har drivit igenom att A-aktier ska tas upp till
noterat värde på grund av att latent skatteskuld inte längre
ska beaktas vid värderingen. Det finns flera motiv varför
aktier vid förmögenhetsbeskattning inte ska tas upp till fulla
värdet. Det främsta skälet är att det i kursen ligger en latent
skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning
som belastar aktierna. Det är orimligt att beskatta en
skatteskuld.
Regeringen har också skapat en skarp gräns mellan A-aktier som tas upp
till 100 procent och aktier noterade på OTC- och O-listorna som är skattefria
vid förmögenhetsbeskattningen. Lagrådet anser att förslagets konsekvenser
kan te sig skäligen godtyckliga och att förslaget strider mot det
grundläggande intresset att lika fall behandlas lika. Men regeringen har inte
brytt sig om Lagrådets invändningar.
Den kostnad som förmögenhetsskatt på aktieinnehavet för med sig för
aktieägarna leder till att växande företag undviker registrering och att företag
vars aktier är registrerade på A-listan söker sig därifrån. Förmögenhets-
skatten får en hämmande effekt på riskkapitalförsörjningen.
Som ovan nämnts är det också mycket betydelsefullt att avveckla dubbel-
beskattningen på utdelningar.
Förmögenhetsskatten skall avvecklas successivt under de närmaste två
åren.
Aktiebolagsbeskattningen
Bolagsbeskattningen i Sverige måste ligga i paritet med
bolagsskatten i våra viktigaste konkurrentländer.
Kapitalrörligheten från mogna till nya dynamiska sektorer av
näringslivet måste bli smidig. I denna strukturomvandling
spelar små och medelstora företag en mycket viktig roll. För
att finansiera andra mer angelägna skattesänkningar förordar
Kristdemokraterna en höjning av bolagsskatten från dagens
28% till 30%. Fortfarande kommer då Sverige att ha en
bolagsskatt som väl kan hävda sig internationellt. Höjningen
ger möjlighet att avskaffa den tillväxtfientliga
förmögenhetsskatten.
Skattereformen har inneburit försämrade möjligheter för småföretag att
reservera obeskattade vinstmedel. Bättre reserveringsmöjligheter för de
mindre företagen måste skapas, för att möta behoven av att öka det egna
riskkapitalet och stimulera expansion.
Kvinnligt företagande
Det kvinnliga företagandet har en stor potential som hittills
inte fått utrymme att blomstra. Kvinnor har inte samma
tradition som män att driva företag och därmed inte lika
många förebilder. Det är framför allt män som byggt upp de
företagartraditioner och -organisationer som idag utgör
marknaden. Ett ökat kvinnligt företagande kan ge
näringslivet förnyelse och ökad mångfald. Det kvinnliga
företagandet bör därför uppmuntras och stödjas.
Framtidens arbetsmarknad
En moderniserad arbetsrätt
I Sverige hade vi från andra världskriget till 1970-talets
början en period med stabil ekonomi, låg arbetslöshet och
hög tillväxt. Den historiska stabiliteten har sannolikt lett till
att vi har underskattat behovet av flexibilitet och förnyelse i
ekonomin. Från politiskt håll söks förebilderna allt för ofta i
en stabil miljö som inte längre finns. Den historiska
stabiliteten innebar också en strävan att förfina
regelstyrningen på ett sätt som i en mer flexibel miljö är
olyckligt. Dessutom har arbetsrätten huvudsakligen
utformats för att passa stora företag och traditionella
branscher bättre än små företag och nya branscher.
Arbetsrätten finns till framförallt för att värna den anställde i förhållande
till arbetsgivaren. En stark arbetsrätt ger trygghet för den anställde vilket i
sin
tur är en styrka för företagen. På vissa områden fungerar dock utformningen
av arbetsrätten som ett hinder för företagsexpansion. Arbetsrätten måste
lämna 70-talet bakom sig och få en form som bättre passar för 2000-talet.
Allt fler inser att detta krävs för att möjliggöra framväxt och tillväxt av nya
företag. Som exempel kan nämnas regeringens egen småföretagsdelegation
som "bedömer arbetsrätten som ett viktigt område för att förbättra företagens
tillväxtförutsättningar".
Den stora utmaningen inom arbetsrättens område ligger i att utforma ett
smidigare system för företagen som underlättar utvecklingen av nya företag,
branscher och organisationsformer, utan att de anställdas krav på anställ-
ningstrygghet, arbetsmiljö och inflytande urholkas.
Kristdemokraterna förordar en mer flexibel arbetsrätt som framförallt
underlättar för de mindre företagen.
Arbetsgivaren ska ha möjlighet att undanta två personer från turordnings-
reglerna vid uppsägning.
Förbud mot blockad av enmansbolag bör införas.
