I motionen betonas vikten av en stabil ekonomi och att det inte finns
några enkla recept för jobbskapande. Ingen sektor av samhället får
uteslutas i arbetet för fler jobb. Kvinnorna är idag få i företagandet och
invandrarna får inte del av samhällets service för företagande.
Storföretagens minskande betydelse för jobbskapande beskrivs och
Vänsterpartiet vill se en ökad satsning på småföretag och entreprenörer.
För att skapa en ökad och uthållig tillväxt krävs;
- En säkrad kapitalförsörjning för olika typer av företag över hela landet.
- Nätverksbyggandet mellan företagen och mellan företagen och
samhället måste öka.
- Den offentliga upphandlingens betydelse betonas och krav på teknik-
överföring till småföretag ställs.
- Utbildning och fortbildning för småföretagare understryks som en viktig
väg till tillväxt.
- Omvärldens och exportens betydelse för tillväxten betonas.
Regelverksförändringar som snabbare patent, enklare skattelagstiftning
m.m. får Vänsterpartiets stöd. Anslagsfrågor som tas upp är särskilt krav
på stöd till varvsindustrin, eftersom Sverige är det enda land inom EU,
som inte har stöd. Dessutom vill vi omgärda Assi Domäns försäljning av
skog till staten med vissa restriktioner.
2 Inledning
Den "stora" ekonomin, finanspolitiken, sätter ramarna för allt
jobbskapande. Låga räntor, låg inflation, en stabil efterfrågan av
produkter och tjänster och stabila institutioner, helt enkelt ett pålitligt
samhälle, är det som skapar en långsiktigt hållbar tillväxt.
Målet måste vara en långsam och jämn ökning av kostnaderna som håller
jämna steg med produktivitetsökningarna. Med en sådan önskeutveckling får
branscher möjlighet att omformas utan stress mot nya produkter och tjänster.
Man hinner också ställa om sig inför ökade löneanspråk och ökade krav från
samhället, vilket ger möjlighet för medborgare, stat och kommun att öka
välståndet, istället för att stat och kommun, som det sett ut särskilt under 90-
talet, med panikartade åtgärder skurit i trygghetssystemen och skapat en
stark känsla av otrygghet för individen.
Det finns inga enkla recept på hur jobb skapas. Den katastrofala nedgång
av sysselsättningen som har skett under 1990-talets depression blev värre i
Sverige än någon annanstans. Både offentlig och privat sektor har drabbats
hårt. Det var till och med så att den privata företagssektorn relativt sett
krympte till att bli den minsta av industriländernas. Olika svenska regeringar
har med ett otal arbetsmarknadspolitiska reformer försökt vända utveck-
lingen, med mycket klent resultat. En del av de nya jobben måste komma i
offentlig sektor, men huvudparten måste skapas inom den privata sektorn.
I förhandlingarna efter valet mellan Vänsterpartiet, Socialdemokraterna
och Miljöpartiet formulerades ett sysselsättningsmål. 80 % av den arbetsföra
befolkningen skall vara i arbete år 2004. För ett decennium sedan hade ett
sådant sysselsättningsmål på 80 % varit en nedgång i sysselsättningen, idag
är det ett djärvt mål, som skall nås. För att nå detta mål krävs en stabil och
stark ekologiskt uthållig tillväxt fram till år 2004.
3 Alla måste delta
Nationalekonomen Erik Dahmén brukar påpeka att man bör skilja på små
företag och växande företag. Det är de senare som i stor utsträckning
kommer att stå för framtidens jobb. Men för att få de växande företagen
måste småföretagen vara många. De flesta kommer att förbli
levebrödsföretag, en del kommer att bli småföretag med några anställda
och några kommer att växa till stora företag med många anställda. Men
för att få fram denna stock av småföretag måste alla delar av
befolkningen ges möjlighet att vara med. Så är inte fallet idag.
Svenskt näringsliv är i praktiken något av ett manligt reservat. Det finns
ytterst få kvinnor i storföretagens styrelser och på småföretagsnivå är
kvinnorna starkt underrepresenterade. T.ex. är andelen företagande kvinnor
av den sysselsatta befolkningen endast 4,4 % medan det i t.ex. Norge är
dubbelt så många och i USA tre gånger så många. Det här trots att andelen
manliga företagare av den sysselsatta befolkningen endast är ett par procent
högre i de båda nämnda länderna än i Sverige. På nyföretagarnivå är
siffrorna bättre, men med nuvarande takt kommer det att ta lång tid innan
nivåerna är likvärdiga. Här har svenskt näringsliv i stor utsträckning avhänt
sig nästan halva befolkningens erfarenheter och intressen.
Undersökningar har visat att det delvis finns speciella särdrag i kvinnors
företagande. Ett exempel är att kvinnor oftast lånar mindre än män. Ett annat
särdrag är att kvinnor oftare avslutar verksamheten innan det går till konkurs.
