Motion till riksdagen
1998/99:N246
av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Energipolitiken


Innehåll
1 Sammanfattning
Ett ekologiskt hållbart energisystem utan vare sig kärnkraft eller fossila
bränslen (olja, kol och fossilgas), med kraftigt minskade
koldioxidutsläpp och bibehållen välfärd är fullt möjligt att förverkliga.
Det är också Vänsterpartiets målsättning att förverkliga ett sådant
hållbart energisystem. Detta mål är en grundsten för att klara den lika
nödvändiga miljöomställningen för att nå ett kretsloppssamhälle, som gör
det möjligt att bygga framtidens välfärd och tillväxt i balans mellan
människa och natur. Det hållbara energisystemet bygger på en kraftig
effektivisering av energianvändningen, minskad energiförbrukning och
på en omställning till förnybara energislag som biobränslen, sol- och
vindkraft.
2 Energiöverenskommelsen
Våren 1997 kom Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet
överens om att påbörja kärnkraftsavvecklingen och därmed utveckla
energisektorn till att bli en del av det ekologiskt uthålliga samhället.
Energiomställningen har nu med denna energiöverenskommelse som
grund tagit fart. På fem år skall Barsebäck 2:s årsproduktion på 4 TWh
ersättas genom energieffektivisering, el från förnybara energikällor och
ersättning av elvärme med annan uppvärmning och Barsebäck 1 avvecklas
genom att i huvudsak stänga av de avkopplingsbara elpannorna i fjärrvärme-
systemet.
Ett långsiktigt program för forskning, utveckling, demonstration och infor-
mation om energieffektivisering och förnybara energislag har startats.
Sammantaget satsas 9 miljarder kronor under en sjuårsperiod på omställ-
ningen. En ny energimyndighet har skapats som har huvudansvaret för att
genomföra åtgärderna.
3 Omställningen går snabbare än planerat
Under det första halvåret som omställningsprogrammet pågått har redan
åtgärder motsvarande över 0,5 TWh elersättning och besparing beslutats.
Det framgår av Energimyndighetens första resultatredovisning till
regeringen.
Intresset för omställningen är stort och runt om i landet pågår en sjudande
aktivitet. Ansökningarna om stöd till biokraftvärme är tre gånger större än
det totala anslaget. Energimyndigheten kan redan under det närmaste halv-
året komma att besluta om hela femårsprogrammets anslag. Energimyn-
digheten har beviljat stöd till 144 nya vindkraftverk. Därmed är anslaget slut
för i år. Efterfrågan på stödet till att bygga om direktelvärmda hus till
fjärrvärme är också stort. Kraftvärmeverk som skall eldas med biobränsle
byggs i Eskilstuna, Lycksele och Sala-Heby.
Det är viktigt att ha i minnet att djupt rotade vanor och attityder vad gäller
vårt sätt att se på och hantera vårt behov av energi inte ändras över en natt.
Just därför är det av vikt att omställningen inte förvandlas till en mekanisk
och matematisk operation, där man ersätter kilowatt för kilowatt kärnkraftsel
med motsvarande mängd alternativt producerad el. Utmaningen består i att
klara energibehoven på ett sätt som vidmakthåller komfort och effektivitet,
men kombinerar detta med en produktion och konsumtion som kan bäras av
natur och miljö.
3.1 Tempot kan och bör öka
Vänsterpartiet står fast vid den ingångna uppgörelsen och noterar med
tillfredsställelse att omställningen går bra. Omställningsprogrammet
ligger före tidsplanen och det finns inget som tyder på att planen inte
kommer att hållas. Barsebäck 2 kan avvecklas planenligt senast 1 juli
2001 och Barsebäck 1 kan rent tekniskt och sett från elbehovssynpunkt
stängas omedelbart. I skrivande stund är inte överläggningarna med
Sydkraft avslutade, men allt tyder på att riksdagens beslut kommer att
fullföljas.
Hittills redovisade resultat och möjligheter tyder på att tempot snarare kan
ökas i det fortsatta arbetet. Det är i vilket fall som helst viktigt att
successivt
ta till sig gjorda erfarenheter i omställningsarbetet och utifrån de utveckla
energiöverenskommelse och se över fördelningen och inriktningen i de
program som ingår.
- Minskad eluppvärmning. Bidrag lämnas för att ansluta elvärmda
byggnader till befintliga fjärrvärmenät, utbyggnad av fjärrvärmenätet
samt konvertering från elvärme till uppvärmning med bränsle. 1 650
miljoner kronor under en femårsperiod från 1 januari 1998.
- Kraftvärmeproduktion med biobränslen. Bidrag till investeringar med
450 miljoner kronor under en femårsperiod.
- Vindkraft. Bidrag till investeringar med 300 miljoner kronor under fem
år.
- Småskalig vattenkraft. Bidrag till investeringar med 150 miljoner kronor
i fem år.
- Upphandling av ny teknik för elproduktion med förnybara energislag.
Bidrag med 100 miljoner kronor under fem år.
- Statliga insatser för att stimulera energieffektivisering:
Information och utbildning: 60 miljoner kronor under en femårsperiod.
Stöd till teknikupphandling av energieffektiv teknik: 100 miljoner kronor i
fem år.
Kunskapsförmedling, provning, testning och märkning av energikrävande
produkter och system: 40 miljoner kronor under fem år.
Kommunal energirådgivning: 250 miljoner kronor under fem år.
Långsiktiga åtgärder
- Energiforskning. 2 310 miljoner kronor under en sjuårsperiod från
1 januari 1998.
- Tillämpad energisystemforskning. 210 miljoner kronor under sjuårs-
perioden.
- Forsknings- och utvecklingssamarbete med länderna i Östersjöregionen.
70 miljoner kronor under sju år.
- Energiteknikfonden, som stöder utveckling av ny energiteknik i företag
och branscher, tillförs ytterligare 870 miljoner kronor under sjuårs-
perioden.
- Nytt energiteknikbidrag inrättas för att stödja energiteknik som behöver
utvecklas genom att provas i full skala och demonstreras med reducerad
risk för företagen. 1 610 miljoner kronor under sjuårsperioden.
Sammantaget betyder det 9 miljarder kronor under en sjuårsperiod.
Resultatet av energiprogrammet och Barsebäcks stängning skall utgöra
underlag för kommande beslut om den fortsatta omställningen. Före
utgången av mandatperioden år 2002 fattas beslut om hur den fortsatta
avställningen av reaktorer skall genomföras. Inför detta beslut är det
viktigt att föra en öppen och lyhörd diskussion för att ge en saklig och
väl underbyggd grund för ett fortsatt framgångsrikt arbete.
