Enligt de energipolitiska riktlinjer som riksdagen har antagit,
skall de båda kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck ställas av.
Regeringen uppdrog genom beslut 1997-07-03 åt Länsstyrelsen i Skåne län
att utreda vissa konsekvenser av en nedläggning av Barsebäcksverket.
En nedläggning av Barsebäcksverket innebär att drygt 900 st årsarbeten
berörs. 430 st av dessa finns vid Barsebäcksverket, ca 290 st årsarbeten finns
hos underleverantörer och 200 st bland indirekt berörda. I Skåne drabbas i
varierande grad 26 st kommuner av nedläggningen enligt länsstyrelsens
rapport.
Totalt ca 290 st årsarbeten hos underleverantörer är således beroende av
inköpen från Barsebäcksverket. Barsebäcksverket köper årligen varor och
tjänster för mer än 300 miljoner kronor i Skåne, vilket utgör ca hälften av de
totala inköpen i Sverige. Underleverantörerna finns främst i Malmö - med en
hög andel från Sydkraftkoncernen, i Helsingborg och i Kävlinge.
I Kävlinge kommun sker årliga inköp till ett värde av cirka 50 miljoner
kronor per år. Barsebäcksverket gör årliga inköp för minst 100 000 kronor
från sammanlagt 22 st företag. Vid dessa företag ägnas sammanlagt ca 34 st
årsarbeten åt att leverera varor och tjänster till Barsebäcksverket. Ytterligare
25 st anställda kan komma att beröras om räddningstjänsten övergår från en
heltids- till en deltidsbrandkår, vilket kan bli en effekt av Barsebäcksverkets
nedläggning. Inom de privata och de offentliga servicesektorerna återfinns
ytterligare ca 45 st årsarbeten.
För Kävlinge kommun är konsekvenserna av Barsebäcksverkets nedlägg-
ning betydande. Verket är den största arbetsplatsen på den privata
arbetsmarknaden och 1/3 av de anställda är bosatta i kommunen.
Antalet berörda i Kävlinge kommun är drygt 200 st årsarbetskrafter, om
även underleverantörer och indirekt berörda räknas in. Om andelen års-
arbeten relateras till den förvärvsarbetande befolkningen i de skånska
kommunerna, är Kävlinge nästan tre gånger mer beroende av Barsebäcks-
verket än någon annan kommun.
Det nationella statsbidrags- och utjämningssystemet mildrar de kommunal-
ekonomiska konsekvenserna för kommunen.
Kommunen får dock själv i ett 5-10-årsperspektiv bära kostnaderna för
den ökande arbetslöshet som uppstår, för betydande näringslivssatsningar för
att kompensera för nedläggningen samt för ökade kostnader inom olika delar
av den sociala sektorn. I jämförelse med övriga kommuner drabbas Kävlinge
av den största enskilda intäktsminskningen.
Utredningen bedömer att Kävlinge kommun bör kompenseras för konse-
kvenserna av Barsebäcksverkets nedläggning. Detta motiveras av att
kommunen inte själv ska tvingas bära de omfattande och långsiktiga kost-
nader som uppstår och som Kävlinge inte får kompensation för via
statsbidrags- och utjämningssystemet.
Genom offentligt stöd, som står i proportion till de insatser som behöver
komma till stånd, kan Kävlinge förebygga att negativa långsiktiga effekter
uppstår för kommunen.
Utvecklingsmöjligheter för Kävlinge kommun har även belysts i utred-
ningsuppdraget. Utgångspunkten har här varit att i första hand söka alterna-
tiven inom områden där såväl Kävlinge kommun som regionen idag har
förutsättningar.
Förslag till insatser i
Kävlinge kommun
Utgångspunkten för förslagen till insatser i Kävlinge är att
skapa verksamheter som ligger i linje med förutsättningarna i
kommunen och regionen och som medför att en potential
skapas för utveckling och nytillkommande arbetstillfällen.
