Jobben är det viktigaste för framtiden. Fler människor måste
komma i arbete. Det gäller också Kalmar län. För det krävs
en stark ekonomi och uthållig tillväxt. Det krävs en offensiv
satsning på småföretagen. I den föreliggande motionen tas
småföretagen upp, dess roll och betydelse för Kalmar län.
Förslag läggs på åtgärder som ska främja sysselsättning och
arbete åt alla i Kalmar län.
De små företagen spelar en avgörande roll för sysselsättning och service i
hela landet. Det är företrädesvis i de små företagen som de nya arbets-
tillfällena kommer till. Småföretagen kan finnas överallt och ger arbets-
tillfällen nära hemorten. De är en avgörande faktor för ett livskraftigt
näringsliv och levande bygder i alla delar av landet. Kalmar län behöver mer
av stark och hållbar tillväxt. Kalmar län behöver mer företag och fler före-
tagare. Kalmar län har goda förutsättningar att bli det främsta företagarlänet
i landet. Småföretagen sysselsätter mer än halva länsbefolkningen redan
idag.
Företagsstruktur, befintliga
företag
Färsk statistik visar att över hälften, 54 procent, av de
industrisysselsatta i länet, får sin sysselsättning från företag
med mindre än 20 anställda. Samma företagsgrupp utgör 98
procent av länets företag. Då är att observera att statistiken
inte omfattar jord- och skogsbruksföretag. Den gruppen
utgörs uteslutande av egen- och småföretagare med under 20
anställda. Tas dessa företag med blir förekomsten av
småföretag i länet ännu mer dominerande.
Även om småföretagen är klart dominerande i Kalmar län behåller inte
länet greppet om småföretagen. Andelen egenföretag och småföretag med
under 20 anställda är klart lägre i länet än i riket som helhet. Så är också
fallet med andelen anställda i dessa två typer av företag med undantag av
andelen anställda i egenföretag som precis når upp till länets befolknings-
andel av rikstotalen. Om Kalmar län skulle haft samma andel småföretag
med under 20 anställda som riket skulle det finnas ytterligare närmare 700
småföretag etablerade i Kalmar län.
Kalmar län är lika med riket vad gäller förekomst av företag med mer än
20 anställda men ligger klart under rikets andel vad gäller småföretag med
mellan 1 och 19 anställda.
Tittar vi på andelen sysselsatta i de olika företagsgrupperna kan vi
konstatera att länet ligger över rikets andel i samtliga företagsgrupper utom
de största företagen där andelen för Kalmar län är klart under rikets andel.
För att nå upp till riksandelen skulle vi haft ytterligare drygt 5 000
sysselsatta
i Kalmar län.
Kalmar län behöver således fler egenföretag och fler småföretag med
mindre än 20 anställda för att komma i kontakt med länets andel av företag i
förhållande till länets befolkningsandel av rikstotalen. Kalmar län behöver
dessutom öka antalet sysselsatta i samtliga företagsgrupper för att
kompensera den låga andelen sysselsatta i den största företagsgruppen.
En jämförelse med EU är svår att göra på grund av att indelningen av
storleksklasser är olika. Följande iakttagelser kan ändå göras. Sverige har fler
egenföretagare än EU men länets andel når inte upp till riksgenomsnittet.
Cirka 50 procent av företagen i EU beräknas vara egenföretagare utan
anställda. Den siffran är för Sverige 71 procent och för Kalmar län 72,6.
Nästan 90 procent av alla företag i EU har färre än 10 anställda. De svarar
för ca en tredjedel av den totala sysselsättningen. Siffra för länet och riket
är
98,1 procent för företag med mindre än 20 anställda.
Antal företag inom EU med färre än 500 anställda uppgår till 15,7 miljoner
medan 13.000 företag har fler än 500 anställda. Andelen storföretag är
därmed densamma i EU som i Sverige, 0,1 procent. Detsamma gäller för
Kalmar län.
Nyföretagande
Kalmar län ligger dåligt till när det gäller nyföretagandet.
