Arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom de
olika politikområdena pågår mycket aktivt. Inom
regionalpolitikens område kan vi dock konstatera att mycket
lite av detta arbete vare sig har genomförts eller planeras.
Istället för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i t.ex. hanteringen av de
olika stödformerna nöjer man sig med att ange som mål att "minst 40 % av
det antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet skall förbehållas
vartdera könet".
Detta är det enda mål med jämställdhetsperspektiv som finns formulerat
inom regionalpolitikens område. Samtliga uppföljningar som skett av hur
stödet har använts visar att det fastlagda målet inte uppnåtts på långa vägar.
Det är skrämmande siffror som presenteras.
Ett annat område där det finns någon tanke på att även kvinnor bor i gles-
och landsbygd är de särskilda resurser som avsatts för regionala och lokala
resurscentrum samt projektetet med affärsrådgivare för företagare som är
kvinnor. Bra och viktiga insatser men otillräckliga. Det är småpengar som
avsätts för kvinnor i gles- och landsbygd.
Vi anser att detta är en alltför låg och därmed också en helt oacceptabel
nivå på vad som kan krävas för att integrera ett jämställdshetsperspektiv
inom detta politikområde.
Det är ofattbart att vi fortfarande utformar stödsystem och insatser inom ett
så viktigt politikområde som regionalpolitiken utgör, som om kvinnor inte
fanns i gles- och landsbygden. Detta särskilt i en situation där främst de unga
kvinnorna flyttar från dessa områden.
Enligt budgetpropositionen avser regeringen att tillsätta en parlamentariskt
sammansatt kommitté med uppgift att lämna förslag om den framtida
inriktningen och utformningen av den svenska regionalpolitiken. Vi anser att
det i direktiven till utredningen klart skall framgå att arbetet skall utformas
på ett sådant sätt att man arbetar utifrån ett integrerat jämställdhetsperspek-
tiv. Det räcker enligt vår mening inte med att utredningen pliktskyldigast på
några rader uttrycker några allmänna jämställdhetssträvanden.
Vi accepterar inte en regionalpolitik som riktar sig enbart till det manliga
könet. För gles- och landsbygdens överlevnad är detta förödande.
Det finns några idéer som vi anser bör prövas i kommitténs arbete:
- Stärk länsstyrelsernas roll när det gäller jämställdhetsfrågor. Ge
länsstyrelsernas jämställdhetshandläggare ökade möjligheter och
befogenheter att, i samverkan med JämO, arbeta med tillsyn utifrån
jämställdhetslagen. Kanske kan det avgränsas till vissa delar eller till att
länsstyrelsen har en roll och att JämO kommer in senare. Alla läns-
styrelser har jurister anställda. De skulle mycket väl kunna utbildas och
användas även i frågor med koppling till jämställdhetslagen. Men den
djupa kunskapen måste koncentreras till JämO.
- Ge länsstyrelserna i uppdrag att avsätta särskilda medel till jämställdhets-
verksamhet. Eller specialdestinera medel till länsstyrelsernas verksamhet
inom jämställdhetsområdet i länen.
- Öronmärk delar av de regionalpolitiska medlen till länsstyrelsen för
regionala/lokala resurscentrum. Detta för att garantera att denna verk-
samhet finns inom varje län.
- Se över regelsystemet för företagsstöd. I dag missgynnas kvinnliga före-
tagare därför att regelsystemet är uppbyggt utifrån ett traditionellt
näringsliv med tillverkningsindustrin som grund. Därutöver behövs
insatser för att ytterligare stimulera kvinnliga företagare. Både i form av
pengar, bemötande och ändringar av regelsystem.- 10F- P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv
i regionalpolitiken.