Möjligheten till provanställning förlängs från sex till tolv månader. I dag
kastas många rutinmässigt ut efter sex månader. Det är i regel tryggare att
veta att man har jobb i ett år än att kastas ut efter sex månader.
Möjligheterna till överenskommen visstidsanställning bör förlängas till två
år för att öka förutsättningarna för fler att kunna få fotfäste på arbetsmark-
naden. På så sätt får vi en mer flexibel arbetsmarknad, där företagen kan
våga anställa för medellånga perioder även om framtiden är oviss.
En ytterligare arbetsrättslig förändring som skulle kunna få en påtaglig
effekt när det gäller rekryteringen är att förkorta den tid under vilken
arbetsgivaren är skyldig att återanställa tidigare uppsagd personal vid
nyanställning. Att förkorta tiden, från nio till sex månader, för anställda som
inte fyllt till exempel 55 år skulle ge positiva sysselsättningseffekter.
Ny modell för lönebildning
Lönebildningen måste anpassas till dagens krav och
förhållanden. Kunskapssamhället och Sveriges
konkurrenskraft ställer krav på en lönebildning som
stimulerar och uppmuntrar kunskap och kompetens. De nya
formerna för att organisera arbete genom decentralisering,
eget ansvar, krav på flexibilitet och så vidare påverkar också
till en ny lönebildning. Varje arbetstagare är idag i större
utsträckning än förr unik i sin kompetens och i sitt kunnande,
vilket gör det svårt att åstadkomma enhetliga former för lön,
arbetstid och andra avtalsbundna villkor.
Det finns två problem med lönebildningen i Sverige. För det första är löne-
strukturen extremt sammanpressad. Många offentliganställda akademiker har
till exempel lägre livslöner än gymnasieutbildade. Utbildning lönar sig dåligt
i Sverige, vilket är förödande för vår framtida konkurrenskraft. Detta
förhållande kan också försvåra rekryteringen av välutbildad personal till den
offentliga sektorn, vilket därmed kan försämra verksamhetens kvalitet.
För det andra har svenska akademiker internationellt sett betydligt lägre
löner än motsvarande grupper i Västeuropa. Det gäller både för akademiker i
privat och i offentlig tjänst.
Lönebildningen bör på ett bättre sätt än idag ta hänsyn till löntagarens
kompetens och kunnande, den prestation som utförs och det ansvar jobbet
innebär. Lönebildningen bör också stimulera den enskilde till lärande och
goda arbetsprestationer. I praktiken innebär dessa hänsynstaganden att
lönebildningen i större utsträckning bör ske på det lokala planet och vara
individuellt inriktad. Man bör i en mer individuellt inriktad lönebildning vara
ytterst observant på den ojämlika situation som kan uppstå vid en löne-
förhandling mellan en arbetsgivare och en enskild individ. Arbetstagarorga-
nisationer, som historiskt slutit kollektiva löneavtal, kommer i detta perspek-
tiv att med all sannolikhet spela en viktig stödjande och rådgivande roll. Kan
man hitta bra former för arbetsvärdering kan detta vara ett viktigt instrument
för att nå en mer objektivt riktig lönesättning.
En av politikernas roller i lönebildningen är att hålla marginalskatterna
nere. Skattereformens mål om en maximal marginalskatt på 50 procent måste
hållas intakt. Vidare är det politikernas ansvar att bedriva en god ekonomisk
politik som ger en stabil ram för lönebildningen. Det direkta ansvaret för
lönebildningen har arbetsmarknadens parter. Lönebildningen får inte verka
inflationsdrivande. De lagar som i praktiken reglerar balansen mellan
parterna på arbetsmarknaden borde med de 30 senaste årens erfarenheter
utvärderas och reformeras.
Arbetsmarknadens parter bör eftersträva ökad flexibilitet vad gäller löne-
bildning för ungdom. Lägre ingångslöner kan vara ett verksamt sätt att få fler
unga i arbete. Löses inte detta avtalsvägen bör lagstiftning övervägas.
Arbetslöshetsförsäkringen betalas idag genom medlemsavgifter, arbets-
givarnas arbetsmarknadsavgifter och över statsbudgeten. Försäkringen bör i
större utsträckning än idag finansieras genom avgifter från de försäkrade. En
sådan modell kommer att ge incitament för en bättre fungerande lönebild-
ning.
Vinstdelningssystem för de anställda kan med fördel utgöra en del i den
framtida lönebildningen. Ett sådant system skapar en god och flexibel
koppling mellan företagens vinster och de anställdas ersättningar. Arbets-
givaravgifter bör inte tas ut på ersättning från ett vinstdelningssystem.
