Motion till riksdagen
1998/99:N303
av Bengt Silfverstrand och Marianne Jönsson (s)

Hantering av fyrverkerivaror


Riksdagen antog hösten 1993 en ny ordningslag (1993:1617)
som trädde i kraft den 1 april 1994 (prop. 92/93:210 och
prop. 93/94:JuU1). Den nya lagen innebär att det tidigare
generella tillståndskravet togs bort och att det i stället införs
en regel med krav på tillstånd när användningen av
pyrotekniska varor i det enskilda fallet medför risk för skada
eller olägenhet för person och egendom (3 kap. 7 §).
De omständigheter som i första hand skall beaktas vid denna riskbedöm-
ning är tidpunkten och platsen. Enligt ordningslagen kan det vidare genom
lokala föreskrifter vara möjligt att utvidga tillståndskravet till att gälla
generellt i vissa avseenden (3 kap. 9 §). Det är således möjligt för en
kommun att föreskriva att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd
inom områden som är särskilt känsliga, t.ex. vid sjukhus och vårdhem.
Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) reglerar
hantering och import av sådana varor. Enligt lagen är den som hanterar
explosiva varor skyldig att vidta de åtgärder och försiktighetsmått som
behövs för att förhindra t.ex. brand eller andra skador (7 §).
Enligt förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor
(FBE) får sådana varor hanteras och importeras endast av den som fyllt 18
år. För att en explosiv vara skall få hanteras och importeras krävs att den är
godkänd av Sprängämnesinspektionen (SÄ). Inspektionen skall upprätta en
förteckning över godkända varor. SÄ har utfärdat föreskrifter till lagen och
förordningen.
Tillstånd för försäljning
m.m.
Av bestämmelserna framgår att tillstånd krävs för att sälja
fyrverkerier. Ett krav för sådant tillstånd är att föreståndaren
har grundkunskaper om gällande regler och om riskerna med
fyrverkerier samt hur försäljningen skall gå till. Den som har
tillstånd att överlåta explosiva varor skall förvissa sig om att
förvärvaren har rätt att inneha explosiva varor av det slag
och i den mängd som överlåtelsen avser (33 § FBE).
Sammanfattningsvis finns fyra kategorier pyrotekniska varor: 1. Bords-
fyrverkerier där det inte finns någon åldersgräns 2. Pyrotekniska varor med
en åldersgräns på 15 år för innehav 3. Pyrotekniska varor med en åldersgräns
på 18 år för innehav 4. Pyrotekniska varor som kräver tillstånd för innehav.
Försäljningen av fyrverkeripjäser i Sverige har fördubblats sedan början av
åttiotalet. Till nyåret 1995 köpte svenska folket sådana pyrotekniska artiklar
för 200 miljoner kronor. Erfarenheterna visar att gällande regler är klart
otillräckliga för att stävja missbruk av pyrotekniska varor och överträdelser
av gällande regler. Slopandet av det generella tillståndskravet och den i
princip fria handeln med fyrverkeriartiklar har lett till en stark ökning av
rent
okynnessmällande i första hand före och i samband med nyårshelgen. Vid
nyårshelgerna inrapporteras ständigt ett stort antal fall av missbruk till
polismyndigheterna på många håll i landet.   Äldre personer avskräcks från
att vistas utomhus. Hundar och andra djur mår mycket illa av smällandet.
Sjukhusens akutmottagningar rapporterar också om ett ökat antal patienter
med mer eller mindre allvarliga skador. En man i Göteborg dödades vid
sprängning av en s.k. jubileumsbomb, innehållande 400 g krut och försedd
med en drivladdning som gör att bomben skjuts 100 meter rakt upp i luften. I
ett inlägg i GP berättar läkaren Anders Wallmon om den vrede och vanmakt
han känner inför den fria hanteringen av pyrotekniska detaljer. Avsprängda
fingrar, delar av eller hela händer, brännskador och ögonskador är de
vanligaste skadorna vid användning av raketer och smällare. Ofta är dessa
skador svårbehandlade med betydande risker för bestående men.
Från polishåll bedömer man skadeverkningarna av denna oansvariga