Som bakgrund kan följande korta sammanfattning av pågående projekt
redovisas:
- Anmärkningsvärt är att ansökningarnas volym för investeringsbidrag till
biobränsleeldad kraftvärme är tre gånger större än anslaget. Om intresset
förblir stort kan utbyggnaden gå snabbare än beräknat. Energi-
myndigheten kan redan under året komma att fatta beslut om hela
femårsprogrammets anslag. Därmed kan en stor del av den nya el- och
värmetillförseln komma in i systemet inom fem år.
- Fram till 1 september 1998 har Energimyndigheten beviljat bidrag till
144 nya vindkraftsaggregat med en beräknad årsproduktion på
0,21 TWh.
Det innebär en fördubbling av dagens produktion! Under ett drygt halvår
har Energimyndigheten beviljat bidrag till vindkraft för 122 miljoner
kronor - dvs. nästan hälften av hela femårsperiodens medelsram. För
närvarande finns ansökningar om ytterligare cirka 25 miljoner kronor.
- Det är stor efterfrågan på stöd till konvertering av elvärmda hus. De
ansökningar som hittills kommit in överstiger de medel som hittills är
avsatta för 1998 (100 miljoner kronor) med över det dubbla. De bidrag
som hittills beviljats väntas leda till minskad elanvändning med
0,05 TWh. En tekniktävling som Energimyndigheten genomfört ledde
till sänkta kostnader för att konvertera direktelvärmda småhus till
fjärrvärme med 16 % jämfört med tidigare projekt.
- Det finns en stor potential för kostnadseffektiva åtgärder för
energieffektivisering. Under våren 1998 har ett flertal aktiviteter för
energieffektivisering genomförts, bl.a. kampanjer för energisnålare
belysning, kyl och frys och en landsomfattande trailerutställning med
information till villaägare. Ett antal teknikupphandlingar har avgjorts.
De har lett till ny effektiv teknik för fjärrvärmekonvertering, övertons-
filter, lätt eldriven lastbil och närvarogivare för kontorsrumsbelysning.
Övertonsfilter möjliggör varvtalsreglering som har en stor effektivise-
ringspotential i framför allt energiintensiv industri. Närvarogivare för
kontorsbelysning i Sveriges en miljon kontorsrum skulle kunna sänka
elnotan med 40 %. De teknikupphandlade kyldiskarna drar endast en
tredjedel så mycket el som befintliga diskar. Exemplen finns och visar
på stora möjligheter.
- Den kommunala energirådgivningen byggs nu snabbt upp i landet. Alla
utom 12 av Sveriges kommuner har sökt bidrag till kommunal
energirådgivning. Den riktar sig till allmänheten, företag och lokala
organisationer. Hittills har 184 kommuner fått beslut. En stor del av
kommunerna samverkar för att pengarna bättre skall räcka till.
Energimyndigheten kommer att ge utbildningar för rådgivarna och
ordna regionala träffar.
- Inom det långsiktiga programmet har Energimyndigheten under första
halvåret 1998 beslutat om satsningar från energiforskningsprogrammet
och energiteknikfonden på drygt 20 miljoner kronor. Till detta kommer
extern medfinansiering från framför allt näringslivet på över 70 miljoner
kronor.
Under en treårsperiod satsas på ett forsknings- och utvecklingsprogram
för vindkraft som bl.a. innebär nya satsningar för fjäll- och havsbaserad
vindkraft.
Forsknings- och utvecklingsprogrammet Etanol ur skogsråvara har startats
med målet att under en sjuårsperiod ta fram tekniskt och ekonomiskt
underlag för beslut om att producera etanol i stor skala från skogsråvaror.
Bidrag har beviljats till att förprojektera en pilotanläggning. Denna skall
ligga till grund för en fullskaleanläggning för etanolproduktion.
Solvärmeverksamheten har målet att till milenniumskiftet ta fram
ekonomiskt konkurrenskraftig solvärmeteknik. Satsningen görs tillsammans
med Vattenfall, tillverkande industri samt presumtiva köpare av solvärme-
teknik.
Inom solelverksamheten bedrivs forskning för att ta fram bättre och
billigare solceller och smarta fönster. Man söker nischtillämpningar för sol-
celler, t.ex. belysning av busskurer, och satsar på groddföretag som kan
exploatera erfarenheterna av forskningen och demonstrationsverksamhet,
t.ex. IKEA-satsningen med Nordens största solcellsanläggning. Denna
kortfattade genomgång av det aktuella läget visar bredden och kraften i
arbetet, men mycket återstår att göra. Följande områden vill Vänsterpartiet ta
upp i en fortsatt diskussion om energiomställning:
4 Reformera energibeskattningen och harmonisera
avgifter och skatter med grannländerna
Skatter och avgifter skall spegla miljökostnaderna för de olika
energislagen. De icke förnybara energislagen är i dag alldeles för billiga
och betalar inte sina miljö- och riskkostnader. Det gör att genomslaget
för förnybara energislag och energieffektivisering försvåras.
Omställningen försvåras också av att importen av el från exempelvis
Danmarks koleldade elverk står utanför det svenska skatte- och
avgiftssystemet. Det är av central vikt att skatter och miljöavgifter
samordnas med grannländerna Norge, Finland, Tyskland, Polen och de
baltiska staterna. Här borde det vara möjligt att använda EU på ett
positivt sätt. Den nya regeringen - socialdemokrater och de gröna - i
Tyskland borde rimligen underlätta ett sådant energisamarbete.
För att finansiera ett fortsatt gränsöverskridande energisamarbete kan det
behövas en särskild omställningsavgift. Som exempel på vilka summor det
rör sig om kan nämnas att en öronmärkt "omställningsavgift" på 0,1 öre per
kWh kärnkrafts- och vattenkraftel och på fossilt bränsle enbart i Sverige
skulle ge 400 miljoner kronor per år, en avgift på 0,2 öre skulle ge 800
miljoner kronor osv.
5 Öka stöd och åtgärder för energieffektivisering
och förnybara energislag
Det ekonomiska stödet till strategiskt viktiga åtgärder som ger ett snabbt
genomslag på kort tid bör nog öka. Sådana åtgärder är
energieffektivisering, utbyggnad av biobränslebaserad kraftvärme,
vindkraft och solvärme. Andra åtgärder som har en potential för ett stort
genomslag på längre sikt bör stödjas målmedvetet genom information,
medel till utveckling, demonstrationsanläggningar etc. Det handlar bl.a.
om slutna massafabriker, solel och fordonsbränsle från biomassa. Efter
att under några år ha uppmuntrat till att använda torv som biobränsle, har
detta bränsle nu klassats som fossilt. Vänsterpartiet är emellertid villigt
att ta upp en diskussion för att bättre nyttja torven, som ändå är ett
inhemskt bränsle. Den har under senare år som sagt klassats som fossilt
bränsle, men borde kunna utgöra komplement till flis och pellets under
en övergångsperiod.
