Med sjunkande sysselsättning inom den traditionella
industrisektorn samt en ny syn på lönearbete talar flera
faktorer för en satsning på lokala initiativ. I 3 500 lokala
arbetsgrupper lägger 70.000 personer ner ett mycket stort
antal timmar av ideellt arbete på att utveckla sysselsättning,
service, boende, kultur och gemenskap i det egna
lokalsamhället. Detta arbete är en hittills underskattad
samhällsinsats, ett i det närmaste osynligt bidrag till ökad
tillväxt. Lokala initiativ bör synliggöras, uppmuntras och
stödjas. Genom att tillvarata och utveckla dessa samlade
initiativ underifrån kan grunden för en ny, sund och stark
ekonomi långsiktigt byggas.
Vi föreslår att kommunerna får i uppdrag att upprätta en bygdeplan, vilken
skall bygga på ett underifrånperspektiv och lokal demokrati. Bygdeplanen
skall tas fram under aktiv medverkan från lokalbefolkningen samt förnyas
varje mandatperiod. Planen skall innehålla övergripande mål för hela kom-
munen samt detaljplaner för respektive bygd inom kommunen. Kontroll-
myndighet kan vara Glesbygdsverket eller länsstyrelsen.
För att åstadkomma en bygdeplan ur ett underifrånperspektiv behövs en
länk mellan den kommunala organisationen m fl myndigheter och lokal-
befolkningen. En sådan länk kan vara en kommunalt anställd "bygde-
samordnare" med uppgift att mobilisera lokalbefolkningen och stimulera
beslutsprocesser underifrån med målet att bl.a. ta fram bygdeplaner. Ett
exempel som i sammanhanget kan nämnas är den projektorganisation Lands-
bygdens Framtid, som Länsstyrelsen i Skåne byggt upp för att främja
landsbygdsutvecklingen i länet. Inom projektet bedrivs Framtidsbygd -97,
inom vilket tretton bygdesamordnare utbildas.
Det bör understrykas att frågor om lokal demokrati och regional utveckling
inte är något som enbart berör utpräglad glesbygd, utan i högsta grad är
angeläget i hela landet och då även i mera tätbefolkade områden som t ex
Skåne. Det är lika väsentligt att tillvarata lokala initiativ i glesbygd som i
landsbygd, tätortsnära landsbygd och kommundelar i tätort.
I sökandet efter lösningar som kan stimulera tillväxten och minska
arbetslösheten är Glesbygdsverkets rapport Förnyelsens landskap väl värda
att beakta.
Sammanfattningsvis föreslår vi att regeringen tar ett helhetsgrepp på
bygdepolitiken för att stimulera tillväxten och stärka demokratin. I detta syfte
bör upprättande av en bygdeplan ingå i kommunernas ordinarie verksamhet.
Bygdeplanen bör genomsyras av ett underifrånperspektiv och tas fram i
samverkan med lokalbefolkningen. Länken mellan myndighet och lokal-
befolkning kan lämpligen upprätthållas av lokala bygdesamordnare knutna
till den kommunala förvaltningen. Lokala initiativ och underifrånprocesser
skall inte begränsas till det som idag är utpräglad glesbygd utan ta sikte på
att
omfatta hela landet för att vi skall kunna tillvarata hela landets mänskliga
kapital och outnyttjade naturresurser. Insatser av det här slaget är särkilt
viktiga i ett europeiskt perspektiv. Detta understryks med all önskvärd
tydlighet i flera utredningar om konsekvenserna av medlemskapet i EU. Det
utgör också ett bärande inslag i det forskningsprogram som Institutet för
regionalforskning (SIR) genomför för perioden 1997-99, i vilket bl a EU-
medlemskapets regionala konsekvenser analyseras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en samlad bygdepolitik.