Företaget är ofta ett handels- eller serviceföretag. Företagen är ofta
levebrödsföretag. Nätverken är ofta bundna till orten. Familjen spelar här en
viktig roll. Kvinnor använder sig oftare än män av företagsformen handels-
bolag eller enskild firma. Franchising är också vanlig bland kvinnor.
För att stödja företagande bland kvinnorna i det regionalpolitiska
stödområdet har NUTEK deltagit med stöd till kvinnliga affärsrådgivare ute i
kommunerna. Projektet har nu avslutats och meningen är att kommunerna
själva skall ta över rådgivningen. Med tanke på många kommuners dåliga
ekonomi kommer inte detta att ske. Eftersom kvinnors företagande är en
strategisk del av ett ökat småföretagande i Sverige, anser vi att det inte bara
skall utgå stöd till kvinnliga affärsrådgivare i stödområdet utan över hela
landet. Vänsterpartiet har också i den regionalpolitiska motionen våren 1998
föreslagit en rad åtgärder som kan stärka det kvinnliga företagandet.
Andelen invandrare bland företagarna är däremot högre än bland befolk-
ningen i stort men de flesta etniska grupper saknar t.ex. bankkontakter vilket
leder till underkapitalisering och gör det omöjligt att växa för företaget.
Vänsterpartiet har i sin motion till proposition 1997/98:165 Utveckling och
rättvisa - en politik för storstaden på 2000-talet - föreslagit en rad åtgärder
för att stärka företag i de utsatta stadsdelarna i storstäderna.
4 Hoppas inte på storföretagen
Dagens svenska storföretag är i dag varken särskilt svenska eller särskilt
jobbskapande. Några få av de mest högteknologiska företagen t.ex.
Ericsson och Astra har anställt många även under lågkonjunkturen. De
lever högt på de relativt låga lönerna för t.ex. civilingenjörer och genom
att pressa marginalerna för sina underleverantörer. Däremot är det som
SNS konjunkturråd säger i sin senaste rapport:
Medan de svenska storföretagen vid slutet av 1960-talet kunde beskrivas som
svenska storföretag med internationell verksamhet, kan de nu i många fall
beskrivas som internationella koncerner som av historiska skäl råkar ha sina
huvudkontor i Sverige.
Dagens högteknologiska företag står för en mycket stor del av den FoU
som sker inom den privata sektorn (vilket är två tredjedelar av den FoU
som sker i Sverige). Ericsson och Astra står för häften av denna FoU. Det
betyder att spridningseffekterna inte blir särskilt stora inom näringslivet i
övrigt. Dessutom säljs många patent och licenser utomlands och som vi
säger i vår sysselsättningspolitiska motion betyder det här att den
högteknologiska produktionen i Sverige är lägre här än i övriga OECD.
Sverige måste komma bort från sitt beroende av basindustrin, såvitt den
inte kan utvecklas och specialiseras. Det är dock ingen omöjlig utveckling
vad gäller en stor del av storföretagen. Och det finns lyckade föredömen. I
mitten av 1980-talet var finska Nokia tillverkare av gummistövlar, pappers-
massa, bildäck och kablage men hade även en liten elektronikverksamhet. På
några år förvandlades det gamla företaget fyllt med basindustri till ett
snabbväxande elektronik-data-teleföretag. Papperstillverkningen är såld
sedan länge och företaget behöver inte längre vänta in devalveringar eller en
stark dollar för att få vinster. Svensk pappersindustri har istället valt en
annan
väg som består av uppköp av företag utomlands. Det kan i och för sig betyda
att man säkrar sig mot för häftiga svängningar på dollarkursen men betyder
också att förädlingen sker närmare kunden. Det leder till att Sverige blir en
allt mer priskänslig leverantör av råmaterial.
Nokiavägen är då att föredra. Vilket inte betyder att alla pappersföretag nu
måste bli dataföretag plötsligt. Man kan öka förädlingsgraden genom ökad
produktdifferentiering, kundanpassning samt forskning och utveckling för att
höja teknikinnehållet. Vänsterpartiet menar dock att branschen med sina
stora vinster kan finansiera det här själv. Basindustrin kan också räkna med
ökad råvarukonkurrens från Östeuropa så utveckling är nog nödvändig. Som
sagt ökar inte antalet anställda i storföretagen. Produktiviteten har ökat
genom förändrad arbetsorganisation, sjukfrånvaron är lägre, antalet tillfälligt
anställda har ökat kraftigt och övertiden har ökat. Samtidigt är andelen
sysselsatta i stora företag i Sverige dubbelt så stor som EU-genomsnittet.
5 En annan attityd
För att skapa framtidens företag och därmed framtidens jobb måste
attityden till att starta egna företag ändras. Att ett svagt intresse för
företagande leder till ett dåligt innovationsklimat är en viktig orsak. Med
precis samma skatteregler och arbetsrättsregler som i resten av Sverige
startas det ständigt nya verksamheter i Gnosjö och Anderstorp, samtidigt
som arbetslösheten ligger på några procent på dessa orter.
