Utredningen Staten och exportfinansieringen, som kom med
sitt betänkande i våras, har haft i uppdrag att göra en översyn
av exportfinansieringssystemet, redovisa hur viktigare
förändringar i omvärlden påverkar detta system samt lägga
förslag till förändringar. Det är beklagligt att det inte ingått
ett uppdrag att även granska de miljömässiga och sociala
effekter som projekten orsakar.
Det finns brister i dagens system. Det saknas krav på att Exportkredit-
nämnden (EKN) och AB Svensk Exportkredit (SEK) skall ta hänsyn till
projektens miljökonsekvenser vid beviljandet av statsstödda exportgarantier
eller exportkrediter, annat än i den mån miljörisker påverkar statens
ekonomiska risktagande. Statlig finansiering kan således beviljas för projekt
som ger allvarliga miljöproblem i andra länder. Detta rimmar illa med
Sveriges internationella åtaganden inom området. Exportfinansieringen är
också belagd med en omfattande sekretess vilket hindrar en oberoende
kritisk granskning av projekt. En sådan granskning skulle kunna bidra till att
förhindra onödiga negativa konsekvenser för miljön i tredje världen och i
Östeuropa.
I dag tar många multilaterala kreditinstitutioner, t ex Världsbankens gren
för utlåning till privata projekt (IFC), Europeiska utvecklingsbanken (EBRD)
och Nordiska investeringsbanken (NIB), på olika sätt miljöhänsyn och ställer
miljökrav vid sin kredit- eller garantigivning.
Även de amerikanska institutionerna för exportfinansiering, Overseas
Private Investment Corporation (OPIC) och Export-Import Bank (Ex-Im
Bank) miljöprövar ansökningar om krediter. Ex-Im Bank tillämpar sedan
1995 omfattande och detaljerade miljökriterier, vilket enligt bankens egna
uppgifter har lett till att de negativa miljöeffekterna av beviljade projekt har
kunnat minskas. Dessutom gav dessa förbättringar den amerikanska industrin
ökade beställningar till ett värde av 75 miljoner dollar under de första 18
månaderna med de nya reglerna. Inom OPIC pågår en process med att införa
ännu strängare miljökrav, som bl a innebär ett totalt förbud mot att finansiera
avverkning och infrastrukturprojekt i tropiska skogar, stora dammbyggen
samt projekt som kräver förflyttning av mer än 5 000 personer. Båda
institutionerna tillämpar också en insyn i verksamheten, bl a genom att 60
dagar innan beslut fattas tillhandahålla projektunderlag och miljökonse-
kvensbeskrivningar på sina hemsidor.
Statliga exportkrediter och riskgarantier världen över stöder idag handel
och investeringar som utgör mer än 10 % av världens totala export. 550
miljarder kronor per år går till långfristiga lån och garantier för
investeringar
i utvecklingsländer.
Statlig exportfinansiering utpekas också som ett allt viktigare instrument
för att befrämja svensk export till s k riskmarknader i tredje världen och
Östeuropa. Exportfinansieringsutredningens direktiv har alltför snävt
fokuserat på exportfinansieringens ekonomiska mekanismer. En översyn av
den statliga exportfinansieringen bör ta sin utgångspunkt inte bara i strävan
att främja svensk export och effektivisera mekanismerna för att stödja
densamma. Även Sveriges internationella åtaganden - exempelvis inom
ramen för Agenda 21 samt internationella miljökonventioner och avtal -
liksom de svenska bistånds- och miljömålen borde ligga till grund för
utformningen av systemet. Dessa utgångspunkter saknas dock helt i
direktiven till utredningen, och har heller inte behandlats av kommittén.
Om regeringen går vidare enbart på grundval av utredarens förslag betyder
det att EKN och SEK kan fortsätta att finansiera projekt med stor negativ
miljöpåverkan, och som i vissa fall direkt motverkar andra svenska
åtaganden och mål, bara det inte äventyrar statens pengar. Sverige skulle då
mycket påtagligt brista i det miljöansvar som vi gärna hävdar i andra
sammanhang.
Utredningen bör därför kompletteras med en översyn av exportfinansie-
ringssystemet utifrån Sveriges internationella åtaganden för främjande av
miljöhänsyn och uthållig utveckling, samt de svenska bistånds- och miljö-
målen. Uppdraget bör vara att formulera kriterier för miljöprövning och ökad
offentlighet vad gäller projektförslag och miljökonsekvensbedömningar. En
sådan vidare utredning bör göras innan riksdagen fattar beslut om de förslag
som framförs i den befintliga utredningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av exportfinansieringssystemet.