Staten är en av landets största företagsägare, med 74 bolag
och 183 500 anställda. Folkpartiet liberalerna förordar en
omfattande utförsäljning av statliga bolag.
Skälen till en privatisering är flera:
? Staten är sällan en särskilt aktiv och effektiv ägare.
?
? Det staten ägnar sig åt ska styras demokratiskt och med full öppenhet
och insyn för medborgarna.
?
? På flera områden leder det staliga ägandet till snedvridning av
konkurrensen - eller misstankar om detta.
?
? Avkastningen på det statliga kapitalet är låg, oftast några procent av
marknadsvärdet. Om egendomen säljs och pengarna används för att
amortera statsskulden blir det en vinst för statens ekonomi.
?
Vi anser att staten koncentrerar sig på uppgifter som ingen
annan kan sköta lika bra. Varför ska svenska staten bedriva
bilprovning i Rio Grande-provinsen i Brasilien? Varför ska
svenska staten bedriva telefoni i Argentina? Varför ska
svenska staten bedriva rundradioverksamhet i Litauen? Det
är inte bara vi som ställer frågorna. Riksdagens revisorer
riktade i rapport våren 1998 allvarlig kritik mot hur staten
sköter sin ägarroll i de statliga företagen.
I denna motion pekar vi på möjligheten att frigöra resurser genom att
avveckla statligt ägda bolag. Vi bedömer att det är möjligt att sälja
aktieinnehav för ca 100 miljarder kronor inom ett par år. I första hand vill vi
sälja ut Telia och avveckla det statliga ägandet i NordbankenMerita, Assi
Domän, Pharmacia & Upjohn och Celsius.
Staten - en av Sveriges
största företagsägare
Den statliga företagssektorn uppgår till 74 bolag, enligt
regeringens skrivelse 1997/98:20. Den sammanlagda
omsättningen i dessa bolag överstiger 200 miljarder kronor
varje år. 1996 uppgick omsättningen till ca 226 miljarder
kronor. Staten är därmed en av landets största företagsägare
och den enskilt största ägaren av rent kommersiella företag
som producerar varor och tjänster. Statens andel av det egna
justerade kapitalet uppgår till drygt 110 miljarder kronor.
Antalet anställda är 183 500 personer.
Under den borgerliga mandatperioden överfördes 20 statliga företag helt
eller delvis i privat ägo. I samband med detta blev en kvarts miljon svenskar
aktieägare för första gången. Trots detta är resultatet av utvecklingen under
1990-talet att antalet av staten majoritetsägda bolag i stort sett är
oförändrat.
Antalet minoritetsägda bolag har minskat något. I gengäld har dock antalet
dotterbolag till statligt ägda bolag, där insynen om möjligt är ännu sämre,
ökat kraftigt.
Bolagen ägnar sig åt allt möjligt. Det här är några exempel på verksam-
heter som den svenska staten driver i bolagsform: Infrastrukturella tjänster,
kontrollverksamhet, fastighetsförvaltning, finansiella tjänster, forskning,
kultur, turism och utbildning. Här finns några av landets största företag, men
också många förhållandevis små och för allmänheten troligtvis okända
företag.
Det faktum att staten i dag är den största ägaren av företag i Sverige har
inte föranletts av en tydlig argumentation varför detta skulle anses önskvärt.
Tvärtom har aldrig hållbara och långsiktigt bestående förklaringar till varför
staten skall äga företag presenterats. Riksdagens revisorer konstaterar också
vid en genomgång att argumentationen skiftat betydligt under årens lopp.
Folkpartiet anser att den kommunala och statliga bolagshysterin måste
övervinnas. Vi vill kraftigt begränsa den offentliga bolagsverksamheten.
Dessa bolag hotar den offentliga ekonomin och den fria konkurrensen. De
stjäl uppmärksamhet och engagemang från det som är det offentligas
huvuduppgifter: att tillse en god vård, en god utbildning och en politik för att
främja arbete och sysselsättning.
Vi har under de senaste decennierna kunnat se, framför allt på kommunal
nivå, hur en omfattande bolagisering ägt rum. Förvaltning har organiserats i
form av aktiebolag som helt eller delvis har ägts av kommunerna. På statlig
nivå har inte antalet bolag växt lika kraftigt, däremot har expansionen av
antalet dotterbolag varit mycket stor.
Resultatet är att det har växt fram en bolagssektor vid sidan om den
demokratiskt styrda förvaltningen. Den offentliga ekonomin blir på så sätt
mer ogenomskådlig för medborgarna. Affärsverksamheten - både på
kommunal och statlig nivå - leder också till förluster och ett ineffektivt
utnyttjande av våra gemensamma resurser.
