Sverige behöver öka andelen skog som är skyddad mot
avverkning, främst i södra Sverige. Den enskilde
familjeskogsbrukaren eller andra markägare skall dock inte
komma i kläm till följd av ambitionerna att skydda mer
skogsmark. Naturvården måste därför betalas solidariskt.
Moderaterna föreslår att statens aktier i skogsföretaget Assi
Domän säljs och att del av intäkterna används till nya
naturreservat och biotopskyddsområden.
Sverige lever av skogen
Av Sveriges yta är 55 procent skog. Därtill kommer 8,3
procent impediment, dvs skogklädda områden med mycket
liten skogstillväxt. För närvarande avverkas ca 70 procent av
den årliga tillväxten, vilket ger arbete åt 120 000 personer i
skogsnäringen och ett överskott i utrikeshandeln på ca 75
miljarder kronor. Ca 17 procent av exporten är
skogsprodukter. Dessutom genererar biobränsle från skogen
energi motsvarande 45 TWh per år.
Sveriges välstånd och den roll det lilla landet spelat i Europas historia har
haft sin grund i de naturtillgångar som vi förmått ta till vara och förädla.
Koppar, stål, trävaror, tjära och vattenkraft - samt människors initiativ och
uppfinningsförmåga - utgjorde grunden för vår välståndsutveckling under
sekler. Vi har i dag samma ansvar som då! Vi är skyldiga att lämna de
tillgångar landet förfogar över till våra efterkommande.
(Gösta Bohman)
Av skogsmarken ägs ca 90 procent privat, dels av aktiebolag,
dels av 360 000 enskilda skogsbrukare. I Götaland är hela 75
procent av skogsmarken ägd av enskilda markägare. Sverige
är unikt genom dels den höga andelen skogsmark, dels den
stora spridningen av markägandet.
1993 års skogsvårdslag
Ett viktigt steg mot ökad naturhänsyn i skogen togs med den
nya skogsvårdslagen från 1993. Det likriktade skogsbruk
som den gamla, genomreglerade lagen gav upphov till kan
nu bli ersatt av en mångfald av brukningsmetoder som
skapar förutsättningar för en ökad mångfald i skogen. En
skogsbrukare kan sedan 1993 exempelvis fritt välja att
återbeskoga med lövträd i stället för med barrträd eller välja
att lämna gammal skog orörd. Kvar av regleringarna är i
stort sett bara återbeskogningskravet.
En viktig nyhet i 1993 års skogsvårdslag var också att miljömålet jämställ-
des med produktionsmålet.
Skyddad skogsmark
Inte minst genom det generella förbudet mot aktivt
skogsbruk på impedimenten är en stor del av skogsmarken i
Sverige skyddad. Totalt är omkring 20 procent av skogen
undantagen från aktivt skogsbruk. När det däremot gäller de
biologiskt värdefulla, artrika skogarna är en betydligt mindre
andel av skogen skyddad.
Knappt 1,2 miljoner ha, ca 5,3 procent av skogsmarken är skyddad genom
speciella åtgärder, t.ex. nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden,
civilrättsliga naturvårdsavtal, särskild avverkningshänsyn eller frivilliga av-
sättningar. En stor del av den skyddade skogsmarken är så kallad fjällnära
skog i norra Sverige - i Norrbottens inland är mer än 10 procent av skogen
skyddad.
Nedanför gränsen till fjällnära skog är andelen skyddad skog liten, vilket
är allvarligt med tanke på att de artrikaste skogarna ofta finns längre söderut
i
Sverige. Endast 485 000 ha, eller drygt 2,1 procent av skogsmarken, nedan-
för gränsen har särskilt skydd. Av detta är endast 175 000 ha, ca 0,8 procent,
naturreservat eller biotopskyddsområden.