6 Fossilenergi
Kol och olja bör målmedvetet bytas ut som bränslen parallellt med att
den övertida driften av kärnkraften avvecklas. I energiprogrammet ingår
att naturgasen skall utnyttjas bättre, vilket är riktigt om den ersätter olja
och kol. Alla stora infrastruktursatsningar i form av nya stamledningar
genom delar av Sverige där man byggt och bygger energilösningarna på
biobränslen, i första hand träbränslen, bör emellertid övervägas noga och
bör undvikas enligt Vänsterpartiet.
7 Det fortsatta arbetet
Riksdagen bör följa utvecklingen och fortsätta att sätta upp mål och fatta
beslut som ger tydliga signaler om inriktningen på energipolitiken.
Ambitionen bör vara långsiktig och spelreglerna klara. Vänsterpartiet ser
gärna att energiomställningens fortsättning får stöd från en än bredare
politisk krets. Likaså är det av största vikt att förankra och engagera inte
endast energibranschen utan också dess avnämare. Det gäller såväl på
industrisidan som för den enskilde villaägaren och hyresgästen.
7.1 Staten som föregångare
Staten kan även agera föregångare genom eget handlande i rollen som
stor konsument, energiproducent och som företagsägare. Man bör även
agera hållbart i andra situationer genom att villkora relevant
samhällsstöd, t.ex. att renoveringsbidrag till fastigheter enbart ges om
energieffektivisering genomförs samtidigt. Offentliga miljöanpassade
upphandlingar behandlar Vänsterpartiet i en särskild riksdagsmotion.
7.2 Energieffektivisering och sparande
Det finns en stor potential för att minska energianvändningen. NUTEK
har beräknat potentialen för effektiviseringsinsatser till minst 20 TWh till
år 2020. Det motsvarar den årliga elproduktionen från 4-5
kärnkraftsreaktorer.
Effektiviseringspotentialen består bl.a. i att tekniken för energi-
effektivisering i hushåll och industri redan är långt utvecklad. Det finns en
mängd tekniska lösningar för allt ifrån belysning och kyl-frys till ventilation
och värmeåtervinning, som drar långt mindre än de system som i dag
dominerar på marknaden. Hushålls- och lokalsektorn kan effektivisera sin
användning så kraftfullt att den minskar sin elanvändning trots ett ökat
apparatinnehav. Möjligheterna att effektivisera energianvändningen i
industrin är betydande - av NUTEK uppskattas potentialen till minst 25 %
till år 2050.
7.3 Tävling om att bygga energisnåla småhus
Målet var att sänka energiförbrukningen med en tredjedel, från de 25 000
kWh, som en genomsnittsvilla använder per år, till 8 000 kWh.
Vinnarhuset drog 7 000 kWh vilket ger en energikostnad på endast 400
kronor i månaden. Husen är nu kommersiellt tillgängliga. God
väggisolering, energieffektiva fönster, värmepump och energieffektiva
vitvaror är några av framgångsrecepten för de deltagande företagen.
7.4 Kampanj för elsnåla kylskåp
Kylar och frysar är hemmets största elslukare och drar i dag en tredjedel
av den totala hushållselen. Men endast var sjunde svensk väljer elsnåla
kylskåp mot var tredje i Danmark och Tyskland, trots att elnotan blir
billigare. Energimyndigheten och branschförbundens kampanj går ut på
att årligen fördubbla försäljningen av energisnåla kylar och frysar.
7.5 Landsomfattande trailerturné med energiråd till landets
villaägare
Syftet är att informera om alternativ till elvärme och andra sätt att minska
elnotan. För dem som inte har möjlighet att ansluta sig till fjärrvärme kan
de stora energiklippen göras genom värmepump eller träpelletseldning.
Pelletseldning har på senare år blivit ett realistiskt och ekonomiskt
intressant alternativ för småhusuppvärmning. Besparingen kan bli 4 000-
5 000 kronor per år om man ersätter olja eller el.
7.6 Designtävlingar och riksomfattande kampanj för
lågenergilampor
Sverige innehar bottenplatsen i Europa i antal lågenergilampor per
hushåll med 0,3 lampor per hushåll, att jämföra med Tysklands tre. Om
lågenergilampan blev lika vanlig i Sverige skulle elnotan bli 260
miljoner kronor billigare om året. Energimyndigheten och
branschorganisationer driver nu den största kampanjen någonsin i
belysningsbranschens historia, med målet att öka antalet lågenergilampor
till tre per hushåll år 2000 och fem år 2005. Priserna på lågenergilampor
är nu på väg ner.
7.7 Intensifiera arbetet med energieffektivisering
Det svenska arbetet med energieffektivisering startade 1988 och har varit
mycket framgångsrikt och i flera fall, bl.a. teknikupphandling, haft en
föregångarroll. I det nuvarande omställningsprogrammet satsar staten
450 miljoner kronor på effektiviseringsåtgärder. Teknikupphandling,
som visat sig vara en mycket verksam metod att introducera ny
energieffektiv teknik, får nöja sig med 20 miljoner kronor per år, mot
tidigare runt 70 miljoner per år. Vänsterpartiet anser att en ökning av
denna satsning bör kunna diskuteras. Inte minst därför att den skulle ge
svensk industri en extra skjuts framåt vad gäller teknik och
utvecklingsarbete.
De stora företagen har ofta egna specialister eller konsulter som kan
bedöma energieffektiviseringsåtgärder. Sådana resurser saknas ofta i de
mindre företagen. Här kan kommunal och statlig energirådgivning göra
insatser. En faktor som har stor betydelse för industrins intresse för
energieffektivisering är de låga elpriserna i Sverige i allmänhet och för
industrin i synnerhet. Man bör genom beskattning successivt höja elpriserna
så att energieffektivisering blir lönsammare för industrin. När energislukande
företag skall etablera sig eller utöka sin produktion kan staten ställa villkor
på att processerna är så energieffektiva som möjligt enligt kriterier som ställs
upp i förväg. Det är inte märkvärdigare än att koncessionsnämnden ställer
krav på utsläpp. Energianvändningen har också miljöeffekter i slutändan.
- Satsa mer på energieffektivisering inom industrin.
- Ställ krav på energieffektivitet vid koncessionstillstånd till företag.
