´Very frankly, the auto industry would not have made all the
progress it has without being forced to do it.´
Robert Eaton, VD, Chrysler Automobiles
En viktig konkurrensfördel
är miljöanpassade fordon
Miljöanpassade fordon säljer, utifrån tre skilda grunder:
- Kunders egna önskan att agera miljövänligt.
-
- Officiella upphandlare med miljökrav, t.ex. kommuner och statliga
inrättningar.
-
- Lagkrav som stipulerar allt renare fordon.
-
En ny era för miljövänligare bilar börjar nu. Både efterfrågan för
konsumenter och nya lagkrav har satt fart på utvecklingen av miljövänligare
fordon. På vissa områden går det alldeles för långsamt. Det gäller framför
allt alternativen till den gammaldags bensin- och dieselmotorn. På andra
områden går utvecklingen snabbare framåt. Det beror både på teknisk
utveckling och omvärldsfaktorer som ökade miljöavgifter och ett allmänt
ökat miljömedvetande om att fossilbränslena nu måste upphöra. Alternativ
måste fram om miljökatastrofer, som den senaste i Sydostasien, nu skall
kunna undvikas i framtiden. Växthuseffekten är en tickande miljöbomb, som
vi kan se begynnande verkningar av runt om i världen.
Vid nya tekniska, miljövänliga landvinningar önskar vi att svensk industri
ska ligga i täten. Det skapar god miljö här hemma, ökade exportinkomster
och fler arbetstillfällen. Det gäller inte längre vilka som är snabbast eller
störst. Den kampen blir allt mindre intressant. I stället gäller det steget in i
den allt viktigare marknaden för miljövänliga bilar.
Bränsleceller i personbilar
är ett miljötekniskt genom-
brott
Vätgasdrivna personbilar är ur miljösynpunkt ett mycket bra
alternativ till fossilbränsle. Speciella bränsleceller, som drivs
med vätgas och tankas med metanol, ur vilken vätgasen
framställs, ger inga avgaser i form av kväveoxider, kolväten
och ytterst lite koldioxid. Mercedes har byggt in ett komplett
system i sin minsta modell och räknar med att den skall
finnas på marknaden om sex år.
Våra svenska biltillverkare bör inte tappa i marknadsandelar genom att inte
ligga steget före eller jämsides med övriga stora biltillverkare i världen.
Den bränslecell, som Mercedes använder är en s.k. kanadensisk Ballard-
cell. Bränslecellsbilen är mer effektiv än även den mest effektiva diesel-
motor. Verkningsgraden i hela systemet kan teoretiskt nå upp till 60 %.
Verkningsgraden är nu 40 %, medan den i en förbränningsmotor ligger på
17-20 %. Inget buller uppstår då bränslecellen arbetar ljudlöst.
Man kan tanka metanol på en vanlig tankstation för bensin och därmed
väcks ett hopp om att en kapplöpning om framtidens bränsle kan börja, för
miljöns och jordens framtids bästa. Drömmen om att en framtid med renare
bilar skall bli verklighet inom några år är inte avlägsen.
Det unika med en bränslecellsbil är att gaspedalen styr vätgasen direkt till
bränslecellen. På två sekunder kan cellerna gå från noll till 90 % av sin
maximala kapacitet. När bilen bromsas återvinns energi, som lagras i ett
mindre batteri och som försörjer andra elektriska funktioner i bilen.
En sådan här bränslecell är ett rullande kraftverk och kan därför komma att
nyttjas till andra funktioner i en husvagn t.ex. för att driva kök och liknande.
Problem med hur vätgas skall distribueras, tankas och lagras finns inte
eftersom bilen tankas med metanol, ur vilken vätgasen tas. Bränsleceller för
vätgasdrift prövas och finns också för bussar.
USA-marknad
Kalifornien och andra USA-delstater, främst New York och
Massachusetts, ställer krav på låga utsläpp, zero- resp
ultralow-emission vehicles. Kraven har avradikaliserats,
efter påtryckningar från bilindustrin, men det kvarstår att
tillverkarna till år 2003 ska uppnå 10 % zero-emissions-bilar.
Det innebär att det finns 700 000 ZEVs i Kalifornien år
2010.
Delmålen 2 % 1998 och 5 % år 2001 har tonats ner. Det finns en stor
flexibilitet i hur man som tillverkare kan uppfylla målen - t.ex. genom att
visa att utsläppen över bilens hela livslängd, inkluderat energins framställ-
ning, blir lägre än för zero emission-kraven. Den som tidigare uppfyller
delmålen kan tillgodoräkna sig detta längre fram, och kvoter kan handlas
med mellan företagen. Kraven har redan gett en betydande utveckling av
batterier och fordon.