Ökat skydd
Det finns stora skäl att skydda mer skogsmark. En stor del av
de rödlistade hotade arterna finns i de fåtal naturskogar som
finns nedanför fjällskogsgränsen. Sverige har också
undertecknat FN:s konvention för bevarande av den
biologiska mångfalden och därigenom förbundit sig för
omfattande åtgärder för artbevarandet. Skyddet av relativt
opåverkad naturskog behöver främst öka i de rester av
gammal löv- och blandskog som fortfarande finns kvar i
södra och mellersta Sverige.
Samtidigt får inte den naturvetenskapliga och politiska diskussionen om
behovet av fler reservat i skogen blandas samman med finansieringsfrågan.
Att kräva att enskilda skogsägare skall ge upp rätten att bruka sin mark utan
att erhålla ersättning är inte värdigt en rättsstat. Följden skulle bli att de
skogsbrukare som skött sin mark bäst ur naturvårdssynpunkt skulle göra de
största förlusterna, eftersom deras mark är mest intressant för
reservatsbildningar.
Även små markintrång kan vara mycket kännbara för markägare. Ett
intrång på 10 procent på en fastighet som är belånad till 80 procent motsvarar
en förlust på halva förmögenhetsvärdet!
Det är i dag svårt att exakt ange hur mycket skog som behöver skydd. Vi
vet exempelvis ännu inte hur stora positiva effekter som uppnås genom den
nya skogsvårdslagen eller hur stora de frivilliga markavsättningarna kommer
att bli. I utredningen Skydd av skogsmark (SOU1997:97) angavs inget
absolut mål. Klart är dock att behovet ligger på flera hundratusen hektar,
vilket gör att kostnaderna ligger på flera miljarder kronor.
Växla Assi Domän mot
naturvård
Staten äger i dag 50,2 procent av aktierna i Assi Domän.
Aktierna är (vecka 36, 1998) värda 11,6 miljarder kronor.
Samtidigt är det svårt att motivera varför staten skall äga
aktier i ett konkurrensutsatt skogsföretag som bedriver
papperstillverkning och kommersiellt skogsbruk. I
regeringens skrivelse 1997/98:20 Redogörelse för företag
med statligt ägande anges inga skäl eller motiv för det
statliga ägandet i Assi Domän.
Det finns däremot starka skäl som talar för att statens ägande i Assi Domän
bör växlas mot fler naturreservat och biotopskydd.
Vi föreslår att medel för skydd av ytterligare värdefull naturskog skall
säkras genom försäljning av Assi Domän-aktier. I ett första steg bör två
miljarder kronor av intäkterna reserveras för naturvården. Av dessa bör en
miljard kronor användas omgående för skydd av områden där det brådskar
med initiativ. Detta kan ske antingen genom inköp eller byte av mark eller
genom avtal med markägarna där dessa erhåller viss ersättning. Medlen bör
användas för att säkerställa olika skyddsvärda områden, såväl nationalparker
som naturreservat och biotopskyddsområden. Denna satsning gör det också
möjligt att tillmötesgå Skogsägarerörelsens erbjudande att inte avverka några
nyckelbiotoper under fem år om staten visar att man löser finansierings-
frågan.
Härutöver bör en miljard kronor användas för bildande av en statlig fond
för bevarande av naturvärden i skogen. Fonden bör också vara öppen för
donationer. Donationsvillkoren bör kunna vara flexibla så att donatorerna
kan framställa vissa önskemål, t.ex. att de medel han eller hon satsar skall
användas inom ett visst objekt, en viss region eller för bevarande av en
speciell biotop, t.ex. en biotop för en viss djurart.
Fondens styrelse skall vara självständig, så till vida att inga politiska
beslutsfattare skall ingå. Däremot bör företrädare för areella näringar,
skogsindustrierna, naturvårdsverket, ideella natur- och miljöorganisationer
samt forskare från exempelvis SLU/artdatabanken ingå i fondens styrelse.
Artdatabankens chef bör vara ordförande i fondens styrelse.
Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om användningen av
intäkterna från en försäljning av Assi Domän i enlighet med vad som anförts
i motionen.
Stockholm den 26 oktober 1998
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Lars Lindblad (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Björkman (m)