hantering av pyrotekniska varor så allvarliga att man i flera större städer
förenat sig i en skrivelse till Justitiedepartementet i vilken man kräver
skärpta regler mot försäljning och användning av fyrverkeripjäser.
Sprängämnesinspektionen har i en skrivelse till Närings- och
handelsdepartementet föreslagit ändringar i förordningen om brandfarliga
och explosiva varor och överväger med anledning av dödsolyckan i
Göteborg skärpta regler för innehav av tyngre och krutstarka fyrverkerier
bland annat s.k. jubileumsbomber.
Näringsutskottet har i samband med behandling av motioner i detta ämne
tidigare inhämtat yttranden från olika remissinstanser.  Samtliga de instanser
som företräder allmän- och konsumentintressen ställer sig klart positiva till
förslag om en skärpning av gällande lagstiftning.  "Rikspolisstyrelsen ser
med tillfredsställelse på om hanteringen av fyrverkerier m.m. blir föremål för
en översyn i skärpande riktning.  Styrelsen instämmer i allt väsentligt i de
beskrivningar om handhavandet av pyrotekniska varor som ges i
motionerna."  "Konsumentverket stöder motionärernas krav på en översyn av
bestämmelserna för hantering av pyrotekniska varor."  "Kommunförbundet
stöder bedömningen att det behövs en översyn av försäljningsformer och
handhavande av pyrotekniska varor."
Under de senaste åren har problemen förvärrats samtidigt som flera
kommuner själva framhåller att gällande lagstiftning är otillräcklig för att
komma till rätta med de missförhållanden som ett ständigt utökat
okynnessmällande innebär.  Så t.ex. framhåller kommunledningen i Helsing-
borg att man inte kommit åt problemet genom ändringar i den lokala
ordningsstadgan.  Alltfler enskilda personer och intresseföreningar/organisa-
tioner engagerar sig också för ett totalstopp för smällare enligt dansk modell.
Det torde idag inte råda några som helst tvivel om att lagändringar behövs
för att stävja det starkt tilltagande missbruket av pyrotekniska varor som i
synnerhet kring nyårshelgerna kommit att bli ett allt svårare gissel för både
människor och djur.  Som utgångspunkt för en skärpning av lagstiftningen
kan andra europeiska länder, vilka begränsat försäljningen av fyrverkeri-
varor, tjäna som exempel.  Av särskilt intresse är Danmark som helt förbjudit
smällare och enbart tillåter försäljning av raketer.
Vid behandling av motioner i detta ämne vid föregående riksmöte konsta-
terar näringsutskottet i sitt av riksdagen godtagna bet. - 1997/98:NU11 - bl a
att "frågan om pyrotekniska varor av skilda skäl bör bli föremål för en
samlad översyn". Riksdagen bör mot bakgrund av det anförda och med an-
ledning av de aktuella motionerna anmoda regeringen att tillse att en översyn
kommer till stånd.
I september i år utfärdade sprängämnesinspektionen nya regler för handeln
med smällare.  Från och med den första november skulle sådana s k smällare
endast få säljas tillsammans med fyrverkerisatser.  Inspektionen har därefter
mot bakgrund av EU:s regelverk (som stadgar att bestämmelser av detta slag
måste anmälas till kommissionen innan de träder i kraft) dragit tillbaka sitt
beslut.  Detta betyder att vi sannolikt får uppleva ytterligare en nyårshelg
som kommer att innebära stort lidande för både djur och människor på grund
av det okynnessmällande som "traditionellt" kulminerar vid årsskiftet.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen gör ett uttalande som
påskyndar regeringens fortsatta handläggning av frågan om lagstiftning i
syfte att begränsa skadeverkningarna av den nuvarande hanteringen av fyr-
verkerivaror.  Det danska exemplet kan i detta sammanhang lämpligen tjäna
som förebild.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hanteringen av vissa pyrotekniska varor (smällare).

Stockholm den 26 oktober 1998
Bengt Silfverstrand (s)

Marianne Jönsson (s)