7.8 Kommunal energirådgivning viktig
Kunskap om energi och energisparande kommer att bli allt viktigare. Ett
betydelsefullt led i att minska energianvändningen är råd och information
till allmänhet, företag, myndigheter och institutioner. En bra
energirådgivning kan bidra till att ge energikonsumenterna kunskap och
möjlighet att välja allt ifrån elsnåla apparater och grön el till hållbara
uppvärmningssystem. Inte minst behöver kommunerna nu stöd för att
avveckla direktelvärmen. Information om energieffektivisering,
solvärme, värmepumpar och fjärrvärmekonvertering till direktelberoende
småhus- och fastighetsägare är angeläget. Som en följd av
energiöverenskommelsen finns det nu ett statligt bidrag igen för
kommunal energirådgivning. Framsynta kommuner anställer därför
energirådgivare igen. Det kan vara en god idé att kommunerna
samordnar sina energirådgivningsresurser i regionala resurs- och
kompetenscentra för hållbara energisystem. Härifrån kan
omställningsarbete bedrivas med god anpassning till lokala förhållanden.
- Samordna den kommunala energirådgivningen.
7.9 Landsomfattande eljaktskampanj
För att nå en bred uppslutning och allmän mobilisering kring
energiminskningsmålen kommer det att behövas större gemensamma
kampanjer. En landsomfattande eljaktskampanj kan höja det allmänna
medvetandet kring dessa frågor och få rejäl fart på energieffektivisering
och sparande. En storsatsning liknande kampanjen för trafiksäkerhet,
Nollvisionen, som pågår när detta skrivs, kan vara något att inspireras av.
Kampanjen skulle kunna ske som ett brett samarbete mellan statliga
myndigheter, kommuner, fackföreningar, hyresgästföreningar,
fastighetsägare, företag, skolor, miljöorganisationer m.fl. Vänsterpartiets
förslag om att öka möjligheterna för alla slags kunder att byta
elleverantör är också ett steg för att underlätta elbesparing och köp av
grön el.
- Starta en landsomfattande energieffektiviseringskampanj.
7.10 Avveckla direktelvärmen
Den största energislukaren i bostäder och lokaler är uppvärmningen. En
stor del i detta har den direktverkande elvärmen som innebär ett stort
slöseri med högvärdig energi. I stället bör alla fastigheter
energieffektiviseras och anslutas till fjärrvärmenätet eller närvärmeverk
där så är möjligt, förses med solfångare, värmepumpar eller individuella
pannor med ny renare teknik för pellets- och vedeldning - ofta i
kombination med ackumulatortank. Närvärmeverk är en förenklad
fjärrvärme för mindre samhällen. Eldning med biobränslen sker i en
gemensam panncentral. I dagsläget är omkring 44 % av flerbostadshusen
(motsvarande cirka 70 % av lägenhetsbeståndet) och 7 % av småhusen
anslutna till fjärrvärme. Det är stor efterfrågan på det statliga stödet till
konvertering av elvärmda hus som delas ut av Energimyndigheten inom
ramen för omställningsprogrammet. Hittills inkomna ansökningar
överstiger de avsatta medlen för 1998 med över det dubbla. Elvärme med
golvvärmeteknik kan i vissa fall tillåtas om man kan visa att systemet
kan ingå i en miljöanpassad energilösning.
- Utveckla stödet för konvertering av elvärme.
- Inför ett generellt förbud mot eluppvärmning i nybyggnation.
7.11 Normer och märkning
I Sverige och runtom i världen finns många goda exempel på
framgångsrika program för normer och produktmärkning. Normer för
energiförbrukning är rättsligt bindande krav på produkter. De uttrycks
ofta i åtgångstal, t.ex. kWh/liter (för kylskåp) eller liter bensin/mil. I
Sverige har vi förutom byggnormer mycket få tvingande produktnormer
som gäller energiåtgång. Sverige bör förutom att driva på det
internationella arbetet med produktnormer för energieffektivitet införa
fler produktnormer för energieffektivitet.
Märkning av produkter gör det lättare för kunderna att hitta energieffektiva
varor och gör det intressantare för tillverkarna att satsa på sådana produkter.
Det är en billig åtgärd i förhållande till vad den kan åstadkomma och det
finns stort utrymme för ideella organisationer med stor trovärdighet att driva
arbetet med miljömärkning. En energideklaration ger mer information än en
märkning men bör kompletteras med en kort och enkel märkning.
Ett nationellt märkningssystem för energieffektiva produkter har börjat
utvecklas. Märkningen av energieffektiva produkter bör utökas till att
omfatta alla produkter där effektiviseringsvinster kan göras. Det kan
antingen ske genom att utvidga den nuvarande märkningen eller att integrera
krav på energieffektivitet i den nuvarande statliga miljömärkningen
(Svanen). Samarbetet med ideella organisationer bör utvecklas. För att
märkningen skall bli framgångsrik bör kraven ständigt skärpas. I dag märks
"grön el" med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. För att grön el skall få
ett ordentligt genomslag bland vanliga konsumenter bör kravet på
avancerade och dyra elmätare, för att få byta elleverantör, tas bort, vilket lär
ske genom den nya röd-gröna majoriteten nu efter valet. Därmed blir det
lättare att kunna välja att köpa grön el.
- Inför fler produktnormer för energieffektivitet.
- Driv på det internationella arbetet med produktnormer för energi-
effektivitet
- Utöka märkningen av energieffektiva produkter till att omfatta alla
produkter där effektiviseringsvinster kan göras. Skärp kraven kon-
tinuerligt.
8 Krav på energieffektivt byggande
Det finns en stor outnyttjad potential för att minska energianvändningen i
bostäder. Nu finns kommersiellt tillgängliga småhus som mer än halverar
energiförbrukningen. I Energimyndighetens tekniktävling om bygge av
energisnåla småhus förbrukar det vinnande huset 7 000 kWh per år
(vilket gör en energikostnad på endast 400 kronor i månaden) jämfört
med en normalvilla som förbrukar i genomsnitt 25 000 kWh.
Det finns nu även hus som klarar sig helt utan uppvärmning. De värms
endast med mänsklig värme och värme från lampor och befintliga
elapparater. Detta är möjligt i kombination med avancerad ventilation och
fullgod isolering.
Det finns även stora möjligheter till energieffektivisering i flerbostadshus,
både i ny och befintlig bebyggelse. Kommunerna själva kan göra mycket
genom sitt stora innehav av lokaler för skolor, daghem, idrottsanläggningar,
förvaltningsbyggnader m.m. Dagens byggnormer bör ses över och förses
med höga krav på energieffektivitet. All ny- och ombyggnation skall följa
dessa krav och det befintliga byggnadsbeståndet bör successivt byggas om.
- Skärp kraven på energieffektivitet i byggnader.
- Utbilda fastighetsägare, fastighetsskötare, bygg- och installations-
tekniker i energieffektivisering.