En reformerad
arbetsmarknadspolitik
Kristdemokraternas utgångspunkt för arbetsmarknads- och
näringspolitiken är att den sammantagna ekonomiska
politiken ska skapa förutsättningar för ekonomisk
utveckling. Därigenom skapas också förutsättningar för nya
arbetstillfällen vilket är den i särklass viktigaste
fördelningspolitiska uppgiften. Den stora skiljelinjen går
idag mellan dem som har arbete och dem som står utan. Med
fler i arbete skapas också via skattesystemet gemensamma
resurser för att förstärka budgeten och därmed värna
välfärden.
Arbetsmarknadspolitikens uppgift är enligt vårt synsätt i första hand att
fungera dels som ett försäkringssystem för den som blir arbetslös vid
normala konjunktursvängningar, dels att underlätta nödvändig omställning
från krympande till växande sektorer.
Idag är arbetsmarknadspolitikens område ett av de mest genomreglerade
med ett stort statligt verk som dominerande och styrande aktör. Detta måste i
grunden omprövas.
Arbetsmarknadspolitiken måste som mycket annat utgå från subsidiaritets-
principen. Det vill säga att det en lägre nivå klarar av på egen hand ska inte
högre nivåer lägga sig i. Arbetsmarknadspolitiken ska vara subsidiär på så
sätt att samhällets insatser ska vara stödjande när så krävs, dock utan att
skada ordinarie arbetsmarknad. I enlighet med detta vill vi Kristdemokrater
eftersträva ökat lokalt ansvar och samverkan för att bekämpa arbetslösheten.
Arbetsmarknadspolitiken måste också ses ur fördelningspolitisk synpunkt.
Att se till att arbetslösa får ett arbete är den kanske viktigaste fördelnings-
politiska åtgärden. Därför måste detta område vara högst prioriterat.
De nya EU-stöden som vissa regioner får ta del av kommer också att kräva
att arbetsmarknadspolitiken utformas på ett nytt sätt med mer av ett lokalt
och regionalt perspektiv än det gängse riksperspektivet.
Framtidens jobb finns i
tjänstesektorn
Bedömare och prognosmakare är idag eniga om att
framtidens arbeten i stor utsträckning kommer att finnas i
tjänstesektorn. Det handlar om olika branscher som bygg-
och anläggning, data, miljö, ekonomi, försäkring, media,
reklam, underhållning, turism, restaurang, hårvård,
skomakare, bilreparationer, städbolag och tvättinrättningar.
Exportindustrin har under de senaste åren gått på högvarv medan hemma-
marknaden även under högkonjunktur präglats av lågkonjunktur. En mer
offensiv politik krävs som förbättrar förutsättningarna för nya jobb på den
svenska hemmamarknaden.
Krafttag mot svartjobben
Den svarta sektorn omsätter i runda tal 70 miljarder kronor
om året i Sverige. Det motsvarar 10 procent av
statsbudgeten, eller cirka 4 procent av BNP. Effekterna av
den svarta ekonomin innebär att det varje år undandras runt
40 miljarder kronor i skatteintäkter. Uppskattningsvis
jobbade mellan 650 000 och 800 000 svenskar svart någon
gång under 1997. Det finns dessutom tecken på att den
svarta sektorn ökar i omfattning.
Förutom att skattesystemet frestar många till lagbrott, leder det också till
att sektorer av ekonomin där det egentligen både finns ett utbud och en
efterfrågan inte kan växa. En sådan sektor är tjänstesektorn för hushålls-
tjänster. Inom denna sektor skulle en stor mängd vita jobb kunna uppstå om
bara skattesystemet omformades. Därför vill vi omgående införa den modell
som vi presenterat tillsammans med Folkpartiet och Moderaterna.
Men Kristdemokraterna vill också underlätta för de arbetstagare som
erbjuds hemservice som löneförmån från sina arbetsgivare. Dagens förmåns-
värde är satt så högt att få har råd att ta emot löneförmånen. Det beror på att
förmånsvärdet är satt utifrån dagens orimliga skattebelastning på denna typ
av tjänster. Om vårt förslag om en 50-procentig skattereduktion för hushålls-
tjänster förverkligas bör också förmånsvärdet sänkas på denna löneförmån.
Då skulle till exempel många personer som i dag arbetar i överhettade
branscher kunna ta emot denna typ av löneförmån, och skattesystemet blir
därmed effektivitetsbefrämjande samtidigt som det skapas nya arbetstill-
fällen.
Förmånsvärdet på hemservice skall sänkas till 120 kronor per timme från
dagens 187.
Den svarta sektorn innebär betydande problem för de företag som redan
finns. Vart femte företag drabbas av konkurrens från den svarta sektorn. I en
del branscher är det betydligt mer. Det leder till att seriösa företagare inte
har
en chans att konkurrera om de inte också fuskar med vissa regler. I några
branscher har detta blivit en ond cirkel, där företag "tvingas" fuska för att
överleva på marknaden.
