De senaste åren har intresset för mineralletning och undersökning av
mineralfyndigheter ökat. Detta har medfört att de nuvarande
bestämmelserna i minerallagen om undersökning och brytning bör ses
över. Lagstiftningen måste ses över för att undvika att miljön och
människors trygghet tvingas vika för gruvbolagens jakt på mineraler.
Den enskilde markägaren måste ges större makt och rätt till ersättning.
Dessutom måste miljökraven skärpas.
Minerallagstiftningen reglerar rätten att utvinna mineraler även för andra
än den som äger marken. Undersökningstillstånd kan ges av statlig myndig-
het (Bergmästaren, i vissa fall med länsstyrelsens inblandning), och medför
att äganderätten och markägarens rätt får ge vika. Det är inte acceptabelt.
Avvägningen mellan den enskildes, det allmännas och exploatörens intressen
måste göras med största omsorg. Äganderätten måste respekteras. Ett
grundkrav är att markägaren alltid skall ges tillfälle att yttra sig vid beslut
om
undersökningstillstånd.
Enligt lagstiftningen har markägaren rätt till ersättning om undersök-
ningsarbetet påverkar möjligheterna till markanvändning. Miljöhänsyn måste
tas såväl under undersökningsarbetet som under och efter en eventuell
bearbetning av fyndigheten. Oavsett om företagen som undersöker och
exploaterar eventuella mineralfyndigheter är svenskägda eller ej har de att
följa de svenska lagarna på detta område.
Det är viktigt att markägaren alltid ges tillfälle att yttra sig vid beslut om
undersökningstillstånd. I de fall enskilda jordbruks- eller skogsbruksfastig-
heter är berörda bör dessutom beslut om undersökningstillstånd föregås av
yttranden från Jordbruksverket respektive Skogsstyrelsen.
Undersökningstillståndet gäller i tre år från dagen för beslut. Om det finns
skäl kan tillståndet förlängas med tre år. I undantagsfall, om betydande
arbete har lagts ned i området och det är sannolikt att fortsatta undersök-
ningar kommer att leda till en bearbetningskoncession, kan undersöknings-
tillståndet förlängas med ytterligare fem år.
Undersökningstiden innebär stor osäkerhet för markägare och boende i
området. En statlig utredning bör tillsättas för att se över hur äganderätten
och makten över lokala resurser skall värnas i dessa sammanhang. Av
särskild vikt är att markägaren även fortsättningsvis garanteras ersättning vid
intrång. Som en del i utredningens uppdrag bör ingå att överväga
möjligheten att återinföra jordägaravgäld i syfte att stärka markägarens
intressen. Utredningen måste samtidigt ta hänsyn till att mineraler är en
naturresurs som skall kunna nyttjas under förutsättning att det sker på ett
ekologiskt hållbart sätt.
Centerpartiet vill att besluten om mineralbrytning decentraliseras så att det
lokala inflytandet ökar. Utredningen bör även se över möjligheten att föra
över besluten om mineralprospektering till lagen som reglerar grus- och
bergtäkter. I dessa fall sker handläggning och beslut av länsstyrelserna, där
det regionala miljökunnandet finns.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av förändringar i
minerallagstiftningen i enlighet med vad i motionen anförts.