Inte ens bland handelsstudenter är intresset för att starta eget företag
särskilt stort. Fortfarande är det populärast att söka sig till de traditionella
storföretagen Ericsson och ABB m.fl.
Det är inte minskad ekonomisk trygghet för de breda folklagren, som får
fart på företagens nyanställningar. Det är inte heller försämrade arbetsrätts-
liga regler eller svaga fackföreningar, som kan vara Sveriges väg tillbaka till
full sysselsättning. I de regioner i Europa, som har den högsta tillväxten, den
lägsta arbetslösheten och en per capitainkomst högre än Sveriges, har man
både striktare arbetsrättslagar, högre företagsbeskattning och totalt sett högre
arbetskraftskostnader. Vi tänker då på de dynamiska regionerna Emilia-
Romagna och Lombardiet i norra Italien. Liknande exempel finns också i
andra delar av Europa. I Mondragon i Spanien har kooperativa principer
legat till grund för en livskraftig regional företagsstruktur.
6 Satsa på småföretagen och entreprenörerna
Hittills har det svenska systemet gynnat storföretagen. De små
entreprenörerna har kommit i kläm på många sätt och Sverige har nu den
lägsta andelen egenföretagare i hela OECD-området.
Vänsterpartiet har i tidigare motioner föreslagit lättnader på egenavgifts-
området för de minsta företagen, skattelättnader inom den privata tjänste-
sektorn och lättnader vad gäller sjuklöneperioden. Vi har också föreslagit
regelförenklingar och en förstärkt beslutanderätt för regionerna, där pengar
och kunnande kan användas utifrån regionala behov. Här har Vänsterpartiet
fått med sig regeringen en bit på väg. Det här arbetet måste fortsätta. För
utan en kraftfull regional spridning av kunskaper och medel kommer Sverige
att bli än mer tudelat, med snabbväxande högteknologiska zoner kring
storstäder och universitetsstäder och ett övrigt Sverige som halkar efter med
en ökad utflyttning, olönsamma företag och en allt ofördelaktigare löne-
utveckling.
Och utvecklingen kan bli dialektisk. Ta t.ex. en ort som Hultsfred . Modo
minskar antalet anställda, batterifabriken slår igen och träindustrin är nästan
borta. Istället har musikfestivalen i Hultsfred växt ut till bokningskontor,
konsertarrangör och en mängd andra sysselsättningsskapande aktiviteter,
som främst engagerar ungdom. Nu sker kunskapsspridningen därifrån ut till
resten av landet. Musikbranschen är i dag storindustri och drar in mycket
pengar till Sverige.
7 Förslag för en uthålligt hållbar tillväxt i hela
Sverige
7.1 Säkra riskkapitalförsörjningen
Bilden inom riskkapitalsektorn är för tillfället splittrad. För mogna
tillväxtföretag inom forskningsintensiva branscher som läkemedel,
hälsovård, miljöteknik och inte minst IT-sektorn har det fram till det
senaste börsraset inte varit några problem att få fram riskkapital.
Problemet har snarare varit att kapitalisterna, som vanligt jagar i flock,
varit så aktiva att somliga tillväxtföretag närmast fått avvisa
riskkapitalbolag. I och med börsraset under sommaren/hösten 1998 som
har sänkt en del IT-bolags aktier rejält har dock viss försiktighet uppstått.
Det är svårt att veta om krisen i Asien och nedgången i USA kan betyda
att det kan bli brist på riskkapital och ett avstannande i
teknikutvecklingen. Det kan betyda att dessa tillväxtföretag får ägna allt
för mycket tid åt att svara upp mot marknadens krav istället för att
fokusera på bolagets långsiktiga utveckling. Men man måste inse att de
riktiga tillväxtföretagen kräver helt annat stöd. De här företagen kanske
kräver 10-20-30 miljoner kronor för att överleva under de första åren.
Som jämförelse kan sägas att det i USA beräknas kosta i snitt 250 miljoner
kronor för att starta ett nytt högteknikbolag. Ett statligt långsiktigt engage-
mang genom t.ex. ALMI, Teknikbrostiftelserna, Industrifonden och särskilt
sjätte AP-fonden till den här typen av företag skulle kunna bidra till den
långsiktiga tillväxt, som måste vara näringspolitikens riktmärke.