Dagens situation riskerar att leda till en kraftigt urholkad skattemoral.
Detta är naturligtvis ett mycket allvarligt problem. Ett fungerande rätts-
samhälle bygger på att lagstiftningen är förankrad i människors rätts-
uppfattning så att man av egen kraft och vilja lyder lagarna.
Vita jobb och rättvis konkurrens
För att komma till rätta med den svarta sektorn krävs det en
mängd åtgärder. Kristdemokraterna vill här lyfta fram några
viktiga punkter:
En ny skattereform: Skattesystemet måste vara utformat så att det inte
utmanar folks moral. Enkelhet, låga skattesatser, effektivitet, generalitet och
breda skattebaser måste därför vara utgångspunkten. Den ständigt pågående
internationaliseringen innebär också att skattesystemet måste reformeras så
att inte fler företag och arbetstillfällen flyttar utomlands samtidigt som
"inhemsk" verksamhet konkurreras ut av andra länder till följd av skatte-
systemet och inte till följd av produktivitetsskillnader. Vidare måste arbete
och utbildning löna sig bättre än i dag. Skatten på arbete måste därför sänkas
genom att man återupprättar "30/50" när det gäller marginalskatterna.
Reformering av socialförsäkringssystemen: Utred ett ökat inslag av
välfärdskonto så att hederlighet och personligt ansvarstagande uppmuntras.
Att jobba svart måste genom socialförsäkringssystemens konstruktion bli att
fuska med sig själv. Det nya pensionssystemet är ett bra steg i denna
riktning.
Resurser till rättsväsendet: Mer resurser till bekämpning av ekonomisk
brottslighet och en effektivare skatteindrivning är nödvändigt för att upprätt-
hålla de lagar som finns. Detta gör också att konkurrensen inte snedvrids till
förmån för dem som fuskar.
Ett effektivare konkurrensverk: Konkurrensverkets roll måste stärkas när
det gäller att verka för en effektiv och rättvis konkurrens i privat och
offentlig verksamhet.
I slutänden är det ändå så att det enda skattesystem som inte går att fuska
med är ett system där ingen skatt tas ut. Den största utmaningen är därmed
att återupprätta den allmänna viljan att handla rätt och riktigt. Utan en ökad
moralisk medvetenhet och vilja till hederlighet är det förhållandevis lönlöst
att omforma skattesystemet. Värderingar och attityder hos individer och
grupper kan politiker naturligtvis inte besluta om. Men politiska partier kan
och ska bidra till opinionsbildningen. Det är vår förhoppning att Kristde-
mokraterna kan tillföra något i den debatten.
Offentlig upphandling
Den offentliga upphandlingen fungerar tyvärr inte som den
ska i Sverige. Många små företag har kommuner, landsting
och myndigheter som sina kunder. Den utbredda
användningen av ram- eller avropsavtal i offentlig
upphandling försvårar för småföretag att få order.
Konkurrensverket har gett exempel på hur en upphandling
inte bör fungera. Fallet rörde företagshälsovård till statliga
myndigheter. I fallet utsågs en sammanslutning av landsting
som vinnare i anbudstävlingen. Motivet var bland annat att
sammanslutningen hade "rikstäckande verksamhet". Med
sådana uttagningsgrunder blir det omöjligt för småföretag att
tävla med stora företag. För de flesta myndigheter är lokal
verksamhet sannolikt fullt tillräcklig när det gäller
företagshälsovård.
Småföretagsdelegationen konstaterar att det på många håll finns insikt om
att lagen om offentlig upphandling (LOU) fungerar dåligt. Frågan om LOU
är dock splittrad på olika departement och flera olika utredningar om olika
delar av upphandlingsproblematiken är aviserade. Det som behövs är ett
samlat grepp om upphandlingsproblematiken i syfte att förverkliga idéerna
om affärsmässighet, konkurrens och icke-diskriminering som ligger till
grund för lagstiftningen.
Kristdemokraterna vill göra lagen om offentlig upphandling mer kraftfull i
en sammanhållen översyn i syfte att förverkliga principerna om affärs-
mässighet, konkurrens och icke-diskriminering.
Stora upphandlingar bör delas i fler order så att även mindre företag har en
chans att vara med i budgivningen.
Forskning, utveckling och
innovationer
Det är avgörande för svenskt näringslivs konkurrenskraft att
tillräckliga resurser satsas på forskning och utveckling. De
större och forskningsintensiva börsföretagen avsätter och
satsar mycket stora belopp på forskning och utveckling. Men
även de mindre och medelstora företagen spelar en viktig
roll för teknisk utveckling och förnyelse inom näringslivet.
