Motion till riksdagen
1998/99:N286
av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

Värmland


Värmland består av 16 primärkommuner samt
landstingskommunen och har c:a 280 000 invånare, varav
drygt 45 procent i Karlstadsregionen. Bosättningsmönstret i
Värmland kan ses som en handstruktur med Karlstad som
utgångspunkt. Därifrån utgår "fingrar" med bebyggelse,
produktionsenheter och infrastruktur. För serviceresor och
arbetspendling mellan länets olika delar är det därför viktigt
med förbättrade tvärförbindelser. Det mest utmärkande för
länet är behovet av ett förstärkt samspel mellan den
expansiva Karlstadsregionen och övriga delar som drabbats
av tillbakagång i flera avseenden, en tillbakagång som kan
förväntas fortsätta om inte kraftfulla och samlade
motåtgärder vidtas.
Värmland har en sammansatt och komplicerad näringsgeografisk och
sysselsättningsmässig struktur. Länet kan delas upp i fyra delregioner. Den
östra delen består av de fem kommuner som tillhör målområde 2. Längst i
norr ligger den glest befolkade och av arbetslöshet hårt drabbade Torsby
kommun som tillhör målområde 6. Västra Värmland omfattar fem kommu-
ner som alla tillhör målområde 5 b. Värmland omfattas även av målen 3 och
4 samt Intereg 11a: Inre Skandinavien, Intereg 11c: Nordsjön och Östersjön
samt Leader Värmland. Den del av länet som inte tillhör någon av struktur-
fonderna domineras av länets största kommun Karlstad. Runtom Karlstad
ligger fyra mindre kommuner som dels fungerar som självständiga arbets-
marknader och servicecentrum, dels fungerar som inpendlingsorter till
Karlstad.
Det finns mycket som är positivt i Värmland. T.ex. det nya universitetet
som kommer att ha en stark och viktig roll i den regionala utvecklingen,
kunskapslyftet som gett många arbetslösa en framtidstro, den nya
länsflygplatsen som minskat avstånden till viktiga områden i vår omvärld,
kulturen och vår fina natur som gör Värmland till ett mycket bra landskap att
bo och leva i. Positivt är också det viktiga samarbetet mellan olika aktörer
för nya jobb och utveckling, frilänsförsöket som vi hoppas ska resultera i
färre arbetsmarknadspolitiska åtgärder och fler riktiga jobb,
sysselsättningspaketen med sin kraftsamling kring nya metoder och
arbetssätt för nya jobb, närheten till Osloregionen och den nya
storflygplatsen. Allt detta och mer därtill kommer vi att jobba vidare med för
att förstärka och utveckla Värmland, för fler arbetstillfällen och för
framtidstro.
Men det finns också oroande tecken i vårt län som gör att vi ser det som
mycket angeläget att få visst stöd för att utforma en politik som ska förstärka
utvecklingen i Värmland.
Länets befolkning har sedan 1994 minskat med över 6 000 personer.
Enbart under första halvåret i år uppgår minskningen till närmare 900 perso-
ner. Varje utflyttad person innebär en inkomstförlust på 27 000 kronor för
kommuner som redan tidigare har mycket svårt att få ekonomin att gå ihop.
Befolkningen blir äldre och de aktiva i arbetslivet blir färre. Ett minskat
barnafödande och en avklingad invandring förstärker obalansen. Hårdast
drabbade är bruksorterna. De vars produkter en gång byggde upp Sverige
och var kärnan i folkhemmet. Under början av 1970-talet planerade dessa
orter för en ljus framtid. Bostadsområden, sjukhus och idrottshallar byggdes.
I dag brottas bruksorter och mindre kommuner med tomma lägenheter och
rivningselände och mycket kraft går åt för att rädda sjukhus, skolor och
annan angelägen samhällsservice.
Hagfors i Värmland är en sådan ort. Man har sedan 1993 förlorat 8 procent
av sin befolkning och under senare tid har det kommit ytterligare varsel för
den redan mycket hårt drabbade kommunen. Uddeholm Tooling varslade
nyligen 200 anställda! Detta varsel motsvarar i proportion till folkmängden
10.000 jobb i Stockholm! Förutom att man minskar befolkningen och
därmed förlorar statsbidrag så har även det nya kommunala skatteutjäm-
ningssystemet inneburit mycket mindre statsbidrag.
Det kommunala skatteutjämningssystemet som trädde i kraft 1996 har haft
negativa effekter för kommuner och landsting i Värmland. Det tar bland
annat inte hänsyn till den stora befolkningsomflyttningen som sker. Den
översyn som nu pågår av skatteutjämningssystemet får inte leda till att den
regionala obalansen förstärks ytterligare utan den måste leda till att
värmlänningarna även fortsättningsvis får en bra service och en god omsorg.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Målet för den regionala näringspolitiken är att utifrån de förutsättningar
som finns i varje region stimulera en hållbar ekonomisk utveckling som kan
bidra till fler och växande företag och därmed ökad sysselsättning för både
kvinnor och män. Regionala tillväxtavtal är det bärande instrumentet för att
genomföra en regional näringspolitik för hela landet. Vad vi kan konstatera
är att vissa regioner bl.a. Värmland har haft en ogynnsamt utveckling när det
gäller befolkningsminskning, sysselsättning och arbetslöshet och detta måste
självklart beaktas vid tillväxtavtalens tillkomst. En utredning kommer att
tillsättas, enligt förslag i budgetpropositionen, för att lämna förslag om den
framtida inriktningen och utformningen av den svenska regionalpolitiken.
Detta är positivt anser vi men även här vill vi lyfta fram de problem som
finns i vårt län och att det är viktigt att den framtida regionalpolitiken
utformas så att hela Sverige kan växa. Vi anser också att det är viktigt att det
finns mer stöd och hjälp att få när akuta kriser uppstår i redan hårt drabbade
kommuner.
De regionala obalanserna måste bekämpas med kraft bl.a. genom att staten
har en helhetssyn på sin verksamhet och att den regionalpolitiska balansen
inte äventyras genom att olika sektorer av den statliga verksamheten agerar
utan hänsyn till helheten. Avgörande för människors och regioners möjlighet
att utvecklas är den samlande politiken. Ska människor och företag utvecklas
måste de leva i ett väl fungerande samhälle. Det måste finnas bra kom-
munikationer, god sjukvård och omsorg, bra kvalitet på utbildningen m.m.
Post och flyg måste vara tillgängligt även utanför de största orterna. Vi måste
i handling visa att det är möjligt att bygga in regionalpolitiska analyser i
beslutsfattande på alla nivåer. Vi måste visa att varje beslut fattas utifrån en
helhetssyn på varje regions utvecklingsmöjligheter.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitikens betydelse för Värmlands utveckling.

Stockholm den 28 oktober 1998
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Torgny Danielsson (s)

Ann-Kristine Johansson (s)

Jarl Lander (s)

Marina Pettersson (s)