För de tidiga forskningsintensiva företagen har det funnits visst stöd. Med
rätt sorts stöd och rådgivning, i det här fallet ett stöd till
produktutveckling,
kan små pengar göra storverk. En enda handläggare på STU/NUTEK har
genom lån och lånegarantier på sammanlagt 40 miljoner sedan 1980 bidragit
till att få 14 företag att i dag omsätta 2 miljarder kronor. Men uthålligheten
är
viktig. Det kan ta upp till åtta år innan tillväxten kommer igång. Vänster-
partiet har i ett flertal näringspolitiska motioner krävt ett ökat stöd till
denna
såddfinansiering genom NUTEK. Tillgången på kreativa människor, merite-
rade projekt m.m. är inte en statisk företeelse utan beror starkt på tillgång på
resurser som såddkapital eller tillgången av återkommande förebilder och
exempel. Det är faktiskt inte så att det ligger i svenskarnas gener att vara
ovanligt duktiga i tennis. Gnistan tändes väl först och främst av Björn Borg.
Likadant är det med förebilder inom företagsområdet. Stryps såddkapitalet så
minskar utbudet av projekt. Ökar detta kapital kraftigt och långsiktigt
trovärdigt medför det också en fortlöpande kvalitetshöjning av projekten.
Här måste staten som har ett ansvar för hela nationen kliva in och ta sitt
ansvar. Regeringen har nu ökat på anslaget till såddfinansieringen vilket är
glädjande. Eftersom det här är ett av naven i förvandlingen av svensk
industrisektor bör NUTEK återkomma om efterfrågan på finansiering ökar.
Ett problem med riskkapitalförsörjningen är den dåliga regionala sprid-
ningen. Ny forskning visar att ju längre från riskkapitalmarknader, banker
m.m. man ligger desto mindre är chansen att få tillgång till riskkapital. Vid
enkäter med företagare i de speciellt utsatta regionerna framträder mycket
tydligt brister när det gäller riskkapitalförsörjningen. Problemet gäller såväl
etablerade som nystartade företag. Det visar sig att större delen av det
riskkapital som idag finns på marknaden söker sig till storstäder och
universitetsorter. De utsatta regionerna hamnar i slagskugga. Regeringen har
gjort vissa förändringar i rätt riktning. Vänsterpartiet anser att dessa
behöver
kompletteras med regionala fonder och börser för att få en garanti för att alla
regioner kan få tillgång till riskkapital. Vi menar att de stöd som NUTEK har
givit till vissa småföretagsbörser kan spridas till fler aktörer. Vi menar också
att upprättande av regionala fonder och deltagande av viktiga statliga företag,
vissa kommunala bolag, fackföreningar m.m. ytterligare skulle kunna öka
riskkapitalförsörjningen.
För att stimulera egenföretagandet och stödja de företag som har möjlighet
att växa och bli framgångsrika, men som ligger utanför de sektorer vi här
ovanför har skrivit om, behövs någon form av startkapital. Detta kan ofta
vara relativt lågteknologiska företag inom traditionell tillverkningsindustri,
handel m.m. Norra Italien är t.ex. mycket framgångsrikt inom branscher som
skor, kläder, möbler m.m. I Vänsterpartiets näringspolitiska program föreslår
vi att staten går in med bl.a. lånegarantier för den här typen av företag. I en
alldeles färsk ESO-rapport om egenföretagande kommer författarna fram till
samma lösning. Man menar att staten skall gå in och sortera information om
affärsprojekt, för att sedan stå för en del av riskerna bakom dessa på kapital-
marknaden. "Staten skulle kunna fördela och försäkra risker effektivare än en
enskild bank och därigenom minska behovet av säkerhet."
7.2 Nätverksbyggande mellan småföretagen
Vid försöken att skapa en dynamisk svensk ekonomi kan lärdom dras
från framgångsrika regioner i EU-länderna. Baden-Württemberg i
Tyskland och Emilien i Italien har båda starka småföretagssektorer och
hade en högre tillväxttakt samt en lägre arbetslöshet än de flesta andra
regioner under 1980-talet. De industriella framgångarna för dessa båda
regioner har uppkommit genom ett hårt omvandlingstryck i kombination
med positiva drivkrafter för industriell utveckling och förnyelse.
Regionala myndigheter, företagsorganisationer, fackföreningar, företag,
banker, universitet, högskolor och forskningsinstitut bildar ett personligt,
tekniskt och finansiellt nätverk som starkt bidragit till framgångarna.
Nyckelordet i de båda modellerna är riskspridning. Små företag ska inte
behöva bära hela risken för utveckling av ny teknik och nya produkter,
kapitalförsörjning, marknadsundersökningar och höjningar av de anställdas
kompetens. Småföretagaren har flera alternativa möjligheter att få kvalifice-
rad hjälp. Han/hon kan vända sig till delstatens "industriverk", till den lokala
banken, till handelskammaren eller direkt till något av forskningsinstituten.
Samma mångfald av möjligheter finns på andra för småföretagaren strate-
giska områden, t.ex. ny teknik, kapitalförsörjning, utbildning och marknads-
undersökningar. Emilienmodellen bygger i större utsträckning på samarbete
mellan företagen och med företagsorganisationerna som näringspolitiska
aktörer.
