Miljöpartiets regionalpolitiska huvudmål är att människor
oavsett bostadsort skall ges likvärdiga möjligheter att arbeta
och utvecklas, och få del av samhällets resurser och service.
När det gäller tillgång till arbete, högre utbildning och goda
kommunikationer återstår mycket för att skapa rättvisa och
valfrihet över landet som helhet.
Det är ofta de mest produktiva och exportinriktade delarna av landet som
är i behov av en aktiv och stark regionalpolitik. En viktig orsak är att de
enorma vinster, som skapas i exempelvis Norrlands inland, sällan åter-
investeras inom regionen utan istället förs till statskassan och till huvud-
kontor i andra delar av landet. Trots att stora delar av vår välfärd fortfarande
skapas i glesbygden betraktas den ofta som improduktiv, en kostsam börda
för de tätbefolkade delarna av landet. Miljöpartiet de gröna ser landsbygd
och glesbygd som en betydelsefull resurs i utvecklingen mot ett långsiktig
hållbart samhälle.
A 1. Allmänna regionalpolitiska
åtgärder
På sikt bör, av principiella skäl, de regionalpolitiska bidragen
kraftigt minska. Vinster från vattenkraft, skog och malm bör
i stället i ökad utsträckning återföras till de områden där de
skapats. Till dess att så sker måste dock regionalpolitiken
finnas kvar och utvecklas.
Vi anser att lokal förädling av till exempel trävaror och livsmedel ska
stödjas genom regionalpolitiska insatser. Privata och kooperativa företag på
landsbygden ska uppmuntras genom återkommande kurser och ekonomiskt
startstöd. Mycket talar för att kvinnor kan leda utvecklingen mot ett starkare
och stabilare näringsliv i glesbygden. Sannolikt är en ökad satsning för att
stärka kvinnors företagande i lands- och glesbygd en förutsättning för att
återskapa en livskraftig utveckling i dessa regioner. För att möjliggöra detta
vill vi öka anslagen på detta konto 1999 med ett resurstillskott på 70 miljoner
till byutvecklingsgrupper och kvinnligt företagande i glesbygd. För åren
2000 och 2001 vill vi att resurstillskottet ska vara 100 miljoner.
A 11. Regionalpolitiska
infrastrukturprojekt
Egentligen borde kontot haft rubriken "förlängd
landningsbana Luleå/Kallax flygplats" för det är dit det
föreslagna anslaget på 70 miljoner ska gå. Vi vill nollställa
kontot (och har föreslagit en bättre användning av pengarna
ovan) eftersom vi anser att detta är ett typexempel på en
felsatsning om man menar allvar med sin uttalade strävan att
bygga ett långsiktigt hållbart samhälle.
I den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts av projektet redovisas att de
globala effekterna på luftutsläpp blir positiva genom förkortad flygtid via
Luleå, men man undviker jämförelser med andra mer hållbara transport-
alternativ och alternativ med minskat transportbehov. Gör man sådana
jämförelser finns inte längre några positiva globala effekter - tvärtom. Vi
menar att koldioxidavgifter och miljöavgifter och förr eller senare nödvändig
resurshushållning kommer att bryta trenden så att fraktflyget minskar igen.
Enligt "Färder i Framtiden", KFB-rapport 1997:7, förbrukar flygfrakt 60
gånger så mycket fossilbränsle per tonkilometer som lastfartyg. En satsning
på ökad flygtrafik vid Luleå/Kallax flygplats är därför ingen hållbar
framtidssatsning, utan en felinvestering.
Flygplatsen är dessutom lokaliserad nära tät bebyggelse och bullerpro-
blemen är redan idag stora och blir ännu mycket större med ett intensivt
fraktflyg. Kostnaderna för att åtgärda problemet eller lösa in fastigheterna
kan komma att bli betydande och är inte inkalkylerade i projektkostnaden.
Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
Utgiftsområde 19
Regional utjämning
och utveckling
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1999
2000
2001
1999
2000
2001
Totalt utgiftsområdet
2 743
2 675
3 337
0
100
100
Anslag
A 1
Allmänna regionalpolitiska
åtgärder
950
1300
1610
70
100
100
A 2
Landsbygdslån
30
30
110
A 3
Täckande av förluster på grund
av kreditgarantier inom
regionalpolitiken
11
10
9
A 4
Ersättning för nedsättning av
socialavgifter
320
340
400
A 5
Transportbidrag
345
345
336
A 6
Glesbygdsverket
24
24
25
A 7
Statens institut för
regionalforskning
8
8
8
A 8
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
782
612
839
A 9
Kapitaltillskott till Stiftelsen
Norrlandsfonden
200
0
0
1. att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1999 fördela anslagen på
utgiftsområde Regional utjämning och utveckling, i enlighet med vad som
anförts i motionens tabell,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde Regional
utjämning och utveckling, för budgetåren 2000 och 2001, enligt tabell.
Stockholm den 28 oktober 1998
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Matz Hammarström (mp)
Kia Andreasson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Barbro Johansson (mp)
Mikael Johansson (mp)
Thomas Julin (mp)
Per Lager (mp)
Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Lars Ångström (mp)