Nyföretagandet i Sverige låg 1995, som är det senast kända
statistikåret, på en fortsatt hög nivå historiskt sett. Totalt
beräknas 27 300 genuint nya företag ha startats detta år.
Uppgiften avser de nya vars årsomsättning överstiger 30 000
kr.
Den länsvisa fördelningen visar att nyföretagandet har ökat i knappt en
tredjedel av länen. I genomsnitt för hela riket utgjorde etableringsfrekvensen,
mätt i antalet nystartade företag per 1 000 invånare i åldern 16-64 år, 4,9
under 1995. För Stockholms län är den siffran 7,9. Kalmar län ligger sist
tillsammans med Kronobergs län med 3,0 startade företag per 1 000 in-
vånare.
Sammanfattningsvis behöver således Kalmar län inte enbart ett ökat antal
enmans- och småföretag med mindre än 20 anställda och fler sysselsatta i
dessa företag för att komma i nivå med riksgenomsnittet. Länet behöver
dessutom öka nyföretagandet radikalt.
Kalmar län behöver fler
småföretag och fler
företagare
Kalmar län behöver mer av stark och hållbar tillväxt. De
möjligheter som en utveckling mot ett naturligt och osårbart
kretsloppssamhälle kan ge måste tas tillvara. Småskalighet,
företagsamma initiativ, decentralisering, samarbete, regional
balans och mer av kunskapsutveckling måste prägla
utvecklingen. Jobben är det viktigaste för framtiden. Fler
människor måste komma i arbete. För det krävs en stark
ekonomi och uthållig tillväxt. Med den utgångspunkten
föreslås i denna motion åtgärder för en offensiv satsning för
att nå målsättningen minst 1 500 småföretag och 5 000 nya
jobb i småföretagen i Kalmar län under tjugohundratalets
första decennium.
Åtgärder
Ett gynnsamt företagsklimat
Småföretagen är i behov av stabila och långsiktiga
spelregler. De är i behov av ett gynnsamt företagsklimat att
etableras och växa i. Bärkraftiga affärsidéer måste få chansen
på marknaden. Under de senaste åren har en rad positiva
åtgärder för småföretagen genomförts. Saneringen av
statsfinanserna har gett stabilt låga räntor och låg inflation.
Arbetsgivaravgifterna har sänkts, dubbelbeskattningen har
lindrats, kvittningsrätten har återinförts, villkoren för
fåmansbolagen har förbättrats och arbetsrätten har
reformerats.
Förbättringen av villkoren för de små företagen måste fortsätta. De små
företagen ska gynnas. De ska gynnas även i förhållande till de stora. Kalmar
län gynnas av att företag startas, drivs och utvecklas. De genererar skatte-
intäkter som finansierar de allmänna utgifter vi har i kommunerna, lands-
tinget och staten. Företagsamheten är grundläggande för att åstadkomma
sysselsättning.
Ekonomisk tillväxt genom det
ekologiska lyftet
Energiomställningen och den nya tekniken bör tas till vara
för att öka företagsamheten. Kretsloppsutvecklingen bör vara
drivkraften mot ett ekologiskt hållbart samhälle, men också
medverka till ekonomisk tillväxt, industriell utveckling och
ett bra företagsklimat. Det ekologiska lyftet är grunden för
återvinning av lagerresurser, för medveten resurshushållning
och för ökad användning av förnybara resurser. Det kommer
att stimulera forskningen, utbildningssamhället, den tekniska
utvecklingen och företagsamheten. Vägen till det ekologiskt
hållbara samhället handlar om att ge den ekonomiska
utvecklingen en hållbar framtidsinriktning.
Det kan göras genom att bl. a.:
- uppmuntra utveckling, nytänkande, entreprenörskap och
småföretagande,
-
- sätta krav på att producenterna tar ansvar för uttjänta varor och
påskyndar utvecklingen mot kretsloppssamhället,
-
- stimulera jordbruket som en viktig resurs för en hållbar utveckling,
-
- stimulera forskning, utbildning och den tekniska utvecklingen för ett
hållbart samhälle,
-
- utveckla ett decentraliserat energisystem med förnyelsebara
energikällor,
-
- de lokala Agenda 21-grupperna knyts samman till ett nätverk som ger
länet dokumentation som ett miljölän,
-
- göra länet till det största vindkraftslänet i landet med hjälp av fler
småföretag,
-
- utveckla småföretagsamheten inom förädling av skogsråvara och
biomassa för energiproduktion,
-
- göra länet till ett sollän med offensiva satsningar på solenergi.