Den nuvarande svenska "tillväxtpolitiken" är alltför passiv. En ny svensk
modell för att återupprätta Sverige som ledande industrination kräver ett
omtänkande hos många. Näringslivet måste acceptera att staten har en aktiv
roll i den industriella omvandlingen förutom att bygga vägar och broar.
Fackföreningsrörelsen måste hitta sin roll i uppbyggnaden av en stark små-
företagssektor.
Politiker i alla läger måste inse att industriell utveckling kräver en aktiv
näringspolitik, inte bara avregleringar rakt av och generella skattesänkningar.
Denna näringspolitik är någonting helt annat än stöd till storföretag och
krisbranscher enligt den tidigare Åslingsdoktrinens "akutmottagning". Det är
naturligtvis inte möjligt att rakt av kopiera de utländska modellerna för
svensk användning. Det finns emellertid områden i Sverige där delar av
modellerna finns redan idag. Gnosjö med omnejd är ett område där nätverk
av Emilientyp sedan länge är etablerat. Företagare samarbetar sinsemellan
och bygger nätverk med institutioner och myndigheter. Arbetslösheten är
lägre och tillväxttakten högre i denna region.
För att sprida denna anda krävs emellertid som ovan redovisats en aktivare
näringspolitik som inte räds att staten tar en aktiv roll i utvecklingen av
näringslivet.
7.3 Offentlig upphandling
Offentlig upphandling är ett av naven för teknisk utveckling och
jobbskapande. Teknikupphandling är en effektiv metod för att få fram
nya produkter. Genom åren har t.ex. sjukvårdens och försvarets krav haft
enorm betydelse för att få fram bra produkter på marknaden. Ofta spiller
sedan offentligupphandlade nyskapande produkter över i andra sektorer.
T.ex. har delar av JAS-projektets kommunikationssystem kunnat
användas av Ericsson i deras telefoniverksamhet. De senaste årens TU-
insatser har främst riktats mot miljöområdet. Där finns ofta
påtryckningsmöjligheter på köparna genom lagstiftning, där skärpta
miljökrav kan öppna en ny marknad. Som ett exempel har genomförda
teknikupphandlingar där NUTEK/STU medverkat, visat att uppnådd
fakturering har överstigit 2 miljarder kronor under en tioårsperiod. I
relation till detta belopp skall ställas en satsning på 70 miljoner kronor.
Vi har redan nämnt att den starka dominans som några få storföretag har
på FoU-området leder till att t.ex. underleverantörer utarmas på FoU. Vi
menar därför att regeringen måste driva frågan om att delar av den tekniska
utveckling som storföretagen tillskansar sig genom offentliga beställningar
skall föras över till underleverantörerna för att säkra deras utveckling. I USA
är det här ett av de villkor som amerikanska staten ställer som beställare till
storföretagen i samband med offentlig upphandling. Frågan måste förmod-
ligen tas upp på EU-nivå.
7.4 Utbildning/fortbildning
Inte minst viktigt i en långsiktig satsning på att förse Sverige med fler
företag är utbildning i företagande. Här finns redan en hel räcka
verksamheter som måste förstärkas. Distansutbildning för företagsledare
och anställda i mindre företag, speciellt med informationsteknik, kommer
att få en ökad betydelse i framtiden. Eftersom det i småföretag är svårt att
lämna arbetsplatsen för någon längre tid, utan svårigheter för företaget,
är utbildning på själva arbetsplatsen förmodligen nödvändig om någon
utbildning överhuvudtaget skall komma till stånd. Man måste här värna
om småföretagarens särkompetens i form av praktiskt affärsmannaskap
och påvisa hur den kan och måste kompletteras.
Utbildning för företagande är en annan viktig åtgärd för att skapa fler
företag. I hittillsvarande enkäter t.o.m. på handelshögskolor, som man tycker
skulle ha en viss förståelse för företagandet, är det självklart att man skall
vara anställd. Eget företagande har i mycket begränsad omfattning varit ett
alternativ. På senare år har det på vissa orter skapats företagsgymnasier,
särskilda linjer för småföretagare och entreprenörskap på vissa universitet
och högskolor. Fortfarande är dock denna typ av utbildningar kraftigt
eftersatta. Att yngre människors entreprenöriella och kreativa förmåga tas
tillvara är en av de allra viktigaste förutsättningarna för att få till stånd
ett
expansivt ny- och småföretagande. NUTEK har bl.a. bidragit till uppbyggnad
av s.k. företagsgymnasier, framförallt i det regionalpolitiska stödområdet.
Mentorskap har uppmärksammats alltmer som en viktig väg för de små
företagen att skaffa sig erfarenhet och kunnande. Dels för att man får tillgång
till komptenstillförsel mer löpande, dels för att man kan öka förståelsen för
nyttan av bra styrelser och konsultinsatser. Inte minst viktigt är här mentorer
för kvinnor, en grupp som har liten erfarenhet av egenföretagande. Det är
också viktigt med mentorer för invandrade för att sätta in dem i det svenska
samhällets regelverk och traditioner på i det här fallet företagarområdet.