Grundförutsättningen är ett bra allmänt företagsklimat med
lönsamma företag. Men det är dessutom nödvändigt att
samhället bistår de mindre företagen för att de ska kunna ta
del i forsknings- och utvecklingsarbetet.
Det mest naturliga är att skatteregler och lagstiftning utformas så att de
mindre företagens forsknings- och produktionsutveckling underlättas i
kombination med att de får möjligheter att söka särskilda forskningsbidrag.
Möjligheter för anställda att utveckla egna idéer på arbetsplatsen med rätt
till eget patent bör utredas. Avtal om delad vinst skulle kunna vara en form
för samverkan.
Innovationer tas inte tillräckligt väl om hand i Sverige. I flera konkurrent-
länder stödjer staten mycket aktivt utvecklingen av nya idéer. Varken
enskilda innovatörers verksamhet eller den forskning som sker inom före-
tagen ges nödvändig stimulans i den förda politiken. Patent som skulle kunna
tas tillvara av den svenska industrin exporteras till andra länder.
Förutom ett allmänt bra investerings- och företagsklimat måste ytterligare
åtgärder vidtas som främjar kommersialiseringen av innovationer i Sverige.
Av avgörande betydelse är att innovatörer och exploatörer kopplas ihop.
Royalty på patenterade uppfinningar bör vara skattefri i två år - det skulle
höja innovationstakten, snabbare omsätta innovationer på marknaden och
minska incitamenten att placera royaltyinkomster utomlands.
Satsningen på innovativ teknikupphandling till mindre företag och upp-
finnare bör utökas. Erfarenheter från USA, Storbritannien och Nederländerna
pekar på framgångar med sådan riktad upphandling. I USA kanaliseras minst
1 procent av all statlig teknikupphandling till små och medelstora företag.
Nya rön inom FoU bör göras mer lättillgängliga för småföretagen.
Immateriella rättigheter bör ges ett bättre skydd. Kopiering av produkter
och varumärken är ett allt större problem. Lagstiftningen på detta område bör
stärkas. Ägare av immateriella rättigheter bör ges bättre ekonomiska möjlig-
heter att försvara sin rätt till patent och varumärke genom ett bättre försäk-
ringsskydd. Hur idéer bäst skyddas bör vara föremål för fortsatt översyn.
Utbildning och
kompetensutveckling
Samhället präglas idag alltmer av högteknologiskt kunnande.
Den viktigaste konkurrensfördelen i framtiden kommer att
vara kunskap. Utan kunskap ges ingen utveckling,
innovationer eller flexibilitet i konkurrensen med andra
företag. Utbildning, kompetensutveckling och det ständiga
lärandet kommer därför att vara ytterst centralt i framtiden.
Jämfört med övriga OECD-länder har Sveriges investeringar i realkapital
visat en tydlig stagnation sedan 70-talet. I en internationell jämförelse finner
vi att få svenskar väljer att utbilda sig på universitet och högskola. I äldre
åldersgrupper är andelen högre, vilket tyder på en negativ tendens. Utbild-
ningsnivån inom industrin förefaller generellt vara lägre i Sverige, bland
annat är andelen civilingenjörer i industrin låg. Bland små och medelstora
företag verkar denna situation vara ännu mer alarmerande. Endast sats-
ningarna vad gäller teknisk utveckling (FoU) är höga i en internationell
jämförelse. Det kan konstateras att antalet utbildade forskare är oroande lågt,
att kopplingen från FoU till produktion som genererar ett förädlingsvärde är
sämre än i många andra länder, samt att vår FoU är alltför koncentrerad till
stora företag i några få branscher.
Svenskt näringsliv behöver en satsning på utbildning och kompetens.
Kvalitet måste vara ledordet och anpassning ske till framtidens behov. En
ökad koppling till näringslivet måste finnas. Det livslånga lärandet bör prägla
såväl utbildningsväsendet som arbetsplatserna.
Utbildning för företagande
Skolan skall spela en viktig roll för att ge eleverna förståelse
för företagandets roll och betydelse i samhället. Många
gånger ger skolan en bra utbildning för att bli löntagare men
i en tid när vi behöver många nya företagare skall också
skolan hjälpa till att lägga grunden till det klimat som är
nödvändigt. Kristdemokraterna har bland annat föreslagit att
ytterligare ett nationellt program med speciell inriktning på
företagande och entreprenörskap bör införas i
gymnasieskolan.
Folkhögskolor skulle kunna satsa på kurser om företagande och om hur
man startar eget företag. Folkhögskoleformen, som bland annat innebär en
stor frihet vid uppläggning av kurser, passar väl för denna typ av utbildning.
Arbetsmarknadspolitiken bör i ökad utsträckning uppmuntra till eget före-
tagande.
