I regeringsförklaringen -98 framhålls behovet av en breddad
samverkan mellan politik och näringsliv för omställning till
hållbarhet. Vidare framgick att regeringen i ett första steg
vill utarbeta ett program för att utveckla miljövänliga bilar.
Bilens frihetsrevolution skall kombineras med ekologiskt
ansvar. Regeringen har sedan tidigare bildat ett forum för en
fortlöpande dialog av övergripande karaktär med svensk
bilindustri, en dialog om viktiga branschspecifika
framtidsfrågor men också om hur man skapar de
förutsättningar som krävs för att bilindustrin långsiktigt skall
kunna stärkas.
En dialog och satsning på ekologiskt ansvar ser jag som mycket positivt
och den måste anses nödvändig i en tid då den svenska bilindustrin står både
inför och mitt i ett antal mycket stora utmaningar. Det handlar om ökade
miljökrav och högre säkerhet men också om mycket mer som kommer i
skymundan i den offentliga debatten. Att den svenska bilindustrin klarar de
nya utmaningarna är av stor vikt för SAAB, Scania och Volvo men också för
andra långt utanför dessa företags fabriksväggar. De svenska fordonstill-
verkarna Volvo, SAAB Automobile och Scania har cirka 65 000 anställda.
Tillsammans med personal hos underleverantörer uppgår antalet anställda
totalt till cirka 185 000 personer. Bilar och bildelar exporteras till ett
värde
av 79 miljarder kronor, vilket utgör 14 procent av den svenska exporten.
Även andra positiva initiativ har tagits på området av regeringen. Jag hyser
ändå en oro för de små underleverantörerna, som finns väl representerade i
vår egen bygd. Dessa små underleverantörer saknar nästan helt egna
produkter och är således helt beroende av ett fåtal inköpare samtidigt som de
saknar tid och andra resurser för att orka bredda produktionen. Små företag
har fördelar men har genom strukturen också minussidor som kräver särskild
uppmärksamhet. Situationen ställer därför extra krav även på samhällelig
uppmärksamhet och medverkan för att de små underleverantörerna också
skall kunna klara en oundviklig omställning. I annat fall riskerar många små
företag att slås ut, arbetstillfällen försvinner och kunnande går förlorat.
Bilindustrin köper in komponenter från allt färre leverantörer. Att allt färre
leverantörer levererar allt större system ingår i en medveten strategi. Snart
består en bil inte av ett antal komponenter utan av moduler, som köps in av
ett företag helt nära slutmonteringsfabriken. Detta förfarande anses ge
nödvändiga storskalsfördelar vid inköp och produktion.
De små företagen i sin tur tvingas leverera till de stora system-
leverantörerna i stället för direkt till bilföretaget av en helt ny omfattning
än
den vi sett hittills. Inköpsvolymerna blir större och det lilla företaget kanske
inte kan ta en order av den volym som krävs och med kort varsel utan
möjlighet till långsiktig planering. För många av de små företagen är det
också ett alltför stort steg att från en känd hemmamarknad ge sig ut på den
internationella marknaden. Till uppköp och sammanslagningar blir alterna-
tivet ett ökat samarbete mellan underleverantörerna. Även här ser vi en risk;
även om ett ökat samarbete kan uppnås kommer man inte utan särskild
ansträngning att nå småföretagen.
Sammantaget: Om 80 procent av komponenterna importeras, 90 procent av
de färdiga bilarna exporteras i kombination med att underleverantörerna
minskar i antal och produktutvecklingen glider ur landet är hela basen för
näringen i Sverige allvarligt hotad.
Mot denna bakgrund finns det särskilda skäl att stärka de små under-
leverantörerna. Det kan handla om att ge möjligheter att delta i arbetet med
att utveckla miljövänligare bilar och att bilda nätverk för dessa företagare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att involvera de små underleverantörerna i arbetet med
att utveckla miljövänliga bilar.