7.5 Omvärld och export
För företagen innebär den inre marknaden att företagen i Sverige utsätts
för en hårdare konkurrens. Internationellt sett ligger svenska småföretag
relativt väl framme när det gäller exportförsäljning. Samtidigt visar
internationell forskning att det inte finns något självklart sätt att lyckas
utomlands. Det varierar beroende på exportmarknadens storlek,
produktens egenskaper och företagsledningens kompetens. Därför måste
insatser här ske med hänsyn till branschmässiga särdrag. Att sälja turism
och tillverkade produkter är helt olika. Här behövs kraftfulla
informationssatser, samtidigt som regeringen verkar för borttagande av
handelshinder på makroplanet. De företag som först och främst har
hemmamarknaden som verksamhetsområde måste få information om det
nya läget för att kunna behålla sina marknadsandelar i förhållande till den
utifrån kommande konkurrensen. Företag i samverkan måste också
uppmuntras till exportsatsningar. En sorts "lokaliseringspolitik" bör
komma till stånd, där man samtidigt stöder småföretags
internationalisering och styrker deras nära anknytning till det lokala
näringslivet. Här bör man stärka utvecklingen av lokala/regionala
kontaktnät så att den lokala företagsamheten utvecklar en gemensam
kompetens. Skattefrågor, ekonomiska demokratifrågor och övriga
regionalpolitiska frågor på det näringspolitiska området tas upp i andra
motioner.
8 Regelverksförändringar
Småföretagsdelegationen har under året kommit med ett antal
förenklingsförslag för att förenkla regelverken för småföretagare. Vi har
också kritiserat regeringen för att förslag om regelförenklingar på bl.a.
skatteområdet för småföretag inte kommit tidigare. Vi utgår nu från att
en viktig bit i det sysselsättningspolitiska arbetet framåt kommer att bli
att sjösätta ett antal regelförenklingar för småföretagen. Svensk
lagstiftning har alltför länge utgått från storföretagens situation på detta
område.
Vänsterpartiet ställer sig positivt till fler än hälften av de över 70 förenk-
lingsförslag, som småföretagsdelegationen kommit med. Det gäller alltifrån
snabbare patent och patentskydd för enklare uppfinningar till frågor om
nätverksfrämjande och likformig skatteklassning av riskkapitalbolag och
investmentbolag.
9 Anslagsfrågor
9.1 A 2 Småföretagsutveckling
ALMI har bl.a. i uppdrag att arbeta med invandrarföretag. På detta
område har inte ALMI lyckats. Vänsterpartiet anser det vara av stor vikt
att en ändring i positiv riktning sker. Utflyttning av del av verksamheten
närmare denna kundkategori är förmodligen nödvändig.
9.2 A 3 Stöd till kooperativ utveckling
Den kooperativa verksamheten i Sverige har vuxit under senare år. Idag
finns 24 lokala kooperativa utvecklingscentrum. En ökning med 20 % på
två år. Regeringen aviserar nu att fördelningen av stödet skall flyttas från
regeringen ut till lämplig myndighet år 2000. Vi förutsätter att det inte
leder till nedprioritering av detta område.
9.3 A 4 Turistfrämjandet
Turismen är en del av upplevelsesektorn och, tillsammans med IT-
sektorn, den snabbast växande sektorn globalt. Turistbranschen omsatte
3 200 miljarder kronor 1996 och den siffran beräknas stiga till 4 700
miljarder kronor år 2000. Också i det outvecklade turistlandet Sverige
sysselsätter näringen 133 000 personer omräknat till heltidstjänster. Trots
att Sverige med sitt geografiska läge och korta säsong aldrig kommer att
bli det riktigt stora turistlandet finns mycket att utveckla. Turismen är
viktig eftersom den är förtjänstfullt spridd över hela landet och dessutom
genom sin servicekaraktär skapar många arbetstillfällen. Tyvärr är
inställningen från statsmakterna alltför njugg. Medan Sverige satsar 6
kronor per person och år på marknadsföring av turism satsar Danmark 37
kronor, Norge 24 kronor och Finland 26 kronor. Dessutom vill vi se
gemensam strategi för hur IT kan användas för att marknadsföra Sverige
internationellt. I dag sker det bara fläckvis och utan samordning. Det
gäller att utveckla en socialt, kulturellt och ekologiskt sund turism.
9.4 A 5 och A 6 Mineralforskning m.m.
Dessa frågor behandlas i separat motion.
9.5 Område 4 Teknologisk infrastruktur
Vi har tidigare i motionen betonat betydelsen av snabbare
patenthantering. Här ingår också varumärkeshanteringen som enligt
propositionen idag tar 20 månader! Likaså måste mönsterärenden få en
snabbare hantering.