-
Sänkt skatt på arbete och företagande
I dag bär småföretagen på en tung ryggsäck fylld med skatter
och omständliga regler. En politik för fler företagare och
företagande måste skapa goda villkor för företagande genom
låga skatter och få hinder. Skattesänkningarna ska
finansieras. Ofinansierade skattesänkningar slår tillbaka i
form av höjda räntor och hög inflation och försvårar för
företagen att investera.
Inom ramen för en ansvarsfull finansiering bör:
- arbetsgivaravgifterna sänkas för de små företagen,
-
- fåmansbolagens skatteregler ges en mer generös utformning,
-
- förmögenhetsskatten successivt fasas ut ur skattesystemet,
-
- vid inbetalning av skatt på skattekontot inbetalningsdagen gälla som
betalningsdag, inte den dag då inbetalt belopp kommer skattemyndig-
heten tillhanda,
-
- alla som vill ska få f-skattsedel, såvitt inte särskilda skäl talar emot,
-
- bolagsskatten behållas på 28 % och
-
- en förenklad deklaration för egenföretagare utan anställda införas.
-
Småföretagens tillgång på riskvilligt kapital måste förbättras.
Incitamentet att få ut största möjliga avkastning i förhållande
till satsat kapital och risktagande är en tillväxtskapande
drivkraft. Riskkapitalet bör därför i första hand vara
privatägt. Det är grunden för att en effektiv kapitalformering
ska komma till stånd. Riskkapitalet bör hanteras så nära
individen som möjligt.
Åtgärder som bör övervägas är:
- prioritering av småföretag och landsbygdsutveckling i arbetet med
riskkapitalförsörjning,
-
- införande av ett system med företagsgaranti för att stimulera
mångfalden av riskkapitalförsörjningen,
-
- en stärkning av ALMI Företagspartners finansiering genom ett statligt
kapitaltillskott och ökat driftsanslag,
-
- behålla mål 5 B för de kommuner som i dag ligger i det målområdet
och utöka det med ytterligare kommundelar som har regionalpolitiska
problem,
-
- besluten över arbetsmarknadspolitiken decentraliseras till länets
kommuner. Länet bör självt få forma sin egen arbetsmarknadspolitik
med statliga resurser. Länets kommuner bör själva i arbetsförmedlings-
nämnden bestämma hela inriktningen på arbetsmarknadspolitiken.
-
Villkoren för uppfinningar bör
förbättras
- Patentlagen ändras för att skapa bättre villkor för uppfinnare och
innovatörer,
-
- Det immaterialrättsliga skyddet stärkas,
-
- En allmän översyn av bestämmelserna i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, patentlagen (1967:837),
varumärkeslagen (1960:644), mönsterskyddslagen (1970:485) och
växtförädlarrättslagen (1971:392) bör göras med utgångspunkt att
förbättra villkoren för uppfinnare och innovatörer,
-
- En ökad differentiering av de olika patentkostnaderna som tar hänsyn
till företagens storlek och resurser införas,
-
- Bättre upphovsrättsskydd införas för informationsföretagen i synnerhet
och
-
- En enklare form av patent som är mindre kostsamt men effektivt - ett
särskilt bruksmönsterskydd - införas i lagstiftningen i linje med vad
som gäller inom de flesta andra EU-länder.
-
En reformerad arbetsrätt
Dagens arbetsrätt är utformad för de stora företagen och
skapar problem för de små. Den bör därför reformeras så att
den bättre stämmer överens med småföretagens villkor för en
flexiblare arbetsmarknad. Den ska underlätta nya jobb, inte
hindra eller motverka att nya jobb växer fram. Samtidigt ska
arbetsmarknadens regelverk främja anställningstrygghet och
jämställdhet.
