Antalet sysselsatta har det senaste året konstant ökat.
Arbetslösheten sjunker nu för första gången under 1990-talet
konstant och hållbart. Det är genom egen styrka som vi nu
ser att fler jobb skapas runt om i Sverige. Enbart under det
senaste året har 70.000 nya jobb tillskapats. Uppgången sker
efter en framgångsrik budgetsanering som resulterat i en
varaktigt låg inflation och låga räntor. En följd av detta är att
Sverige nu för första gången på lång tid har positiva siffror
både vad gäller export, inhemsk konsumtion och
investeringar.
Visst finns det faror, inte minst handlar det om den ryska och den asiatiska
ekonomins problem. Men det ekonomiska utgångsläget är ändå gott.
Likväl handlar det om att problemen finns kvar. Trots en snabbt sjunkande
arbetslöshet är fortfarande massarbetslösheten det allt annat överordnade
problemet. Kring en halv miljon människor befinner sig fortfarande utan en
fast förankring på arbetsmarknaden.
Det behövs fler och mer insatser för att minska arbetslösheten.
Jönköpings län är ett kluvet län när det gäller arbetsmarknaden. De östra
delarna präglas fortfarande av hög arbetslöshet medan de mer västliga
delarna till synes har en bättre arbetsmarknad.
Men även i områden med låg arbetslöshet finns uppenbara behov av en
aktiv arbetsmarknadspolitik. I tider av en uppåtgående konjunktur snarare
ökar än minskar behovet av insatser. Därför välkomnar vi den satsning som
gjorts de senaste åren på att satsa på mer kvalitativa åtgärder på bekostnad av
de mer volyminriktade arbetsmarknadsåtgärderna.
Nedan presenterar vi ett antal förslag för fler jobb i Jönköpings län.
Satsning på utbildning
Jönköpings län är ett småföretagartätt område. Småföretag
lever med problemen kring kompetensutveckling varje dag.
Det handlar å ena sidan om kvalitetskraven som ställs på
dem såsom underleverantörer och som kräver en hög
utbildningsnivå, å andra sidan om det klassiska problemet att
småföretagare när det går dåligt har små ekonomiska
marginaler för utbildning och när det går bra så har man små
tidsmässiga marginaler för utbildning.
Därför välkomnar vi det i budgetpropositionen avlämnade förslaget om en
kommande satsning på kompetensutveckling i arbetslivet. Det behövs inte
minst för småföretagens möjligheter att skaffa erforderlig kompetens.
Ett första led i att underlätta den nödvändiga kompetensutvecklingen borde
vara att underlätta utbildning inom ramen för kunskapslyftet för dem som har
arbete. Idag finns hinder både vid antagning och studiefinansiering. Sådana
hinder bör i samband med förslag om kompetensutveckling undanröjas.
Arbetsmarknadspolitiken har som vi ovan nämnt inriktats mer mot kvalitet
och mindre mot kvantitet. Det är en logisk följd av sjunkande arbetslöshets-
tal. Samtidigt är situationen i landet olikartad. Medan vissa delar av landet
fortfarande lider av hög arbetslöshet så sjunker arbetslösheten snabbt i andra
delar av landet.
Där sysselsättningen ökar snabbt ställs helt andra krav. Där är risken för
flaskhalsproblem växande. Där krävs ofta utbildningsinsatser som snabbt och
tydligt inriktas på de specifika jobb som finns på arbetsmarknaden.
Dessa yrkesinriktade utbildningar kostar mer än de volymåtgärder som
hittills kallats ALU och API (vilka föreslås ändrade till arbetspraktik i
budgetpropositionen).
Med tanke på att behoven varierar och därmed också kostnaderna så finns
det anledning att Arbetsmarknadsstyrelsen får i uppdrag att tydligare markera
de olika behoven i olika delar av landet. Detta bör ske genom en förändrad
anslagsmodell.
I de västra delarna av Jönköpings län är arbetslösheten så låg att inom
många sektorer och yrken är arbetskraftsbristen ett större problem än
arbetslösheten. Dock finns i många fall en dold arbetskraftsreserv i de många
invandrare som av olika skäl ännu inte kommit in på arbetsmarknaden. Ofta
är problemet baserat på bristande språkkunskaper.
Tidigare fanns den s.k. 75-kronan, vilket var ett sätt att täcka förlorad
arbetsförtjänst i samband med språkutbildning. För att kunna använda sig av
den resurs som invandrare innebär på arbetsmarknaden behövs någon form
av stimulans till språkutbildning även för dem som befinner sig i arbetslivet.