Vi vill också betona vikten av att snabbt få igång utredningen om
pyrotekniska varor, speciellt med tanke på att de förändrade regler som
Sprängämnesinspektionen presenterade drogs tillbaka på grund av brott mot
EU-bestämmelser. Det är snart nyår igen!
9.6 Område 5 Konkurrensfrågor
Den nedprioritering av konkurrensfrågor som skett från länsstyrelsernas
sida är allvarlig. Speciellt med tanke på det arbete som pågår med
utarbetande av tillväxtavtal ute i regionerna. När verksamheten nu
regionaliseras på ett antal områden, vilket är mycket positivt, får inte
följden bli att konkurrensreglerna blir helt olika i Sverige, vilket kan vara
hämmande på företagsetableringar i vissa regioner.
9.7 Område 6 Teknisk forskning och utveckling
Eftersom vi lyft frågan om FoU på annat sätt tidigare i motionen avstår
vi från yrkande på anslagsområdet. Vi anser dock det här vara en av de
avgörande frågorna för Sveriges framtid som välståndsland även om det
på det här anslagsområdet endast behandlas en liten del av all teknisk
forskning och utveckling i landet.
9.8 D 2 och D 3 Rymdverksamhet
Behandlas i särskild motion.
9.9 D 4 Bidrag till STATT
Med en minskning av antalet tekniska attachéer avhänder sig Sverige en
av de viktigaste delarna för en utveckling av svenska företag - importen
av kunskap. Även om en del av verksamheten ersätts av
industriattachéer, som är uppdragsfinansierade, betyder det här en
inskränkning av bredden i kunskapsinhämtandet. Regeringen bör
överväga hur detta problem skall kompenseras.
9.10 F 2 Konsumentverket
Enskilda hushåll har idag ett stort behov av ekonomisk rådgivning.
Arbetslösheten och de låga nivåerna i socialförsäkringarna och a-kassa är
viktiga orsaker till att många människor får allt svårare att klara sin
försörjning. Kommunernas ökade kostnader för socialbidrag är ett tecken
på detta.
Banker och finansbolag har en omfattande ekonomisk rådgivning rörande
kapitalförvaltning, placering i värdepapper osv. Vi vill istället fokusera på de
problem som uppstår när man överhuvudtaget inte kan klara sina
vardagsutgifter. Antalet kommuner med konsumentvägledare minskar
återigen under 1997, vilket undandrar fler människor möjligheten till
rådgivning. Regeringen bör i särskild form överväga hur konsumentvägled-
ningen skall utvecklas och stärkas.
9.11 Övriga åtaganden
9.11.1 G 3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag
m.m.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att Assi Domän ska sälja
900 000 hektar skogsmark till ett nytt helstatligt företag.
Effekten av affären blir att staten minskar sin ägarandel i Assi Domän i
utbyte mot det helägda aktiebolaget Vasaskog som blir ägare till 900 000
hektar. Syftet med affären sägs vara att få en bättre bolagsstruktur för Assi
Domän. Det ska bli en bättre balans mellan den skogsmark och den industri
som bolaget äger. Det dolda värdet i bolagets skogstillgångar skall också bli
tydligare.
Det nya helstatliga bolaget avses noteras på Stockholms fondbörs och
kommer att fungera som ett självständigt bolag och arbeta på marknads-
mässiga villkor med en oberoende företagsledning och styrelse.
Regeringen menar att det nya bolagets kunder kommer att behandlas på ett
affärsmässigt och likvärdigt sätt, inte minst gäller det möjligheterna för
köpsågverken i inlandet och deras råvaruförsörjning. Assi Domän kommer
inte att erhålla någon särställning.
Vidare menar regeringen att det kommer att bli lättare att till staten
överföra mark för statliga ändamål t.ex. för naturvårdsändamål. De marker
som är skyddsvärda och av icke-kommersiell natur bör förvaltas av Statens
fastighetsverk. Strävan är att renodla verksamheten i bolaget resp. myndig-
heten. Mot bakgrund av den starka kritik som riktats mot Statens fastig-
hetsverk både för bristande inventeringar av naturvärden på den ägda skogen
och avverkning av skogsområden med höga naturvärden är det mycket
tveksamt om Statens fastighetsverk kan anses vara rätt förvaltare av skydds-
värda skogar och mark av icke-kommersiell natur. Tyvärr är naturvärdena på
den mark som omfattas av affären inte heller ordentligt utredda. Av Assi
Domäns egen pressinformation framgår att merparten av den skog som före-
slås föras över i det nya bolaget ligger i norra Sverige. Samtidigt är det väl
känt att de stora behoven av skogsskydd finns i de södra delarna av Sverige.
När Assi Domän bildades 1993 begicks flera misstag, något som också har
påtalats av Riksdagens revisorer. Bland annat togs inte möjligheten till vara
att bevara skyddsvärda skogar och att undanta så kallad bytesmark, dvs.
mark som kan användas för att ge enskilda skogsägare alternativ mark i
utbyte mot skyddsvärd skog. En ny stor ägarförändring av skog där staten
trots allt har en aktiemajoritet får inte ännu en gång ske utan en grundlig
studie av alla aspekter.