Med bolagens frammarsch följer också att en betydande del av insyn och
offentlighet försvinner. Offentlig förvaltning och aktiebolag är inte, och skall
inte heller vara, samma sak. Verksamhet som bör vara offentlig med full
insyn är därmed svårförenlig med aktiebolagsformen.
Folkpartiet liberalerna är motståndare till offentligt ägda bolag. Det
kommuner och stat ägnar sig åt ska styras demokratiskt och med full
öppenhet och insyn för medborgarna. En hel del av det som i dag bedrivs
inom ramen för de offentliga bolagen tillhör sådant som det offentliga
överhuvudtaget inte skall ägna sig åt.
I denna motion pekar vi på möjligheten att frigöra resurser genom att
avveckla statligt ägda bolag. Genom att sälja bolag och betala skulder kan
räntebelastningen minska. Det frigör resurser för viktigare ändamål - som
vård och skola.
Staten som ägare: slöseri på
skattebetalarnas bekostnad
I bästa fall äger staten bolag för att se till att vissa offentliga
åtaganden blir uppfyllda. Förekomsten av ett sådant åtagande
är dock inte i sig, som en del tycks tro, ett tillräckligt skäl för
att motivera statligt ägande av bolag. Staten har flera andra
verktyg, ofta betydligt effektivare, till sitt förfogande.
Lagar kan användas för att se till att företag inom en viss bransch upp-
träder på ett önskat sätt. Ekonomiska styrmedel och koncessionsförfarande är
andra lösningar som gör det möjligt att kombinera offentliga åtaganden med
privat ägande.
I de fall det ändå framstår som önskvärt att det offentliga självt skall svara
för produktionen är inte heller på något sätt självklart att bolagsformen är
den bästa. Tvärtom är myndighets- och stiftelseformen ofta att föredra.
Det finns flera skäl att vara mycket tveksam till att välja företagsformen
för offentlig verksamhet, antingen det är på kommunal eller statlig nivå.
Insynen och den demokratiska kontrollen försvåras. Konkurrensen tenderar
att bli osund då det offentliga uppträder på den marknad staten har till
uppgift att ange spelreglerna för. Sist men inte minst är det offentliga,
kommun och stat, sällan goda företagsledare.
Ovanstående problem och svårigheter med offentligt företagande kommer
tydligt till uttryck i den kritik som Riksdagens revisorer riktar mot den
statliga bolagsverksamheten. (1997/98:RR9). Kritiken måste betraktas som
skarp. Revisorerna konstaterar bl a följande:
Bara i ett fåtal fall finns övergripande syften formulerade för bolagen, även
i de fall bolagen har helt eller delvis andra syften än rent kommersiella.
Även bland de bolag som har vinstkrav finns det exempel på bolag som
saknar ekonomisk styrning i form av avkastningskrav och utdelningspolicy.
Riksdagens revisorer: "En icke oväsentlig del av de statliga bolagen anser att
man har som ekonomiskt mål att verksamheten skall gå ihop utan
subventioner från staten men att det därutöver inte finns något vinstkrav."
Detta kritiseras av Riksdagens revisorer: "För bolag som saknar andra mål
än rent kommersiella borde det enligt revisorerna i första hand klargöras att
bolagets uppgift verkligen är att bereda ägaren största möjliga långsiktiga
avkastning och att bolaget inte har några andra mål. Avkastningskrav borde
då vara formulerade som en form av minimikrav på verksamheten."
Regeringens årliga redogörelse till riksdagen om de statliga företagen är
bristfällig. Bl a saknas en redovisning om målen för respektive bolag och
"Det har inte heller gått att återfinna någon bedömning från regeringens sida
huruvida uppställda mål uppnåtts."
Hälften av alla bolag uppger att man inte har några särskilda krav på att
uppfyllelsen av ekonomiska mål eller mål om samhällsåtaganden behöver
redovisas.
Styrelseledamöter har en oklar syn på vem de representerar: "Ibland
känner ledamöter större lojalitet med ett visst särintresse som personen ifråga
representerar än med bolaget."
Utnyttjandet av externa revisorer varierar.
Det råder en osäkerhet om Riksrevisionsverkets roll som revisor i statliga
bolag och verkets förmåga att bedriva revision av samhällsåtaganden.
Det är svårt att se några konsekventa principer som styr ägarutövandet.