Även på universitets- och högskolenivå är det viktigt med kurser och
utbildningar inriktade mot företagande och entreprenörskap. Det är också
viktigt att knyta kontakter mellan det lokala näringslivet och högskolorna.
Utbildningen vinner på att kopplas till verkligheten i näringslivet och
företagen kan dra nytta av forskning och övrigt kunnande som utbildningen
ger.
Forskning och utbildning måste prioriteras om svenskt näringsliv skall
kunna fortsätta att utveckla produkter som är internationellt konkurrens-
kraftiga. Goda forskarmiljöer är viktiga för att behålla forsknings- och
utvecklingsverksamhet i Sverige.
Ständigt lärande
Ökade krav på flexibilitet i arbetslivet ställer också allt större
krav på fortlöpande kompetensutveckling. Olika metoder för
att stimulera till såväl egen kompetensutveckling som
utbildning inom arbetslivet måste prövas. Vi vill pröva
möjligheten att införa avdragsrätt för avsättningar till
individuella utbildningskonton som kan användas för att
finansiera studieperioder.
Kompetens är något annat än formell utbildning. En människas kompetens
består också av de erfarenheter hon gjort och de praktiska färdigheter hon
erövrat. Kontakter som byggts upp, egenskaper och personlighet, samt
attityder är också delar av en persons kompetens. Kompetensutveckling och
det ständiga lärandet är därför i stor utsträckning beroende av den
organisation arbetet har och den uppmuntran och stimulans som ges på
arbetsplatsen till eget ansvar och utvecklandet av egna idéer.
Ökat samarbete mellan utbildning
och näringsliv
Redan i grundskolan skall nära och naturliga kontakter
mellan skola och näringsliv etableras. Praktik och
lärlingssystem för ungdomar bör utvecklas, vilket kan
innebära en bättre anpassning av utbildningarna till
näringslivets behov. Den eftergymnasiala utbildningen kan
innebära ett mer omfattande samarbete mellan näringsliv och
utbildningsväsendet. Utbytet mellan högskolor/universitet
och näringsliv måste förbättras för att stimulera
kommersialiseringen av forskningen. Så kallade
arbetslivscentra, som nu växer upp på flera högskolor, bör
uppmuntras. Här möts näringsliv, högskola och studenter på
ett naturligt och berikande sätt.
IT och kommunikationer
Bra kommunikationer är en förutsättning för att skapa
regional balans och ett effektivt näringsliv över hela landet.
Inte minst för de mindre företagen som i stor utsträckning är
underleverantörer till de större exportföretagen. Järnvägar,
vägar och telekommunikationer måste byggas ut för att
Sverige ska kunna erbjuda landets olika delar en bra, säker
och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga
kostnader. Trafikpolitiken ska inriktas mot en fri konkurrens
mellan olika transportslag. Miljöaspekter och trafiksäkerhet
måste vägas in i utbyggnadsplaner och beskattning. Sveriges
trafikförsörjning måste så långt möjligt harmoniseras med
EG:s gemensamma transportmarknad. Trafiksituationen i
storstäderna måste förbättras vad gäller framkomlighet och
miljö, bland annat genom satsning på bättre kollektivtrafik
och utbyggnad av kringfartsleder.
Ett av de områden som kommer att vara centralt för den framtida tillväxten
och sysselsättningen är IT-området (informationsteknik). I framtiden
kommer de flesta företag att vara beroende av IT. Utvecklingen av IT-
området vad gäller nya produkter och ökad användning kan minska de
regionala skillnaderna mellan olika företag. IT kan ge småföretag storföre-
tagens fördelar, utan att belasta dem med deras nackdelar, genom att små-
företagen samverkar i grupper.
I och med informationstekniken möjliggörs i bred omfattning distans-
arbete. Arbetsrätts- och försäkringsförhållanden vid distansarbete är oklara,
varför det är bra att en statlig översyn nu görs.
Den offentliga sektorn bör göra all upphandling elektroniskt. Denna måste
ske på ett sådant sätt att även små företag har goda möjligheter att ta del av
förfrågningar och lägga anbud. Alla offentliga handlingar bör inom några år
kunna nås elektroniskt. All offentlig information i elektronisk form bör vara
kostnadsfri. Det ska inte vara förbehållet storföretag och stora tidningsredak-
tioner att söka i offentliga informationsdatabaser.
Reformera den offentliga
sektorn
Den offentliga sektorn måste reformeras. Monopol leder till
högre priser och ineffektivitet oavsett om det gäller att
producera varor eller tjänster. Nyföretagsamhet kan bli
viktiga byggstenar i en ny struktur med ett mera
decentraliserat och kundstyrt serviceutbud för bl.a. vård och
omsorg.