Ytterligare en aspekt som måste beaktas är vilka konsekvenser en
eventuell försäljning av statens del av Assi Domän får för rennäringen.
Eftersom affären berör 4 % av landets totala skogsmark är det minst sagt
rimligt att en större öppenhet eftersträvas. Innan en eventuell förändring
genomförs är det rimligt att sakkunniga inom Naturvårdsverket, Skogs-
styrelsen, samer, markägar- och miljöorganisationer och andra intressenter
kommer till tals. En inventering av naturvärdena i Assi Domäns nuvarande
totala skogsinnehav är nödvändig.
Affären berör 27 % av Assi Domäns totala skogsareal. Det innebär att
73 % eller ca 2,3 miljoner hektar av det ännu statliga skogsinnehavet ska
finnas kvar i Assi Domän. Regeringen vill ha riksdagens medgivande att
minska statens ägarandel genom aktiebyte utöver den gräns på 34 %
ägarandel som regeringen under vissa förutsättningar bemyndigats besluta
om. Dessutom vill regeringen få möjligheten att minska statens ägarandel i
Assi Domän utöver aktiebytet.
Nuvarande situation innebär att staten via aktiemajoritet i Assi Domän
äger 3,2 miljoner hektar skog. Om affären genomförs blir staten ensamägare
till 900 000 hektar där tveksamheter om bl.a. urvalet av mark finns. Men
samtidigt beslutar riksdagen att ägarinflytandet ska minska, ja kanske på sikt
upphöra, över ett skogsbestånd på 2,3 miljoner hektar.
Vänsterpartiet menar att den nu föreslagna förändringen inte kan
accepteras. Det statliga skogsinnehavet måste långsiktigt säkerställas. Det
statliga ägandet av skog måste utövas på ett långsiktigt och målinriktat sätt
där ägandet samverkar med andra politiska beslut. Stora förändringar av det
statligt kontrollerade skogsinnehavet måste föregås av noggranna utredningar
och analyser och grundas i en långsiktig strategi som tar hänsyn till ovan
nämnda faktorer.
9.12 Nytt anslag Varvsstöd
De kvarvarande svenska varven lever i en ohållbar konkurrenssituation.
Varven i EU, Norge och USA subventionerar aktivt sin varvsindustri.
Enligt EU:s regler kan staten stödja sin varvsindustri med upp till 9 % av
nybyggnadskostnaden och med 4,5 % vid ombyggnader. Sverige är i
princip ensamt om att inte subventionera sin varvsindustri. Denna "de
vita händernas" politik har lett till att åtskilliga fartygsbeställningar, även
svenska sådana, förlorats för de svenska varven.
Regeringen och näringsutskottet har inte varit beredda att införa EU:s
regler för varvssubventioner. Förhoppningen är att subventionerna skall
försvinna i EU, Norge och USA år 2000.
Vänsterpartiet menar att svensk varvspolitik skall vara liksidig med
konkurrentländernas. Om det trots svenskt agerande inte skulle gå att komma
till internationellt beslut om att ta bort varvssubventionerna till år 2000, bör
Sverige anpassa sin varvspolitik till EU:s.
Den beräknade kostnaden för denna politik är 100 miljoner kronor.
Vänsterpartiet anser att ramen för utgiftsområdet 24 bör höjas med 100
miljoner kronor för åren 2000 och 2001. Denna utökade ram skall finansieras
genom omdisponeringar inom det samlade utgiftstaket. Vad som ovan
anförts ges regeringen tillkänna.
10 Hemställan
10 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts i avsnittet Inledning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om näringspolitikens riktlinjer i avsnitten: 3
Alla måste delta, 4 Hoppas inte på storföretagen, 5 En annan
attityd och 6 Satsa på småföretagen och entreprenörerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förslag för en uthålligt hållbar tillväxt i
hela Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regelverksförändringar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om A 2 Småföretagsutveckling,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om A 3 Stöd till kooperativ utveckling och
vikten av att inte nedprioritera detta område,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om A 4 Turistfrämjandet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pyrotekniska varor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konkurrensfrågor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om D 4 Bidrag till Statt och kompensation vad
gäller detta problem,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om F 2 Konsumentverket och hur
konsumentvägledningen skall utvecklas och stärkas,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skyddsvärda skogar,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en inventering av naturvärdena
i Assi Domäns nuvarande totala skogsinnehav,
14. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till beslut
rörande punkterna 8-10 under utgiftsområde 24,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stora förändringar av det statligt
kontrollerade skogsinnehavet måste föregås av noggranna
utredningar och analyser och grundas i en långsiktig strategi
som tar hänsyn till ovan nämnda faktorer,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om varvsstöd.