- Utveckla ett system för miljö- och energivarudeklarationer för villor och
lägenheter.
- Differentiera fastighetsskatten efter ett miljöklassningssystem så att ett
energieffektiviserat hus med ett miljöanpassat energisystem ger lägre
skatt.
9 Energisnål offentlig upphandling
Sopa rent framför egen dörr! Staten konsumerar själv stora mängder
energi genom egna verksamheter, lokaler och transporter. Man har därför
en roll som konsument att fylla i energiomställningen. Det handlar även
om ett pedagogiskt värde; att agera som föregångare. Den offentliga
upphandlingen, dvs. de varor och tjänster som stat och kommuner köper
in, har ett värde av 300 miljarder kronor per år och är ett starkt
instrument för att utveckla marknader för energisnål teknik och förnybara
energikällor. All offentlig förvaltning bör inom fem år ha genomfört
effektiviseringsplaner. Successivt bör all utrustning, lampor m.m. bytas
ut, grön el köpas, byggnader isoleras etc. Börja med att energisanera och
miljöcertifiera riksdagen! Att våra folkvaldas egen byggnad blir
föregångare är en viktig symbolhandling och kan användas som
demonstrationsprojekt. Det kan även medföra ökat medvetande bland
riksdagsledamöterna och därmed skynda på energiomställningen.
Staten bör även stimulera och underlätta kommunernas arbete med
energieffektiv upphandling. En vägledning om miljöanpassad offentlig
upphandling togs för några år sedan fram på uppdrag av regeringens
Miljövårdsberedning. En konkret manual med råd och riktlinjer för
miljöanpassad och energieffektiv upphandling, som kan användas av
kommuner, landsting, statliga myndigheter och institutioner, bör tas fram.
Den av regeringen utsedda Delegationen för ekologiskt hållbar upphandling
kan resultera i ett sådant arbete.
- Statliga och kommunala myndigheter och institutioner bör sätta upp
energieffektiviseringsmål och energisanera sina verksamheter.
- Offentliga förvaltningarna åläggs att bedriva miljöanpassad och
energieffektiv upphandling av produkter, värme, bränslen och el.
- En manual med konkreta råd och riktlinjer för detta bör tas fram.
- Alla statliga myndigheter åläggs att köpa miljömärkt el. Även den egna
produktionen av el i statliga kraftverk bör fylla kraven för miljö-
märkning.
10 Energieffektivare transporter
En viktig del i energiomställningen är att minska energiåtgången för
transporter och kraftigt minska användningen av fossila bränslen i
transportsektorn. Nödvändiga åtgärder är en betydande minskning av
biltrafiken och satsningar på kollektivtrafiken samt energieffektivare
fordon drivna av icke-fossila bränslen.
Energiåtgången för inrikes transporter uppgick 1993 till 22 % av landets
slutliga energianvändning. Jämfört med övriga OECD-innevånare håller sig
svenskarna med större, tyngre och mer motorstarka bilar. En förklaring är de
gynnsamma skatteregler som råder för tjänstebilar och som minskar deras
känslighet för kostnader förknippade med bränsleförbrukningen.
Den tidigare svenska utvecklingen mot ökad bränsleeffektivitet, som under
perioden 1978-1987 minskade den genomsnittliga specifika bränsle-
användningen för nya personbilar från 0,93 liter/mil till 0,82 liter/mil, har
stagnerat. Värdet för 1993 års modeller är 0,83 liter/mil. Internationellt pågår
dock en utveckling mot radikalt energisnåla bilar. I USA t.ex. satsar staten
och bilindustrin mycket stora resurser för att till år 2003 få fram en medelstor
bil med en bränsleförbrukning på 0,3 liter/mil. Även förnyelsebara drivmedel
skall premieras vilket Vänsterpartiet tar upp i en annan riksdagsmotion.
- Inför krav på högre energieffektivitet för fordon.
- Avskaffa skatteförmånerna för tjänstebilar.
11 Sätt upp mål för minskad energianvändning
Ett led i strävan att få ned energianvändningen är att sätta upp
kvantitativa mål. I dag finns inga långsiktiga statliga mål för
energieffektivisering. Nationalkommittén för Agenda 21 föreslår i sitt
slutbetänkande (SOU 1997:105) att nationella målsättningar för
effektivare energianvändning sätts upp. Kommunerna är i flera fall
föregångare i detta avseende. Exempel på kommuner som satt upp
energiminskningsmål är Borlänge: 15 % minskning till år 2000.
Stockholm: alla förvaltningar skall minska energianvändningen med 5 %.
De mål som sätts upp skall vara tidsbestämda och det skall tydligt anges
vilka aktörer som skall uppnå målen och handlingsplaner bör utarbetas.
Målen skall vara utvärderings- och uppföljningsbara, på både nationell,
lokal och regional nivå samt branschvis.
- Sätt upp nationella mål för energieffektivisering.
12 Stimulera energisnål samhällsplanering
Fysisk planering är ett av kommunernas tydligaste instrument för att
styra den framtida utvecklingen. Därmed är den också ett viktigt redskap
för den ekologiska omställningen. Kommunernas översiktsplaner kan
användas för att göra bebyggelse, trafik- och energisystem
energihushållande. Det sker bl.a. genom att integrera områden för
boende, arbete och service så att transporterna minskar. Översiktsplanen
kan även användas för att kartlägga och reservera mark för förnybar
energiproduktion, kollektivtrafikanläggningar m.m.
Samhällsplaneringen har hittills endast använts i liten omfattning för
omställningen till ett hållbart energisystem. Vissa kommuner har dock börjat.
Växjös översiktsplan förordar t.ex. en sammanhållen stad där all bebyggelse
kan anslutas till fjärrvärmenätet. Falkenberg är en av de kommuner som
satsat mest på solenergi. Den gjorde tidigt (1986) en energiplan som belyste
möjliga satsningar på alternativa energislag. På denna följde investeringar.
Enligt Örebros översiktsplan skall ny bebyggelse ligga på cykelavstånd, dvs.
inte över 5 km, från centrum. Enligt lagen om kommunal energiplanering
skall alla kommuner ha en aktuell energiplan, och hushållning med energi
skall främjas. Lagen är dock tandlös och i dag har långt ifrån alla kommuner
en aktuell energiplan.
- Stimulera energisnål planering på olika sätt.
- Lagen om kommunal energiplanering bör skrivas om med tydligare krav
på effektivisering och hushållning.
- Beskatta energin hållbart.