Stat, landsting och kommuner bör koncentrera sig på sådana verksamheter
där offentliga insatser verkligen kan förväntas vara överlägsna enskilda och
kooperativa initiativ bedrivna i små, decentraliserade företag där ett nära,
personligt ansvar får ersätta kollektiv fjärrstyrning.
Behovet av en reformering av den offentliga sektorn innebär inte att dess
uppgifter ska anses obehövliga utan snarast att de i ökad utsträckning bör
erbjudas av fler aktörer. En betoning av att det är i de små privata företagen
den framtida sysselsättningen ligger minskar inte behovet av de service-
uppgifter som idag till stor del tillhandahålls av den offentliga sektorn. Ett
väl fungerande näringsliv förutsätter att till exempel utbildning, vård och
olika former av omsorg håller god kvalitet och finns i tillräcklig omfattning.
Hur stor andel av den traditionellt offentliga servicen som ska erbjudas i
privat regi måste avgöras av medborgarnas val i ett utbud av olika tjänster.
En del av den kommunala verksamheten kan med fördel skötas på
entreprenad. Det gäller främst teknisk verksamhet, men också viss social
verksamhet. Möjligheterna att driva enskilda, kooperativa och förenings-
drivna daghem, vårdcentraler och servicehus måste förbättras. Politikerna
måste i högre grad än hittills renodla sin roll som konsumentföreträdare, och
inte samtidigt påta sig dubbelrollen som producentföreträdare.
Samverkan inom olika former av kooperativ verksamhet har goda
möjligheter att bli intressanta alternativ bland annat i reformeringen av den
offentliga sektorn. Personalkooperativ, föräldrakooperativ, producent- och
konsumentkooperativ är former som kan frigöra kreativitet, utvecklingskraft
och konstruktivt samarbete.
En reformerad offentlig sektor som effektiviserar och renodlar sin verk-
samhet ställer ökade krav på enskilda innevånares personliga ansvarstagande.
Detta ansvarstagande kan i sig leda till nytänkande och utveckling av de
uppgifter som tidigare tillhandahållits av det offentliga. Ett ökat personligt
ansvarstagande måste ges materiella förutsättningar att fungera genom att
skatteuttaget sänks i motsvarande mån.
Sprid ägandet
Staten är idag en mycket stor aktie- och företagsägare. Det
vill vi ändra på. Det statliga ägandet är till nackdel för
ekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda,
och innebär en orimlig inlåsning av den förmögenhet som
nationen disponerar över.
Ett skäl för en försäljning av statens aktier i företag är att renodla statens
roll. Staten ska sätta ramar och övervaka spelreglerna men inte sköta
företagandet. Ett annat skäl är att ägandet bör spridas. Vi tror att det
långsiktigt är till stor nytta för företagande och näringsliv om många
människor sparar i aktier och på det sättet bidrar till kapitalbildning. På det
sättet ökar också intresset för villkoren för näringslivet. Ett tredje skäl för
en
privatisering av det statliga ägandet är att det förbättrar förutsättningarna
för
de företag som det handlar om. Telia är ett bra exempel på företag som har
ett stort kapitalbehov för kommande investeringar. Det kan inte förväntas att
staten över statsbudgeten ska skjuta till de medel som fordras för
expansionen. I stället kan och bör detta leda till en ägarspridning som ger
företaget det behövliga kapitalet. Aktiva ägare är av stor betydelse för
företagsamheten.
Att minska statens räntebörda genom ett minskat lånebehov är naturligtvis
också ett mycket starkt skäl för att sälja statliga företag. I en tid när
ränteutgifterna är en av de största posterna i statsbudgeten måste ansträng-
ningar göras för att amortera på skulden och därmed minska ränteutgifterna.
Då förbättras också den ekonomiskt utsatta situation som Sverige befinner
sig i till följd av statsskulden.
Värdet på statens företagsägande kan beräknas till omkring 200-300
miljarder kronor. Alla företag ska dock inte säljas. Staten ska inte avhända
sig inflytandet över och ansvaret för t ex Systembolaget. Vid ägarspridningen
ska det självfallet inte handla om någon realisation av de idag gemensamma
tillgångarna. Försäljningen ska ske till marknadsmässiga priser och i den takt
som är möjlig med tanke på andra introduktioner på aktiemarknaden. Vi
bedömer att för de kommande fyra åren kan aktier till ett värde av ca 10-25
miljarder kronor per år introduceras på aktiemarknaden.
Utifrån ett Kristdemokratiskt synsätt finns det alltså anledning att gå vidare
med att minska det statliga ägandet av företag, i princip enligt det program
som antogs av riksdagen hösten 1991. Utöver dessa bör ytterligare företag bli
föremål för försäljning. Till de företag som snabbt kan säljas hör bl a Telia
AB, LKAB, SBAB, Assi Domän AB, Celsius AB och Nordbanken. När det
gäller vissa större företag, som t ex Vattenfall, bör vissa omstruktureringar
och kanske en uppdelning ske för att bryta marknadsdominansen.