Jönköpings län är ett län med traditionellt låg utbildningsnivå. Delvis har
det förändrats de senaste årtiondena genom en successiv utbyggnad av statlig
verksamhet i Jönköping. Likväl består problemet utanför den statliga
förvaltningens byggnader.
Den industri som driver länet har fortfarande svårt att rekrytera utbildad
arbetskraft. Utbudet av högre utbildning svarar fortfarande inte mot den
efterfrågan som finns i länet. Även jämfört med andra län ligger Jönköpings
län lågt i förhållandet antal sökande och antalet platser i högre utbildning.
Det är naturligtvis betydligt svårare att få studenter att återvända än att
söka arbete i närheten av eller på studieorten. Erfarenheterna från andra
länder visar tydligt på ett samband mellan universitet och regional utveck-
ling.
Handelshögskolan i Jönköping inriktar sin verksamhet på småföretags
specifika behov. På samma sätt finns det behov av en ingenjörshögskola
inriktad mot de behov av teknisk utveckling som finns i små företag.
Arbetsmarknadspolitik för
fler jobb
Riksdagen har fattat beslut om försöksverksamhet i ett flertal
län vad gäller arbetsmarknadspolitiken. Volymmålen ersätts
med mer övergripande målformuleringar. Till detta kommer
de extra satsningar som görs i storstadsområden. Vi har inget
att invända mot dessa beslut. Däremot tror vi på sikt på en
mer lokalt och regionalt reglerad arbetsmarknadspolitik. Ett
viktigt steg på vägen kan vara att öka utrymmet för
otraditionella medel. Målformulering och utvärdering bör
ske på nationell nivå medan genomförande och vardagliga
beslut om ekonomi och individer bör ske på lokal och
regional nivå. Denna principiella inriktning bör ges
regeringen tillkänna inför den utvärdering som ska ske efter
det att försöksverksamheten avslutats.
Som tidigare angivits bör fördelningen av resurser inom arbetsmark-
nadspolitiken grundas mer på de faktiska förhållandena. Det innebär ökade
resurser till regioner med behov av kostnadskrävande utbildningsinsatser.
I takt med att arbetslösheten sjunker ökar också kraven på arbetsmarknads-
politiken. Rörligheten och flexibiliteten måste främst öka genom en stor
satsning på utbildning. Samtidigt kan det behövas en ökad geografisk
rörlighet i form av pendlingsstöd eller flyttstöd. Jönköpings län av idag visar
ett tydligt sådant behov.
Med nuvarande arbetsmarknadsläge måste vi också våga pröva nytt. Med
ett ökat regionalt inflytande kommer mångfalden att ge många nya erfaren-
heter och kunskaper. Försökslänen är ett sådant exempel. Framöver bör även
samverkan mellan olika offentliga kassor (såsom exempelvis försäkrings-
kassan, arbetsförmedlingen och kommunen) uppmuntras och regler som kan
tänkas hindra sådan samverkan utmönstras.
Försöket med friare användning av a-kassepengar är ett gott exempel, men
även där sätts statliga regler och normer upp. Vi skulle vilja se en frihet att
exempelvis lokalt arbeta med försök att förkorta arbetstiden i syfte att ge fler
människor arbete.
Regional samverkan
Framgångsregioner växer genom samverkan. Det är den
internationella erfarenheten och det är också erfarenheten här
hemma. En betydande del av förklaringen till framgången i
Gnosjö-regionen är just en nära samverkan mellan företag,
samhälle och fackliga organisationer. Det nyligen startade
Industriella utvecklingscentrumet är ett exempel. Runt om i
Jönköpings län finns fler exempel på lokalt
utvecklingsarbete.
Problemet är ofta resurser. I grunden handlar det om att mobilisera alla de
resurser som finns för utvecklingsarbete i företag och i den offentliga
ekonomin.
Det handlar om utvecklingscentrum, utbildningar, seminarier och
mötesplatser mellan politik och näringsliv. Därför bör det skapas regionala
utvecklingscentrum där riskkapitalbolag, kvinnliga affärsrådgivare, koopera-
tiva utvecklingscentrum och länsteknikcentrum med flera samverka. Dessa
regionala centrum bör i sin tur samverka med lokala centrum som syftar till
ökad lokal samverkan.
Det behövs fler jobb. I Sverige och i Jönköpings län. Politiken för nya jobb
måste präglas av en vilja att pröva nytt. Våra förslag här skulle kunna lösa
flera av de problem som präglar arbetsmarknaden i Jönköpings län. En
arbetsmarknad där arbetslöshet finns sida vid sida med flaskhalsar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för nya jobb i Jönköpings län.
Stockholm den 28 oktober 1998
Åke Gustavsson (s)
Margareta Sandgren (s)
Carina Hägg (s)
Göte Wahlström (s)