Energiomställningen kräver en grundläggande reformering av hela
energiskattesystemet. Det behövs tydliga ekonomiska styrmedel som gör
att varje energislag betalar sina miljö- och riskkostnader och som främjar
energieffektivisering och förnybara energislag. De fossila energislagen är
i dag alldeles för billiga och betalar inte sina miljökostnader. Det gör att
genomslaget för förnybara energislag och energieffektivisering försvåras.
De medel som tillförs genom energibeskattningen bör användas till
ekonomiska satsningar på ett hållbart energisystem under en
övergångsperiod. Enligt de riksdagsbeslut som följde av
energiöverenskommelsen bör beskattningen ge drivkrafter för
hushållning och konvertering till förnybara energislag, samtidigt som den
inte skall påverka industrins internationella konkurrenskraft negativt.
Beskattningsreglerna bör främja elproduktion med förnybara energislag.
Detta förutsätter vissa förändringar i energibeskattningen. När detta
skrivs pågår en översyn av energiskattesystemet i Regeringskansliet.
Översynen skall beakta riktlinjerna för energibeskattningen i
energiöverenskommelsen.
13 Kärnkraft
Kärnkraften är i dag en delvis skyddad energiform. Varken dess
kostnader för risker eller miljöskador betalas i dag fullt ut av
reaktorägarna. För att komma till rätta med detta bör bl.a. reaktorägare få
full försäkringsskyldighet och fullt olycksansvar. I dag har
kärnkraftsindustrin, enligt atomansvarighetslagen, varken ett fullt ansvar
vid händelse av olycka, eller skyldighet att försäkra sig för detta ansvar.
Enligt lagen (1968:45) är ägarnas ansvar vid en olycka begränsat till 1,9
miljarder kronor och statens till ytterligare någon miljard, vilket
motsvarar mindre än 1 % av troliga olyckskostnader. Som jämförelse kan
nämnas att Tyskland och Schweiz har lagstiftat om obegränsat ansvar
gentemot den egna befolkningen. De har också 60 resp. 30 % högre
försäkringstäckt skadeståndsansvar jämfört med Sverige. För närvarande
pågår en statlig utredning som skall se över frågan om ett utökat
ersättningsansvar enligt atomansvarighetslagen. Produktionsskatten på
kärnkraft är i dag endast 2,2 öre/kWh. Ett sätt att få
kärnkraftsproduktionen att betala sina risker är att höja
produktionsskatten.
- Inför fullt ersättningsansvar för reaktorägare i atomansvarighetslagen.
- Höj produktionsskatten för kärnkraft.
14 Fossila bränslen
Inom energiområdet finns flera miljörelaterade skatter och avgifter. Hit
hör koldioxidskatt, differentierad bränsleskatt på bensin och eldningsolja,
svavelskatt och kväveoxidavgift. Elproduktion med fossila bränslen är
däremot befriad från både koldioxid- och produktionsskatt. I dag sker
endast mellan 2 och 3 % av elproduktionen med fossila bränslen. Det är
dock angeläget att skattebelägga den fossilbaserade elproduktionen dels
för att den medför externa miljökostnader, dels för att säkerställa att
kärnkraftsavvecklingen inte resulterar i ny fossilbaserad kraftproduktion.
- Inför produktions- och koldioxidskatt på elproduktion från fossila
bränslen.
15 Energi- och koldioxidskatt för industrin
Industrin har hittills varit helt befriad från den konsumtionsskatt på el
som betalas av hushåll och service. Industrin har också en lägre
koldioxidskatt än hushåll och service.
Det kan inte motiveras med de konkurrensskäl som ofta förs fram,
eftersom elkostnaderna endast utgör en liten andel av de totala kostnaderna
för ett företag. Utgångspunkten bör vara en generell konsumtionsskatt som är
lika stor för industri, hushåll och service. Detta inte minst för att få igång
nödvändiga energieffektiviseringsåtgärder inom industrin, som i dag ligger
efter på det området. För elintensiv industri bör särskilda villkor diskuteras.
De mest energiintensiva företagen kan t.ex. ansöka om att få tillbaka skatten,
men endast om de noggrant analyserat hela sin energianvändning och är
beredda att genomföra alla lönsamma effektiviseringsåtgärder. I de fall där
energin utgör ett produktionsmedel bör energin beskattas som sådan.
- Inför konsumtionsskatt på el för industrin samt undersök möjligheten att
höja koldioxidskatten för industrin.
16 Miljöavgifter
Energiproduktion i större förbränningsanläggningar beläggs i dag med en
miljöavgift för utsläpp av kväveoxider på 40 kr/kilo, på svavelutsläpp
med 30 kr/kilo och på koldioxidutsläpp motsvarande 38 öre/kilo.
Avgiftsnivåerna är enligt Vänsterpartiet inte tillräckliga för att man skall
kunna nå de miljöpolitiska målen.
- Höj miljöavgifterna på svavel-, kväve- och koldioxidutsläpp.
17 Satsa förnybart
Sverige har gott om förnybara energiresurser, bl.a. genom vår rika
tillgång på skog. Vind- och solenergi har också betydande möjligheter.
År 2050 kommer merparten av vår energi från förnybara källor.
Produktionen som baseras på vindkraft, solceller och biobränsle ökar
snabbt. Tekniken på sol-, vind- och bioenergiområdet är i dag långt
utvecklad och den förnybara energin blir allt lönsammare. Priset på
alternativen har sjunkit stadigt de senaste decennierna. Vindkraft och
biobränslebaserad kraftvärme är därför i dag rimliga alternativ för
leverans via elsystemet och fjärrvärmenätet. Att de förnybara
energislagen inte tagit större marknadsandelar vad gäller el hittills kan
delvis förklaras med att det funnits god tillgång på billig el, bl.a. från
kärnkraft, och därför inget behov av utökad kapacitet. Ekonomiska
styrmedel bör successivt införas på energiområdet för att förnybara
energislag och energieffektivisering skall kunna fasas in stegvis.
Bl.a. bör områden där det finns en stor potential för ett brett genomslag på
kort tid prioriteras för att ge energiomställningen fart och visa för olika
aktörer att omställningen är fullt möjlig. Sådana områden är biobränsle-
baserad kraftvärme och vindkraft där ansökningarna till de hittillsvarande
statliga investeringsbidragen för de närmaste åren redan överskridit anslagen.
Det är också viktigt att stödja utveckling av tekniker med stora potentialer
men där det breda genomslaget ligger något längre fram. Sådana områden är
slutna massafabriker, solel och fordonsbränsle från biomassa. Man bör också
lyfta fram i dag underprioriterade tekniker som solvärme. Teknikupp-
handlingar och tekniktävlingar för att utveckla teknik, marknader och pressa
priserna på förnybara energisystem samt information är andra åtgärder som
bör användas i omställningen till förnybara energislag. Tekniker som jord-
värme (geotermi) och vågenergi bör ges utvecklingsstöd.
