Riksdagen antog hösten 1993 en ny ordningslag (1993:1617) som trädde i kraft den 1 april 1994 (prop. 92/93:210 och prop. 93/94:JuU1). Den nya lagen innebär att det tidigare generella tillståndskravet togs bort och att det i stället införs en regel med krav på tillstånd när användningen av pyrotekniska varor i det enskilda fallet medför risk för skada eller olägenhet för person och egendom (3 kap. 7 §).
De omständigheter som i första hand skall beaktas vid denna riskbedöm- ning är tidpunkten och platsen. Enligt ordningslagen kan det vidare genom lokala föreskrifter vara möjligt att utvidga tillståndskravet till att gälla generellt i vissa avseenden (3 kap. 9 §). Det är således möjligt för en kommun att föreskriva att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd inom områden som är särskilt känsliga, t.ex. vid sjukhus och vårdhem.
Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) reglerar hantering och import av sådana varor. Enligt lagen är den som hanterar explosiva varor skyldig att vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förhindra t.ex. brand eller andra skador (7 §).
Enligt förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor (FBE) får sådana varor hanteras och importeras endast av den som fyllt 18 år. För att en explosiv vara skall få hanteras och importeras krävs att den är godkänd av Sprängämnesinspektionen (SÄ). Inspektionen skall upprätta en förteckning över godkända varor. SÄ har utfärdat föreskrifter till lagen och förordningen.
Tillstånd för försäljning m.m.
Av bestämmelserna framgår att tillstånd krävs för att sälja fyrverkerier. Ett krav för sådant tillstånd är att föreståndaren har grundkunskaper om gällande regler och om riskerna med fyrverkerier samt hur försäljningen skall gå till. Den som har tillstånd att överlåta explosiva varor skall förvissa sig om att förvärvaren har rätt att inneha explosiva varor av det slag och i den mängd som överlåtelsen avser (33 § FBE).
Sammanfattningsvis finns fyra kategorier pyrotekniska varor: 1. Bords- fyrverkerier där det inte finns någon åldersgräns 2. Pyrotekniska varor med en åldersgräns på 15 år för innehav 3. Pyrotekniska varor med en åldersgräns på 18 år för innehav 4. Pyrotekniska varor som kräver tillstånd för innehav.
Försäljningen av fyrverkeripjäser i Sverige har fördubblats sedan början av åttiotalet. Till nyåret 1995 köpte svenska folket sådana pyrotekniska artiklar för 200 miljoner kronor. Erfarenheterna visar att gällande regler är klart otillräckliga för att stävja missbruk av pyrotekniska varor och överträdelser av gällande regler. Slopandet av det generella tillståndskravet och den i princip fria handeln med fyrverkeriartiklar har lett till en stark ökning av rent okynnessmällande i första hand före och i samband med nyårshelgen. Vid nyårshelgerna inrapporteras ständigt ett stort antal fall av missbruk till polismyndigheterna på många håll i landet. Äldre personer avskräcks från att vistas utomhus. Hundar och andra djur mår mycket illa av smällandet.
Sjukhusens akutmottagningar rapporterar också om ett ökat antal patienter med mer eller mindre allvarliga skador. En man i Göteborg dödades vid sprängning av en s.k. jubileumsbomb, innehållande 400 g krut och försedd med en drivladdning som gör att bomben skjuts 100 meter rakt upp i luften. I ett inlägg i GP berättar läkaren Anders Wallmon om den vrede och vanmakt han känner inför den fria hanteringen av pyrotekniska detaljer. Avsprängda fingrar, delar av eller hela händer, brännskador och ögonskador är de vanligaste skadorna vid användning av raketer och smällare. Ofta är dessa skador svårbehandlade med betydande risker för bestående men.
Från polishåll bedömer man skadeverkningarna av denna oansvariga hantering av pyrotekniska varor så allvarliga att man i flera större städer förenat sig i en skrivelse till Justitiedepartementet i vilken man kräver skärpta regler mot försäljning och användning av fyrverkeripjäser.
Sprängämnesinspektionen har i en skrivelse till Närings- och handelsdepartementet föreslagit ändringar i förordningen om brandfarliga och explosiva varor och överväger med anledning av dödsolyckan i Göteborg skärpta regler för innehav av tyngre och krutstarka fyrverkerier bland annat s.k. jubileumsbomber.
Näringsutskottet har i samband med behandling av motioner i detta ämne tidigare inhämtat yttranden från olika remissinstanser. Samtliga de instanser som företräder allmän- och konsumentintressen ställer sig klart positiva till förslag om en skärpning av gällande lagstiftning. "Rikspolisstyrelsen ser med tillfredsställelse på om hanteringen av fyrverkerier m.m. blir föremål för en översyn i skärpande riktning. Styrelsen instämmer i allt väsentligt i de beskrivningar om handhavandet av pyrotekniska varor som ges i motionerna." "Konsumentverket stöder motionärernas krav på en översyn av bestämmelserna för hantering av pyrotekniska varor." "Kommunförbundet stöder bedömningen att det behövs en översyn av försäljningsformer och handhavande av pyrotekniska varor."
Under de senaste åren har problemen förvärrats samtidigt som flera kommuner själva framhåller att gällande lagstiftning är otillräcklig för att komma till rätta med de missförhållanden som ett ständigt utökat okynnessmällande innebär. Så t.ex. framhåller kommunledningen i Helsing- borg att man inte kommit åt problemet genom ändringar i den lokala ordningsstadgan. Alltfler enskilda personer och intresseföreningar/organisa- tioner engagerar sig också för ett totalstopp för smällare enligt dansk modell.
Det torde idag inte råda några som helst tvivel om att lagändringar behövs för att stävja det starkt tilltagande missbruket av pyrotekniska varor som i synnerhet kring nyårshelgerna kommit att bli ett allt svårare gissel för både människor och djur. Som utgångspunkt för en skärpning av lagstiftningen kan andra europeiska länder, vilka begränsat försäljningen av fyrverkeri- varor, tjäna som exempel. Av särskilt intresse är Danmark som helt förbjudit smällare och enbart tillåter försäljning av raketer.
Vid behandling av motioner i detta ämne vid föregående riksmöte konsta- terar näringsutskottet i sitt av riksdagen godtagna bet. - 1997/98:NU11 - bl a att "frågan om pyrotekniska varor av skilda skäl bör bli föremål för en samlad översyn". Riksdagen bör mot bakgrund av det anförda och med an- ledning av de aktuella motionerna anmoda regeringen att tillse att en översyn kommer till stånd.
I september i år utfärdade sprängämnesinspektionen nya regler för handeln med smällare. Från och med den första november skulle sådana s k smällare endast få säljas tillsammans med fyrverkerisatser. Inspektionen har därefter mot bakgrund av EU:s regelverk (som stadgar att bestämmelser av detta slag måste anmälas till kommissionen innan de träder i kraft) dragit tillbaka sitt beslut. Detta betyder att vi sannolikt får uppleva ytterligare en nyårshelg som kommer att innebära stort lidande för både djur och människor på grund av det okynnessmällande som "traditionellt" kulminerar vid årsskiftet.
Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen gör ett uttalande som påskyndar regeringens fortsatta handläggning av frågan om lagstiftning i syfte att begränsa skadeverkningarna av den nuvarande hanteringen av fyr- verkerivaror. Det danska exemplet kan i detta sammanhang lämpligen tjäna som förebild.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hanteringen av vissa pyrotekniska varor (smällare).
Stockholm den 26 oktober 1998
Bengt Silfverstrand (s) Marianne Jönsson (s)