Inför miljöprövning vid beviljandet av statliga exportkrediter
Statliga exportkrediter ses idag som ett allt viktigare redskap
att hjälpa svenska företag att bli mer konkurrenskraftiga.
Detta gäller speciellt på nya och i många fall s k riskfyllda
marknader i Östeuropa och tredje världen. Under 90-talet har
t ex Svenska Exportkreditnämnden (EKN) medverkat till att
exportaffärer på ca 80 miljarder kronor kommit till.
I dag stöder statliga exportkrediter och riskgarantier världen över handel
och investeringar som utgör mer än 10 % av världens totala export. Totalt
går 550 miljarder kronor per år till långfristiga lån och garantier för
investeringar i utvecklingsländer. Projekten ger ofta stor negativ påverkan på
miljö och sociala förhållanden.
I Sverige saknar dock den statliga exportfinansieringen riktlinjer för insyn,
miljöprövning och sociala hänsyn vid beviljandet av dessa statliga
exportkrediter. T ex finns idag inga krav på att Svenska Exportkredit-
nämnden (EKN) och AB Svensk exportkredit (SEK) ska bedöma projektens
miljökonsekvenser. Exempelvis har det mycket kontroversiella dammbygget
Tre Raviner i Kina kunnat beviljas statligt svenskt stöd. Dammbygget
innebär att stora naturvärden förstörs och att minst 1 miljon människor
tvingas flytta. Om reglerna inte ändras kan statliga exportkrediter även
fortsättningsvis användas till projekt som direkt motverkar svenska bistånds-
och miljömål.
De flesta multilaterala kreditinstitutioner har idag krav på miljöprövning,
men endast USA har hittills infört sådana bestämmelser för bilaterala
exportkrediter. Enligt Export-Import Bank (Ex-Im Bank), den amerikanska
motsvarigheten till EKN, har de nya reglerna lett till att de negativa
miljöeffekterna av beviljade projekt har kunnat minskas. Dessa förbättringar
gav under de första 18 månaderna den amerikanska industrin ökade
beställningar till ett värde av 75 miljoner dollar.
Overseas Private Investment Corporation (OPIC), motsvarigheten till SEK
USA:s andra stora exportfinansiär, har gått vidare med att införa ännu
strängare miljökrav, som bl a innebär ett totalt förbud mot att finansiera stora
dammbyggen, mot avverkning och infrastrukturprojekt i primär regnskog
samt projekt som kräver förflyttning av mer än 5 000 personer. Vidare ökar
man på ett dramatiskt sätt offentligheten och insynen i verksamheten, som i
Sverige paradoxalt nog är i det närmaste obefintlig, genom att på OPIC:s
hemsida tillhandahålla miljökonsekevensanalyserna för varje enskilt aktuellt
projekt under minst 60 dagar före ett beslut.
Denna erfarenhet nämns inte med en rad i exportfinansieringsutredningens
betänkande, som kom tidigt i våras. Utredningens enda konkreta förslag på
miljöområdet är att EKN skall tillföras särskild kompetens för att kunna
bedöma hur miljörisker påverkar projektens återbetalningsförmåga. Därmed
kan EKN fortsätta att finansiera projekt med stor miljöpåverkan, bara det inte
äventyrar statens pengar.
Om regeringen nu går vidare endast på grundval av utredarens förslag
betyder det att Sverige på ett mycket påtagligt sätt avsvär sig det miljöansvar
som vi hävdar i andra sammanhang. En fullständig översyn av den statliga
exportfinansieringen skulle kräva att man analyserar hela verksamheten i
relation till såväl Sveriges internationella åtaganden - exempelvis från FN:s
Riokonferens om miljö och utveckling - som till de svenska bistånds- och
miljömålen.
Underlåter man att göra det så kan statliga krediter även fortsättningsvis
användas för att tillintetgöra de positiva miljöförbättringar som Sverige med
andra medel är med och finansierar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa regler för exportkrediterna, så
att inte statliga exportkrediter beviljas till projekt som
innebär orimliga skador på människor och miljö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillföra Exportkreditnämnden och
AB Svensk Exportkredit kompetens att göra
miljökonsekvensbedömningar för aktuella projekt som står
inför överväganden att beviljas exportkrediter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige inom OECD verkar för att
miljökriterier och sociala kriterier skall vägas in vid
beviljandet av statliga exportkrediter och riskgarantier.