Revisorerna riktar kritik mot att ett och samma bolag kan ha målformu-
leringar i flera olika dokument. Dessa är dessutom ofta långtifrån tydliga: I
rapporten framhölls också en svårighet att se en konsekvens i principer som
styr ägarutövandet. Revisorerna menade därför att regeringen bör utforma
gemensamma riktlinjer för styrningen av de statliga bolagen.
Ovanstående kritik kan sammanfattas i ett enda ord: ineffektivitet.
Den långtgående kritiken från Riksdagens revisorer mynnar ut i ett antal
åtgärdsförslag. Bland dessa kan bl a nämnas att "Revisorerna förutsätter där-
för att staten löpande överväger upphandling som ett sätt att få företags-
ekonomiskt olönsam men från samhällets sida önskvärd produktion till
stånd."
Revisorerna skriver också i sin rapport att "De ekonomiska kraven på stat-
liga bolag bör preciseras, så att det alltid framgår om bolaget syftar till att
bereda ägaren/ägarna största möjliga långsiktiga avkastning eller om något
annat ekonomiskt mål gäller."
Folkpartiet liberalerna anser att den svidande kritiken från Riksdagens
revisorer gör det ohållbart att motivera till fortsatt slöseri med
skattebetalar-
nas pengar. Vi vill därför, i den takt det är möjligt, sälja ut merparten av de
statliga bolagen.
De statliga bolagens
expansionslusta
Projekten är mer eller mindre våghalsiga ekonomiskt, med
svenska skattebetalare som de yttersta garanterna.
Expansionsplanerna är nästan alltid tvivelaktiga ur
principiell synvinkel. Det vidgade statliga engagemang som
följer av dessa bolagsexpansioner har ett mycket svagt, om
ens något, samband med en liberal uppfattning om vad staten
bör ägna sig åt. Under de statliga bolagen finns en vildvuxen
flora av dotterbolag. Det är också lätt att hitta exempel på
statliga företag som försöker expandera sin verksamhet
ytterligare.
Telia
Telia har lagt bud på att sköta mobiltelefoni i en lång rad
länder, bl.a. Brasilien, Finland, Estland, Rwanda, Kongo,
Uganda, Kenya, Namibia, Botswana och Zimbabwe.
Företaget expanderar Internettjänster i utlandet, bl.a. i Lettland, Latin-
amerika och Karibien.
Vasakronan
Fastighetsbolagen Vasakronan har uppmärksammats som ett
starkt expansivt företag i affärspressen det senaste året. Här
följer några klipp:
"Vi ska expandera rejält här nere, säger Sten Gustavsson, chef för Region
Syd, med säte i Malmö." (DI 970528)
"Vasakronan bjuder 773 Mkr kontant för Gotic." (DI 980809)
"Vasakronan köper, enligt vad DI erfar, rörelsefastigheter av S-E-Banken
för knappt 3 miljarder kronor, däribland S-E-Bankens kontor i Sundbyberg."
(DI 980327)
Posten AB
Posten AB har varit inblandad i många affärer i utlandet det
senaste året. Försöket att köpa Argentinas postverk hör till de
mer spektakulära. I Sverige har företaget mest
uppmärksammats för återkommande försök att hindra
konkurrenter, bl a City Mail. Här följer korta klipp om några
uppmärksammade utlandsaffärer:
"Nordic Mail AB, dotterbolag till Posten, köper samtliga aktier i First
Priority Ltd som ägs av den danska posten." (DI 970603)
"Posten utreder just nu starten av ett gemensamägt bolag med Posten i
Finland. En investering på mellan 100 och 200 Mkr." (DI 970527)
"Posten försöker köpa Argentinas postverk och aktieinvesterar drygt
600 Mkr i ett expressföretag i Holland." (DI 970527)
"Svenska Posten bildar bolaget GD Net med Holland, Frankrike, Tyskland
och Kanada och investerar 250 Mkr. Bolaget köper in sig i GD Express
World Wide, det fjärde största kurirföretaget i världen." (DI 970527)
Luftfartsverket
Luftfartsverket är en myndighet som liksom Vägverket
byggt upp en flora av dotterbolag för olika ändamål.
Konsultuppdrag i Sydostasien hör till ett av
verksamhetsfälten.
AB Svensk bilprovning
Även AB Svensk Bilprovning vill expandera till andra
kontinenter. Offensiven har inte minst märkts i Brasilien.
"I sydligaste brasilianska delstaten Rio Grande do Sul med 10 miljoner
invånare har Svensk Bilprovning gått in med offert i sju av 18 distrikt."
(DI 97 03 19)
SBAB
Statens bolåneinstitut SBAB har fått mycket kritik för att
med statens skattepengar i ryggen ägna sig åt en orimligt
offensiv prispolitik. Expansionslustan har också märkts i
försök att köpa andra företag.
