Utredningen Staten och exportfinansieringen, som kom med sitt betänkande i våras, har haft i uppdrag att göra en översyn av exportfinansieringssystemet, redovisa hur viktigare förändringar i omvärlden påverkar detta system samt lägga förslag till förändringar. Det är beklagligt att det inte ingått ett uppdrag att även granska de miljömässiga och sociala effekter som projekten orsakar.
Det finns brister i dagens system. Det saknas krav på att Exportkredit- nämnden (EKN) och AB Svensk Exportkredit (SEK) skall ta hänsyn till projektens miljökonsekvenser vid beviljandet av statsstödda exportgarantier eller exportkrediter, annat än i den mån miljörisker påverkar statens ekonomiska risktagande. Statlig finansiering kan således beviljas för projekt som ger allvarliga miljöproblem i andra länder. Detta rimmar illa med Sveriges internationella åtaganden inom området. Exportfinansieringen är också belagd med en omfattande sekretess vilket hindrar en oberoende kritisk granskning av projekt. En sådan granskning skulle kunna bidra till att förhindra onödiga negativa konsekvenser för miljön i tredje världen och i Östeuropa.
I dag tar många multilaterala kreditinstitutioner, t ex Världsbankens gren för utlåning till privata projekt (IFC), Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och Nordiska investeringsbanken (NIB), på olika sätt miljöhänsyn och ställer miljökrav vid sin kredit- eller garantigivning.
Även de amerikanska institutionerna för exportfinansiering, Overseas Private Investment Corporation (OPIC) och Export-Import Bank (Ex-Im Bank) miljöprövar ansökningar om krediter. Ex-Im Bank tillämpar sedan 1995 omfattande och detaljerade miljökriterier, vilket enligt bankens egna uppgifter har lett till att de negativa miljöeffekterna av beviljade projekt har kunnat minskas. Dessutom gav dessa förbättringar den amerikanska industrin ökade beställningar till ett värde av 75 miljoner dollar under de första 18 månaderna med de nya reglerna. Inom OPIC pågår en process med att införa ännu strängare miljökrav, som bl a innebär ett totalt förbud mot att finansiera avverkning och infrastrukturprojekt i tropiska skogar, stora dammbyggen samt projekt som kräver förflyttning av mer än 5 000 personer. Båda institutionerna tillämpar också en insyn i verksamheten, bl a genom att 60 dagar innan beslut fattas tillhandahålla projektunderlag och miljökonse- kvensbeskrivningar på sina hemsidor.
Statliga exportkrediter och riskgarantier världen över stöder idag handel och investeringar som utgör mer än 10 % av världens totala export. 550 miljarder kronor per år går till långfristiga lån och garantier för investeringar i utvecklingsländer.
Statlig exportfinansiering utpekas också som ett allt viktigare instrument för att befrämja svensk export till s k riskmarknader i tredje världen och Östeuropa. Exportfinansieringsutredningens direktiv har alltför snävt fokuserat på exportfinansieringens ekonomiska mekanismer. En översyn av den statliga exportfinansieringen bör ta sin utgångspunkt inte bara i strävan att främja svensk export och effektivisera mekanismerna för att stödja densamma. Även Sveriges internationella åtaganden - exempelvis inom ramen för Agenda 21 samt internationella miljökonventioner och avtal - liksom de svenska bistånds- och miljömålen borde ligga till grund för utformningen av systemet. Dessa utgångspunkter saknas dock helt i direktiven till utredningen, och har heller inte behandlats av kommittén.
Om regeringen går vidare enbart på grundval av utredarens förslag betyder det att EKN och SEK kan fortsätta att finansiera projekt med stor negativ miljöpåverkan, och som i vissa fall direkt motverkar andra svenska åtaganden och mål, bara det inte äventyrar statens pengar. Sverige skulle då mycket påtagligt brista i det miljöansvar som vi gärna hävdar i andra sammanhang.
Utredningen bör därför kompletteras med en översyn av exportfinansie- ringssystemet utifrån Sveriges internationella åtaganden för främjande av miljöhänsyn och uthållig utveckling, samt de svenska bistånds- och miljö- målen. Uppdraget bör vara att formulera kriterier för miljöprövning och ökad offentlighet vad gäller projektförslag och miljökonsekvensbedömningar. En sådan vidare utredning bör göras innan riksdagen fattar beslut om de förslag som framförs i den befintliga utredningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av exportfinansieringssystemet.
Stockholm den 27 oktober 1998
Ola Karlsson (m)