Samtidigt som man satsar kraftigt på de förnybara energislagen är det
viktigt att i ett tidigt stadium uppmärksamma att även de nya teknikerna kan
användas på miljöfarligt sätt: Bioenergi kan tas ut så att naturskadorna blir
allvarliga. Vindkraft kan placeras så att människor och fåglar störs. Solceller
kan tillverkas med giftiga metaller och kan bidra till miljöförgiftning. Dessa
problem går att förebygga om de tas på allvar nu när systemen byggs upp.
18 Bioenergin är redan här
Den största alternativa energikällan, åtminstone på kort sikt, är bioenergi.
Biobränsle tillhör de energislag som ökat mest på senare år. Tillförseln
av biobränslen fördubblades mellan 1970 och 1995, och utgjorde 1995
cirka 18 % av den totala energitillförseln. Drygt hälften är bränslen som
genereras och används internt inom skogsindustrin, främst inom pappers-
och massaindustrin.
1997 stod biobränslen för nästan 90 TWh av den totalt tillförda energin -
att jämföras med kärnkraftens 70 TWh. Då ingår trädbränslen, tallolja, avfall
och torv. Trädbränslen, enbart, genererar i dag 43 TWh. El från biobränsle
står i dag för en liten andel av den totala elproduktionen, men har ökat
kraftigt under 90-talet och har en stor potential för framtiden.
Lantbruksuniversitetets undersökningar visar på en långsiktig potential
motsvarande 159 TWh värme om 25 år, vilket motsvarar en tredubbling av
dagens uttag. Odlad energiskog kan också komma att ge ett större bidrag. De
stora bolagen Vattenkraft, Sydkraft och IVO är numera engagerade i
utvecklingen av bioenergin och har under de senaste åren satsat i
storleksordningen hundratals miljoner kronor var på att utveckla biobränsle-
systemen.
- Öka volymen på investeringsstödet till biobränslebaserad kraftvärme.
Ett bra exempel från verkligheten:
Växjö har redan avvecklat kärnkraften
Växjöborna har i princip redan avvecklat kärnkraften med hjälp av skogsflis
och andra biobränslen. Kommunen har med statligt stöd investerat i en
kraftvärmepanna för biobränslen som ger 40 procent av Växjös energibehov.
Växjö har också på programmet att användningen av fossila bränslen i
kommunens verksamhet skall avvecklas. År 2010 får ingen kommunal
verksamhet drivas med hjälp av kol, olja, fossilgas (naturgas), bensin eller
dieselolja.
Genom informationskampanjer vill man motivera företag och privatpersoner
att ställa om. Målet är att till år 2010 halvera växjöbornas samlade
förbrukning av fossila bränslen. Koldioxidutsläppen inom kommunens
gränser ska halveras mellan 1993 och 2010.
Kommunen planerar i samarbete med företag i staden en
demonstrationsanläggning i anslutning till kraftvärmeverket som ska
producera fordonsbränsle, till exempel metanol, ur biomassa. Andra åtgärder
är en successiv övergång till miljöanpassade fordon i kommunens
fordonspark samt val av transportvägar med låga utsläpp.
Källa: Fem år efter Rio - resultat och framtid. Nationalkommittén för
Agenda 21. SOU 1997:105.
19 Satsa på ny teknik
Det ökade intresset för biobränslen har medfört en utveckling av
tekniken. Inom vissa områden, t.ex. förgasning av biobränslen och olika
system för förädling av trädbränslen, är svenska företag ledande.
Genom att göra biobränslen till gas och köra gasturbiner med den kan
energiutbytet öka. I ett konventionellt biobränsleeldat kraftvärmeverk får
man ut ungefär hälften så mycket elenergi som värme. I biogasvarianten får
man ut lika mycket el som värme. Teknikutvecklingen i kombination med en
ökad marknad bör ge svensk verkstadsindustri ett rejält tillskott i
orderböckerna och på sikt möjligheter till export. Ny teknik för produktion
av förnybar energi med stora och i dag outnyttjade potentialer bör stödjas
målmedvetet. Det handlar bl.a. om förgasning av biobränsle, slutna
massafabriker och etanolproduktion ur skogsråvara.
20 Biologisk mångfald och biobränslen
Den största tillgången på biobränslen finns i skogen, främst i form av
grenar och toppar som avverkningsrester. När man skördar näringsrika
grenar, toppar och barr försvinner mycket mineraler ur skogen. Vissa
växt- och djurarter är beroende av "död" ved, kvistar och grenar som
normalt lämnas i skogen vid avverkning.
Vid ett stort uttag av biobränsle ur skogen finns risk för utarmning av den
biologiska mångfalden och att skogens näringsbalans störs. Insatser för att
förebygga detta bör göras samtidigt som en storskalig biobränsleanvändning
sätts igång. Bränsleuttaget får endast ske på ett sätt som är långsiktigt
hållbart, dvs. så det inte hotar den biologiska mångfalden eller skogens
långsiktiga produktionskapacitet. De näringsämnen som tas från skogen när
man i ökad omfattning tar till vara grenar, rötter och bark bör återföras till
markerna för att uttaget av biobränsle skall vara hållbart.
Åtgärder bör vidtas för att få igång organiserad verksamhet för
askåterföring. I dag läggs askan på deponier. För att få igång askåterföringen
krävs bl.a. en höjd skatt för avfallsdeponering, vilket diskuterats i ett antal
år.
Ett lagförslag från regeringen ligger, när detta skrivs, hos EU-kommissionen
för ställningstagande. Om förslaget går igenom införs skatten från 1 juli
1999. För att bevara den biologiska mångfalden och långsiktiga produktions-
förmågan är det viktigt att det svenska skogsbruket överhuvudtaget sker på
ett miljöanpassat sätt. Så är ännu långt ifrån fallet. Eftersom biobränslen från
skogen hittills inte tagits ut i stor skala står vi nu inför en ny process. Det
krävs en noggrann uppföljning och kontroll av hur biobränsleuttaget
påverkar den biologiska mångfalden och näringsbalansen.
- Följ noggrant hur biobränsleuttaget påverkar den biologiska mångfalden
och näringsbalansen i skogen.
- Höj deponiskatten för aska.
21 10 000 nya vindkraftverk
Vindkraften är den förnybara energikälla som hunnit längst i sin
utveckling. Vindel är världens snabbast växande elproduktionsteknik
med cirka 30 % ökning per år de senaste åren. Vindkraftsindustrin växer
mycket snabbt. Tyskland, England, Spanien, Argentina och
tredjevärlden-länder som Indien och Kina bygger ut vindkraft i mycket
stor skala. Utbyggnaden av vindelverk i Tyskland har under tre år varit
ungefär 500 MW per år, vilket motsvarar effekten hos Sveriges mindre
kärnreaktorer.