De företag som är aktuella är sådana som är verksamma inom konkurrens-
utsatt verksamhet. Monopolföretag kan inte säljas innan omstrukturering
skett. Det finns självfallet ingen anledning att byta ett monopol mot ett annat.
Vid utförsäljning bör allmänheten och de anställda i företagen vara en viktig
målgrupp.
Assi Domän AB
Utifrån ägarperspektivet är regeringens förslag till
bolagsbildning och Assi Domäns överlåtelse av mark till det
nya bolaget ett bra förslag. Statens ägarandel i Assi Domän
minskar och Assi Domän får en koncentration av sitt
markinnehav då de områden som avses överlämnas till det
nya bolaget ligger i företagets randområden. Det är dessutom
en stor andel ekonomiskt mindre attraktiva områden som
lämnas till det nya bolaget.
En förändring av detta slag bör emellertid belysas ur flera perspektiv.
Staten har ett nationellt ansvar för skogsnäringens villkor och förutsättningar.
Vid bildandet av Assi Domän var riksdagens intention att staten fortsätt-
ningsvis skulle sälja ut mark för att privata markägares innehav skulle
förstärkas i väsentlig omfattning. Något nytt ställningstagande har inte gjorts
i frågan.
Staten har också ett naturvårdsansvar. Avsättning av mark för naturvårds-
ändamål är ett nationellt ansvar. Mer skog måste skyddas i södra Sverige
medan mycket stora arealer redan är skyddade i norra Sverige. Assi Domäns
redovisning av var i Sverige de 900.000 hektar produktiv skogsmark man vill
avyttra ligger visar dock att endast 65.000 hektar ligger i Örebro
skogsförvaltning eller söder därom. Staten borde utnyttja detta tillfälle för
att
få tillgång till mer skyddsvärd mark i södra Sverige.
Anslagen
Beträffande regeringens förslag till anslag under
utgiftsområde 24 för budgetåret 1999 föreslår vi förändringar
enligt följande:
G 3 Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag m.m.
Vår politik beträffande statligt företagande siktar på att
företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad
inte ska ägas av staten. Statliga företag bör alltså avyttras i
den takt som marknaden kan absorbera. Något särskilt anslag
för omstrukturering är alltså inte behövligt.
E 5 Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen
Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag på stöd till
företagsetableringar utanför vårt lands gränser. En besparing
föreslås därför på 150 miljoner kronor för budgetåret.
D 4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges
teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet
Riksdagen beslutade om en nivåsänkning av anslaget till
STATT för 1997. Denna nivå föreslår nu regeringen ska
gälla även för den kommande treårsperioden. Detta är något
som Kristdemokraterna inte anser vara förenligt med de
ambitioner som bör prägla näringspolitiken. Bevakning och
rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen
inom olika industrinationer är av stor vikt för Sveriges
möjligheter att hävda sig som ett konkurrenskraftigt
industriland.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens roll i näringspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas roll i näringspolitiken,1
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändring av
kommunallagen i enlighet med vad som anförts i motionen,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en referensgrupp av företagare och forskare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en grupp för avreglerings- och småföretagarfrågor i
Statsrådsberedningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en effektivare konkurrenspolitik och hos regeringen begär en
översyn av konkurrenslagen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för enklare
registrering och uppgiftsredovisning för småföretag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en s.k. solnedgångsparagraf,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utfärdande av F-skattsedel,2
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder för patentskydd
för enklare uppfinningar,3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett Internetbaserat informations-
system för företagare,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de små företagens tillgång till riskkapital,2
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om momsredovisning,2
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkta skatter och
avgifter i enlighet med vad som anförts i motionen,4
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i reglerna för
fåmansföretag,4
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnligt företagande,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om framtidens arbetsmarknad,5
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av krafttag mot svartjobben,2
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att stimulera
tjänstesektorn i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning, utveckling och innovationer,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning och kompetensutveckling samt behovet av inriktning
på företagande och entreprenörskap i utbildningen,6
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad ägarspridning genom utförsäljning av statliga företag,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens naturvårdsansvar samt möjlighet för privatpersoner att
förvärva mark i samband med Assi Domän AB:s avyttring av skogsmark,
24. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
uppställning:
Anslag
Regeringens
förslag
Anslagsändri
ng
D 4 Bidrag till Stiftelsen
Sveriges teknisk-
vetenskapliga
attachéverksamhet
29 892 000
3 000 000
E 5 Näringslivsutv. i
Östersjöreg.
150 000 000
-150 000
000
G 3 Kostnader för omstrukt.
av vissa statl. företag, m.m.
75 000 000
- 75 000 000
Totalt