"Fredell & Co lägger tillsammans med det statliga bolåneinstitutet SBAB
bud på de fria Sparbankernas bolån."(DI 970923)
De här bolagen bör säljas
först
Folkpartiet liberalerna ser ett flertal tänkbara
försäljningsobjekt bland de statliga bolagen.
På Folkpartiets huvudlista står sex statliga storföretag. I första hand vill vi
sälja ut Telia och avveckla det statliga ägandet i NordbankenMerita, skogs-
bolaget Assi Domän, läkemedelsföretaget Pharmacia & Upjohn och försvars-
industriföretaget Celsius. Det handlar totalt sett om en utförsäljning av aktier
för ca 100 miljarder kronor.
Försäljningsintäkterna från en privatisering av statliga tillgångar skall gå
till att amortera på statsskulden. Den räntevinst som uppstår kan sedan
användas för att förstärka angelägna områden som vård och skola.
? Telia
?
Telekommunikationsföretaget Telia opererar numera på en
konkurrensmarknad. Bolaget har värderats till 40-60
miljarder kronor, men värdet anses sjunka genom att
privatiseringen dröjt. Planerna på en sammanslagning med
norska Telenor gick om intet. Bolaget är i stort behov av
kapitaltillskott.
Teliaaktien har goda förutsättningar att bli en folkaktie om delar av
aktierna säljs på börsen. Så blev det i Tyskland när det gamla televerket
privatiserades.
? NordbankenMerita AB
?
Statens ägarandel av gamla Nordbanken - alltså före
samgåendet med finska Merita - uppgick till 58 procent av
kapitalet. Aktieinnehavet var då värt över 30 miljarder
kronor.
Den socialdemokratiska regeringen har i flera år sagt sig vara inställd på
en försäljning. Vissa poster har också sålts. Men fortfarande är det statliga
ägandet stort.
Försäljningsintäkterna kan, om man så vill, ses som en återbäring på
skattebetalarnas kostnader för bankkrisen.
? Vasakronan AB
?
En privatisering av Vasakronan skulle bidra till en sundare
struktur och en bättre konkurrens inom fastighetsbranschen.
Staten bör dock kvarstå som delägare med tanke på
Vasakronans innehav av speciella fastigheter för den statliga
verksamheten, t.ex. fastigheter som brukas av rättsväsendet.
? Assi Domän
?
Statens aktieinnehav i Assi Domän är värt över 12-15
miljarder kronor. Det är orimligt att staten bidrar med
riskkapital åt en av de stora svenska
skogsindustrikoncernerna. En försäljning bidrar till att stärka
statskassan genom en reducering av statsskulden. En del av
räntevinsten kan användas till att skydda skogsmark med
höga naturvärden.
? Pharmacia & Upjohn
?
Statens aktiepost är värd över 10 miljarder kronor. En
försäljning av bolaget skulle stärka läkemedelsföretagets
ställning på den internationella marknaden då det i sin helhet
blir privatägt.
? Celsius
?
Företaget är konkurrensutsatt. Det saknas motiv för att staten
skall äga en större andel än vad som är absolut nödvändigt.
Statens aktieinnehav är värt omkring en miljard kronor.
En långsiktig strategi
I ett senare skede vill Folkpartiet sälja ut det statliga
kraftbolaget Vattenfall och fastighetsbolaget Kronan på
börsen.
Det finns, särskilt i ett längre perspektiv, anledning att gå igenom fler av
de statliga bolagen i syfte att förbereda en utförsäljning, i vissa fall delvis
i
andra fall total sådan.
? SAS
?
SAS Sverige AB är det svenska moderbolaget i SAS. Det
finns på sikt inga skäl varför staten skall äga aktier i ett
internationellt flygbolag som arbetar på en konkurrensutsatt
marknad. Statens aktieinnehav är värderat till ca 3 miljarder
kronor. SAS kan med framgång drivas som ett börsnoterat
nordiskt företag med ett brett nordiskt ägande i botten. För
framgångsrik konkurrens krävs under alla förhållanden att
SAS leds efter företagsekonomiskt korrekta principer.
? Statens Järnvägar
?
Konkurrensen inom järnvägsområdet är ännu i sin linda. Det
bör inte få hindra att vissa kringverksamheter säljs ut, i likhet
med den genomförda försäljningen av Swebus. Syftet med
utförsäljningarna måste vara att öka koncentrationen på
kärnverksamheten.
? Posten AB
?