Om man lokalt inte kan komma överens bör småföretagen genom lag
garanteras att få undanta två personer från turordningsreglerna.
Möjligheterna till blockad mot enmansföretag bör helt avskaffas.
Allmän verksamhet till småföretagen
En sund och fri konkurrens ska råda på marknaden. Den
allmänna näringsverksamheten som sker i kommunal eller
annan regi bör förbehållas småföretagen. Kommunerna bör
upphandla sina tjänster i större utsträckning för att
effektivisera verksamheten och ge småföretagen möjlighet
att utvecklas.
Lagen om offentlig upphandling bör förändras för att bättre anpassas till
lokal verksamhet för småföretagen. Stor frihet utan åsidosättande av
konkurrenskravet bör finnas för att främja lokal upphandling och
sysselsättning. Sverige bör i EU verka för större frihet vid lokal upphandling.
Den möjlighet till undantag från lagen för upphandling under det så kallade
tröskelvärdet 200 000 ecu, som finns enligt EU:s regler, bör utnyttjas av
Sverige.
Det bör finnas en möjlighet för den upphandlande enheten att ta sådana
hänsyn utan att det ska strida mot lagstiftningen. Den svenska regeringen bör
därför verka för att stor hänsyn kan tas till miljön vid offentlig upphandling.
Klara och entydiga miljökrav skall kunna ställas i en upphandlingsoffert. En
sådan utveckling främjar i sig en lokal produktion med närhet mellan
producent och förbrukare, där t.ex. många och långa miljöskadliga
transporter undviks.
Utbildning i entreprenörskap
Det svenska utbildningsväsendet har alltför ensidigt varit
inriktat på att utbilda löntagare. Företagande måste i
framtiden i väsentligt större utsträckning ses som ett
realistiskt alternativ, något som också utvecklingen mot
alltfler entreprenörer och projektanställda pekar på. Hela
skolan måste präglas av ett förhållningssätt som innebär att
man stimulerar entreprenörskap. Utbildningen bör ha ett
brett angreppssätt som innebär att man stimulerar
nytänkande och kreativitet, egenskaper som behövs i många
sammanhang.
Utbildning i entreprenörskap bör införas som ett obligatoriskt ämne i
grundskolans kursplaner. Ungdomsföretagande som praktisk verksamhet
måste utvecklas och stimuleras i både grundskolan och på gymnasienivå. Ett
ökat utbyte mellan privata företag och skola bör stimuleras bl.a. genom att
eleverna inom alla program under utbildningen bör beredas möjlighet till
kontakter med företag. Lärlingsutbildningen måste vidareutvecklas. Satsning
på Högskolans i Kalmar utbildningar för att öka företagande och
internationell handel bör göras.
Bättre kommunikationer
Goda kommunikationer är förutsättningen för rationella
transporter. Bra kommunikationer är därför en viktig del i
arbetet för bättre och konkurrenskraftiga villkor för länets
näringsliv och för en utvecklad småföretagsamhet.
Följande åtgärder bör prioriteras:
- Tre miljarder satsas under kommande planeringsperiod på att
förbättrade vägar och järnvägar i länet,
-
- därav 400 miljoner avsättas på utveckling av
Kustpilen/Stångådalsbanan. Staten bör ta över samtliga järnvägar i
länet och garantera driften.
-
- En knytning till Öresundstrafiken på järnväg göras. Från år 2000 ska
det vara möjligt att trafikera järnvägen från Kalmar, Nybro, Emmaboda
på 3 1/2 timmar till Kastrup och Köpenhamn och vidare mot Europa.
-
- Flyg och färjeförbindelser kompletteras med förbindelser till Polen och
Baltikum.
-
- Utbyggnad av det digitala motorvägsnätet i länet som ger företagen
möjlighet till att använda modern informationsteknik i ett globalt
perspektiv och
-
- enhetstaxa för ISDN-anknytning införas.-
- 10F-
- P
-
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättningsfrämjande åtgärder för fler arbetstillfällen i Kalmar
län.