För Volvo innebär Kaliforniens krav år 2003, med dagens försäljnings-
volym, ca 2 000 nollutsläppsbilar. Därtill kommer bilarna för New York,
Massachusetts och eventuellt Vermont. Att inte klara kraven innebär böter
för tillverkaren, vilket kan betyda åtskilliga tusenlappar extra i
försäljningspris. Saab är, liksom t.ex. BMW, en för liten tillverkare för att
drabbas av kraven så direkt - indirekt kommer det dock att vara en självklar
nackdel att inte kunna leva upp till nya kundkrav.
EU-marknad
EU-kommissionen har nyligen föreslagit relativt stränga
gränsvärden för bilars bränsleförbrukning från år 2005.
Maximalt 120 gram koldioxid får släppas ut per kilometer,
vilket motsvarar en bränsleförbrukning på 0,5 liter bensin
per mil eller 0,45 liter diesel per mil. Vätgasdrivna
bränslecellsbilar bör vara början på en lösning till minskade
utsläpp. Daimler-Benz satsar på en kommersiell produktion
av bränslecellssystem tillsammans med Ballard och det
antyds att år 2005 är startpunkt för kommersiell produktion. I
loppet av en 20-årsperiod kommer bränsleceller att vara
vanliga i fordon och kunna konkurrera ut dagens fordon.
Serieproduktionen bör komma igång 2000-2010.
Flera medlemsländer har samma målsättning som kommissionen, men t.ex.
Tyskland föreslår i stället att tillverkarna måste minska sin förbrukning med
ett visst procenttal i stället för att alla nå samma nivå. Volvo har samma åsikt
och säger sig vilja minska förbrukningen hos sin fordonspark med 25 % till
år 2005.
Svensk marknad
Sverige omfattas av EU:s kommande bestämmelser på
området. Vi kan också i Sverige se samma utveckling som i
Kalifornien, med miljöklassningen som påverkar bilens
kostnad men också blir ett allt viktigare kriterium i
upphandling, inte minst från offentlig sektor. Det blir alltså
en klar konkurrensnackdel att inte miljöanpassa sig.
Övriga världen
Bilförsäljningen i Fjärran Östern ökar mycket snabbt, bland
annat i Kina. Sydamerika spås bli en allt viktigare marknad
för bilar, inte minst med frihandelsavtalet Mercosur. I år
säljs ca 6 miljoner bilar i Asien, Latinamerika och
Östeuropa. Om några decennier räknar man med att
försäljningen är 30 miljoner bilar. När dessa marknader ökar,
är det främst med efterfrågan på relativt små och energisnåla
bilar. Några av de nya marknaderna kommer också att ställa
relativt höga miljökrav, kanske främst gällande
förnyelsebara bränslen. Detta beror till stor del på det
oljebaserade utlandsberoendet som dessa länder vill komma
ifrån.
Vätgas som alternativt
drivmedel
Att erbjuda bilar som drivs på förnyelsebara energislag
kommer att bli en konkurrensfördel. Såväl Svenska
kommunikationskommittén och
Alternativbränsleutredningen som utländska utredningar slår
fast att bensin och diesel stegvis måste bytas mot
förnyelsebara bränslen. Vätgas som alternativt drivmedel
togs inte med i Alternativbränsleutredningen, vilket var en
stor brist. Vätgasen som alternativbränsle bör belysas,
eftersom beroendet av fossilbränsle måste minskas och
därmed också alla utsläpp, som skadar värmebalansen på
jorden.
Statens roll
Det svenska kostnadsläget är tillräckligt positivt för att
gynna svensk produktion av mer miljömässiga bilar. Staten
kan stimulera fram fordon som är mer miljöanpassade än
andra. Detta har staten också gjort, med skatterabatter för
katalysatorrenade bilar under en övergångsperiod innan
katalysatorn blev lagkrav. Sedan följde miljöklassningen av
fordon, som med sina fel och brister ändå är ett styrmedel för
att gynna miljömässigt bättre fordon. Olika
stimulansåtgärder för elbilar finns också. En översyn bör
göras för att se över reglerna för stöd till utveckling av
vätgasfordon inom NUTEK och klargöra vad det är som
hindrar framväxten av vätgasfordon.
Ett stimulansbidrag eller skatteregler som gynnar framtagning av ett
alternativt drivmedel, såsom vätgas, bör utredas. Lagstiftningen bör ses över
så att den inte sätter käppar i hjulet för vätgasfordon.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reglerna för vätgas som alternativt drivmedel bör belysas,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning om stimulansbidrag
eller skatteregler som gynnar framtagning av alternativa drivmedel, såsom
vätgas kommer till stånd.