Posten ägnar sig åt en hel del som inte har med själva
kärnverksamheten att göra. Det är exempelvis inte alldeles
uppenbart varför staten ägnar sig åt företagande i IT-
branschen genom Postnet.
? Arlanda flygplats och Landvetter flygplats
?
Både Arlanda och Landvetter är i behov av stora nya
investeringar på sikt. Vår uppfattning är att det inte bör
belasta statsbudgeten. Båda flygplatserna uppvisar god
lönsamhet. Försäljningsvärdet uppgår till flera miljarder
kronor. Det är intressant att se att när Nyköpings kommun f
n säljer Skavsta flygplats är köparintresset mycket stort.
? Luftfartsverket
?
Luftfartsverkets myndighetsroll bör renodlas. Det betyder att
den omfattande verksamhet som är affärsmässig och inte
nödvändig ur myndighetssynpunkt bör privatiseras. Det
handlar om Luftfartsverkets holdingbolag SWEDAVIA AB,
LFV Airport Center AB samt LFV Handling AB.
? AB Svensk Bilprovning
?
I samband med omläggningen av mät- och provsystemen i
Europa försvann behovet av riksprovplatser. De ersattes med
Swedac som kontrollmyndighet för godkända och
ackrediterade mät- och provplatser. Vilken kontrollplats som
helst kan bli godkänd under förutsättningen att Swedacs
kvalitetskrav uppfylls. Därmed faller också behovet av
statligt ägda mät- och provplatser såsom Svensk
Bilprovning.
Försäljningsvärdet kan uppgå till en halv miljard kronor.
? Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
?
I dag kan provning göras inom hela EU för att få en produkt
godkänd på den europeiska marknaden. Detta innebär att
kompetensen snabbt kan gå förlorad hos de företag som inte
hävdar sig i konkurrensen. För en liten fristående aktör blir
förutsättningarna osäkra. Det statliga engagemanget bör
avvecklas. Marknadsvärdet är några hundra miljoner kronor.
? SBAB
?
SBAB, Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, är landets
tredje största bostadsinstitut och ägs i sin helhet av staten.
Bolaget agerar i konkurrens med andra bostadsinstitut.
SBAB är dock det enda bostadslåneinstitutet där staten
garanterar kapitalet.
Bolaget bedriver i dag en tuff prissättningspolitik i syfte att öka
marknadsandelarna. Detta riskerar att leda till en snedvridning av
konkurrensen. Staten bör inte ägna sig åt denna typ av verksamhet. En
försäljning av bolaget skulle medverka till att konkurrensen på marknaden
för bostadsfinansiering blir sundare samtidigt som risktagandet på
skattebetalarnas bekostnad upphör.
? Värdepapperscentralen VPC AB
?
Det finns ingen anledning för staten att genom eget ägande
kontrollera börs- och clearingverksamhet. Därför bör statens
aktieinnehav i Värdepapperscentralen VPC AB säljas.
Behovet av en fullgod säkerhet kan uppnås genom tillsyn.
? Vattenfall AB
?
Vattenfall AB är Nordens ledande elproducent och
elleverantör. För att även i framtiden kunna agera
framgångsrikt är företaget i stort behov av tillgång till
betydande riskkapital. I bl a detta avseende är energidebatten
och beslutet om en förtida avveckling av kärnkraftsreaktorer
bekymmersam. Vattenfalls trovärdighet som ett företag styrt
efter affärsmässiga grunder riskerar att urholkas.
Vattenfall bör bli ett strikt affärsdrivande energiföretag som på likvärdiga
villkor med andra företag deltar i den internationellt integrerade
energimarknaden. Vid en avyttring av aktier i bolaget kommer statskassan att
tillföras betydande belopp. Marknadsvärdet kan uppskattas till ca
60 miljarder kronor.
? LKAB
?
LKAB är ett teknologiskt avancerat och kapitalintensivt
företag. Det är verksamt på starkt konkurrensutsatta
marknader. En breddning av ägandet skulle leda till att
LKAB får bättre marknadskontakt för bolaget, vilket i sin tur
kan ge säkrare leveranser samt en jämnare produktion.
LKAB:s marknadsvärde är något lägre än 10 miljarder
kronor.
? Teracom Svensk Rundradio AB
?
Företaget äger och driver Sveriges marknät för TV och radio.
Företaget har flera privata kunder genom TV 4:s koncession,
de privata radiokanalerna och satellittjänster. Bolaget bör
privatiseras. Marknadsvärdet är minst en miljard kronor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för försäljning av statliga
bolag i enlighet med vad som anförts i motionen.