De föreslagna verksamheterna i Kävlinge, som inledningsvis kan ge i stor-
leksordningen 50 st nya arbetstillfällen, är:
- Ett Småföretagsuniversitet - inom ramen för Lunds universitet - med
förläggning till Kävlinge
-
- Ett Livsmedelsinstitut inriktat på kunskapsutveckling och FoU för små
och medelstora företag inom livsmedelssektorn.
-
Lunds universitet bedöms, genom sin bredd inom både
utbildning och forskning, en väl utvecklad strategi för
distansutbildning och ett mycket utvecklat
nätverkssamarbete med andra utbildnings- och
forskningsinstitutioner, ha unika möjligheter att svara upp
mot den verksamhet som skisserats för
Småföretagsuniversitetet.
Det finns idag i landet ingen samlad, mer omfattande utbildningsinstitution
som arbetar med dessa frågor utifrån ett brett utbildnings-, utvecklings- och
forskningsperspektiv.
Det föreslagna Småföretagsuniversitetet ska ses som ett komplement till
nuvarande insatser, men ha en sådan inriktning att vissa tydliga, nationella
uppdrag knyts till denna enhet.
Den breda utbildnings- och forskningsbas som finns vid Lunds universitet
och i Öresundsregionen och som skulle kunna utnyttjas för att bygga upp
Småföretagsuniversitetet torde vara sällsynt även i ett internationellt
perspektiv. Enligt vad som är känt, saknas ett motsvarande Småföretags-
universitet i Europa.
Satsningen på ett Livsmedelsinstitut innebär en stärkt näringslivsprofil i
Kävlinge och i regionen med tanke på livsmedelssektorns mycket starka
förankring här.
Samverkansmöjligheterna med bl a Köttforskningsinstitutet i Kävlinge,
LivsmedelsCentrum i Lund och Lunds universitet innebär en samlad
kunskapsbas som inte torde finnas på annat håll i landet.
De små och medelstora företagen inom livsmedelsområdet har ett stort
behov av kompetensutveckling och metod- och produktutveckling för att
kunna bygga upp en ökad konkurrenskraft.
Regeringen har uppdragit åt NUTEK att utreda förutsättningarna för att
förlägga ett forskningsinstitut inom det livsmedelsindustriella området till
Kävlinge med avseende på dess inriktning, omfattning, ägarstruktur och
finansiering. Uppdraget skall vara färdigt 30 november 1998.
I en lägesrapport som lämnades till Närings- och handelsdepartementet den
7 september 1998 föreslår utredarna att institutet ges en forskningsinriktning
mot Kunskap om konsumenten och marknaden kombinerat med en inriktning
mot Kunskap om produktutvecklingsprocessen. Det lämnas tills vidare öppet
huruvida inriktningen utsträcks mot att också omfatta forskning kring
Framtida produktionssystem. Institutets verksamhet bör kompletteras med ett
Produktutvecklingscentrum främst för små och medelstora företag och med
Utbildningsverksamhet.
För närvarande syns två alternativ till organisation och ägarskap av
institutet. Det ena innebär att Svenska institutet för livsmedels- och
bioteknikforskning (SIK) ensamt tar huvudmannaskapet. Det andra innebär
att huvudmannaskapet tas av ett konsortium sammansatt av relevanta aktörer
på området.
I ett senare läge - med direkt koppling till avvecklingsprocessen vid
Barsebäcksverket - kan ett Industriellt Utvecklingscentrum, IUC, skapas för
att ta till vara kompetens inom energiområdet. Ett IUC kan på ett bra sätt
samverka med Småföretagsuniversitetet.
Sammanfattningsvis bedömer jag att de föreslagna insatserna ligger väl i
linje med de förutsättningar som finns i Kävlinge kommun och i
Öresundsregionen och att de ej enbart stärker den lokala och regionala
utvecklingen.
Både Småföretagsuniversitetet och Livsmedelsinstitutet kan ta på sig
uppgifter av nationell karaktär och därigenom utgöra tydliga och viktiga nya
resurser i utvecklingen av de små och medelstora företagen i landet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokaliseringen av Småföretagsuniversitetet och
Livsmedelsinstitutet i Kävlinge.