Även om Sverige ligger långt efter världens stora vindkraftländer växer
produktionen även här. Utvecklingen går så fort att det scenario för år 2005
som energikommissionen presenterade 1995, med en vindelproduktion på
0,2 TWh, överträffades redan 1997. I augusti 1998 fanns 381 vindkraftverk i
Sverige. Vad man kan få ut av vindkraften begränsas av tillgång till blåsiga
platser där verken kan stå. En fördubbling av vindstyrkan ger åtta gånger mer
energi. Vinden är starkast till havs, vid kuster och på slätter. När vinden
mojnar bör strömmen produceras av andra kraftverk. Sverige som har en stor
andel vattenkraft kan integrera vindkraft lättare än de flesta andra länder. Det
blåser dessutom mest på vintern när elförbrukningen är som störst. Vindkraft
har länge varit främst en småskalig privat näring. Vindkraft kan med fördel
drivas i kooperativ. Men nu har även vindkraften dragit till sig de stora
företagens intresse. I Sverige har Sydkraft och Vattenfall inrättat sig som de
största ägarna av vindkraftverk.
El från nya vindkraftverk kostar i dag cirka en fjärdedel mot för tio år
sedan. Genom en så kallad miljöbonus (införd 1 juli 1994) är vindkraftsel nu
konkurrenskraftig på marknaden och producerar ström till samma pris som
andra nybyggda kraftverk. Miljöbonusen är ett särskilt driftsstöd i form av ett
skatteavdrag. Miljöbonusen motsvarar energiskatten på el, och är i dag
15,2 öre per kWh. Bedömningar av den svenska vindkraftspotentialen brukar
röra sig kring 10-25 TWh. NUTEK/Energimyndigheten förespråkar att den
fysiska planeringen skall kalkylera med en tiofaldig ökning av vindkrafts-
kapaciteten och reservera områden med fördelaktiga vindförhållanden för
detta.
En utbyggnad till 5 TWh per år, vilket motsvarar cirka 5 000 stycken 500
kW-verk, skulle kunna vara ett realistiskt mål på kortare sikt, säg år 2005.
Därefter kan vindkraften byggas ut ännu mer på land och till havs, med ett
mål på 10-20 TWh. Riksdagens mål om en ökad årlig elproduktion för
landbaserad vindkraft med 0,5 TWh inom fem år är blygsamt.
- Öka volymen på investeringsbidragen till vindkraft.
- Arbetet med att peka ut områden lämpliga för vindkraft inom den lokala
och nationella fysiska planeringen bör påskyndas.
22 Solfångare på hälften av husen
Solvärme är redan i dag ett bra alternativ när det gäller att värma
tappvarmvatten till bostadshus och vatten till utomhusbad.
Solvärmetekniken har utvecklats och fått bättre prestanda och solfångare
för uppvärmning byggs i hela Europa. I det svenska klimatet kan en
solvärmeanläggning som installeras i ett befintligt bostadshus svara för
ungefär hälften av den värme som går åt för tappvarmvatten. I ett
nybyggt grupphusområde, där solvärmeanläggningen finns med redan i
projekteringsstadiet, kan solvärmen svara för såväl rumsvärme som
varmvatten och då stå för cirka en fjärdedel av årets totala värme- och
tappvattenbehov. Solvärmesystem är driftsäkra, och täcker oftast hela
varmvattenförbrukningen under sommaren. För resten av året är t.ex. en
biobränslepanna, som kan anslutas till samma lagertank, ett lämpligt
komplement.
- Återinför ett investeringsbidrag om 25 % för solvärmeanläggningar.
Bidraget skall gälla både små- och storskaliga anläggningar.
- Utveckla rådgivning och kunskapsspridning om solvärme.
23 Solel - framtidens teknik
Solceller tävlar med vindel om att vara världens snabbast växande
elproduktionsteknik, med en ökning, även den, med cirka 20 % per år de
senaste åren. Potentialen är mycket stor jämfört med övriga tekniker för
förnybara energislag. Solcellstekniken är etablerad, den fungerar väl och
det enda återstående hindret för att göra solcellerna konkurrenskraftiga
på elmarknaden är en storskalig tillverkning till lägre priser. Mindre
solelanläggningar har börjat synas på en del platser runt om i landet, bl.a.
i Göteborg, Stockholm, Borlänge och Härnösand. IKEA har installerat
Nordens största solcellsanläggning. Framöver bör de flesta kommuner
installera solelanläggningar. Tekniken behöver spridas ut i samhället för
att ge en bredare krets, privata husägare, företag m.fl., möjlighet att bli
förtrogna med tekniken. I de flesta europeiska länder finns i dag någon
form av ekonomiskt stöd till solcellsanläggningar. I Sverige finns varken
statliga bidrag eller andra stöd för privatpersoner som vill installera solel.
- Bidragen inom det långsiktiga energiomställningsprogrammet bör
används målinriktat för marknadsintroduktion av solel.
- Ett investeringsbidrag för solel, som även kan sökas av privatpersoner,
bör införas.
- En miljöbonus för solel, liknande den som i dag finns för vindkraft, bör
införas.
24 Sätt upp mål för förnybara energislag
Enligt det kortsiktiga omställningsprogrammet skall 1,5 TWh av
bioenergi, vindkraft och småskalig vattenkraft öka med 1,5 TWh till år
2003. Utöver detta och en allmän formulering om att inslaget av
förnybara energikällor skall öka kraftigt de närmaste 10-15 åren, finns
inga nationella mål för omställningen till förnybara energislag. För att nå
ett bra resultat är det viktigt att sätta upp konkreta, tidsbestämda mål.
Även här är vissa kommuner föregångare, t.ex. Växjö.
Nationalkommittén för Agenda 21 förslår i sitt slutbetänkande att
nationella och långtgående målsättningar för andel eller mängd el
respektive värme ur förnybara källor bör sättas upp. Målen bör vara
tidsbestämda, utvärderings- och uppföljningsbara. De aktörer som skall
uppnå målen bör anges och handlingsplaner för hur målen skall nås bör
utarbetas. Sektorsmål för t.ex. trafik, bostäder och industri bör sättas upp.
- Sätt upp nationella mål för omställningen till förnybara energislag.
- Ett stabilt och långsiktigt system behövs för att ge styrka och effektivitet
i omställningsarbetet.- 10F- P
25 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utveckla energipolitiken i ekologiskt uthållig
riktning.

Stockholm den 23 oktober 1998
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)