Kapitalförsörjningen i kooperativa och andra småföretag
Frågan om de kooperativa företagens kapitalförsörjning har
behandlats vid olika tillfällen både av statliga utredningar
och av riksdagen. Senast i Företagskooperativa utredningen
vars betänkande Attityder och lagstiftning i samverkan (SOU
1996:31) resulterade i proposition 1996/97:163 Den
kooperativa företagsformen. Den propositionen har
behandlats av riksdagen och har lett till lagstiftning som
innebär vissa förbättringar för de kooperativa företagen.
Riksdagen har befattat sig med frågan mera ingående vid
flera tillfällen och många olika försök har gjorts att förbättra
kooperationens möjligheter att få likvärdiga möjligheter till
kapitalförsörjning med andra typer av företag. Vi anser oss
kunna konstatera att försöken inte lyckats till alla delar.
I den ovan nämnda proposition 1996/97:163 förbättrades de ekonomiska
föreningarnas möjligheter att genom förlagsinsatser förbättra föreningarnas
egna kapital. Det förslaget tillsammans med förslaget att införa möjlighet till
s.k. insatsemissioner antogs av riksdagen och är naturligtvis välkomna
instrument för att förbättra kapitalförsörjningen. De nya möjligheterna torde
dock främst komma att användas av befintliga kooperativa företag och är inte
lika ägnade att stimulera till startande av kooperativa företag.
Behovet av kapital för att starta nya företag är generellt oavsett associa-
tionsform. Även problemen i samband med sådan kapitalanskaffning torde i
huvudsak vara universella oberoende av associationsformen. Bland annat
Företagskooperativa utredningen har emellertid pekat på att presumtiva
kooperativa småföretagare bemöts med större misstänksamhet än andra
företagare i kontakter med t.ex. banker och olika myndigheter. I Sverige
saknas i motsats till förhållandet i många andra länder särskilda finansie-
ringsinstrument i form av institut o.dyl. för kooperativa företag.
Nybildning förekommer och kan tänkas förekomma i olika situationer. Det
rör sig både om i huvudsak tjänsteföretag inom den helt privata sektorn och
företag som uppstår som ett resultat av omstruktureringar och besparingar
inom den offentliga sektorn. Även om det årliga nytillskottet av kooperativa
företag ter sig rätt blygsamt i ett nationellt perspektiv är det inte
betydelselöst
i de kommuner och regioner där det förekommer som mest frekvent. I de fall
nya kooperativa företag har startats med viss hjälp av statliga bidrag har den
statliga insatsen varit endast en bråkdel av vad ett nytt arbetstillfälle kostar
staten om arbetstillfället har skapats i traditionella former. Detta framgår av
en nyligen av Statskontoret publicerad rapport som därmed bekräftar de
resultat som Riksrevisionsverket kom fram till år 1992.
Vi vill också peka på de beskrivningar av system i olika länder och de
förslag som Småföretagsdelegationen lämnat i betänkandet Kapitalförsörj-
ning till småföretag (SOU 1998:93).
Vi anser att ett mera systematiskt utnyttjande av företag i kooperativ eller
kooperativliknande former skulle ha en mycket gynnsam inverkan på antalet
nybildade små och medelstora företag i Sverige. En väsentlig förutsättning är
emellertid att det skapas effektiva finansiella instrument för att stimulera och
möjliggöra en sådan utveckling. En grundlig utredning av möjligheterna till
nya finansieringslösningar för kooperativa och liknande företagsformer
borde enligt vår mening företas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av möjligheterna till nya finansieringslösningar för
kooperativa och liknande företagsformer.