Rymdverksamheten påverkar oss mera än vad vi är
medvetna om. Nästan omärkligt har den blivit en del av vår
vardag. Ett vanligt telefonsamtal tar ofta vägen via en
satellit, TV-bilden i vårt vardagsrum har varit ute i rymden,
väderrapporten i TV baseras på en satellitbild, flygplan och
båtar navigerar med hjälp av satelliter, lantmätaren använder
satellitinformation för att bestämma ägogränser. De allra
flesta av oss är också intresserade av att få veta mera om vår
plats i universum och om det kanske finns liv där ute.
Även om rymdverksamheten är på väg att bli allt mera kommersiell så är
det motiverat med statliga insatser i de fall då samhället är avnämare, t ex för
rymdforskningen, för väderdata, för klimatforskning och för miljööver-
vakning. Det är också motiverat med statliga insatser för att svenska
industriföretag skall kunna konkurrera på en världsmarknad där andra företag
utvecklar ny teknologi i militära projekt och har stora skyddade
hemmamarknader.
För svensk del sker huvuddelen av rymdverksamheten i internationellt
samarbete , främst inom den europeiska rymdorganisationen ESA (European
Space Organisation) där 14 länder samarbetar såväl om rymdforskning och
rymdteknologi som om rymdtillämpningar inom sådana områden som
raketer för satellituppsändning, rymdstationssamarbete, telekommunikation
och jord- och atmosfärobservation.
Samarbetet i ESA har pågått sedan mitten av 60-talet och är ett bra
exempel på ett väl fungerande europeiskt samarbete. ESA:s forsknings-
program är ett obligatoriskt program för ESA:s medlemsländer. Det är
mycket långsiktigt och täcker alla områden inom rymdforskningen. Forskare
från alla medlemsländerna får tävla om att delta i programmet med
forskningsprojekt. ESA står för de gemensamma kostnaderna och forskarna
får söka nationellt stöd för sina projektkostnader. I Sverige söker forskarna
projektfinansiering främst från Rymdstyrelsen och i vissa fall även från
forskningsstiftelser. För en forskare är det sålunda lika viktigt att Sverige
deltar i ESA-samarbetet som att Rymdstyrelsen disponerar anslagsmedel för
rymdforskning.
Anslagsreduceringar
Det är därför oroande att regeringen beslutat att reducera
anslaget D 11 Rymdforskning inom utgiftsområde 16 fr o m
år 1998 med 22,5 miljoner kronor. Visserligen kompenseras
minskningen under åren 1998 och 1999 med ett
anslagssparande från anslaget D 17 inom samma
utgiftsområde, men därefter kommer reduktionen att få fullt
genomslag.
Eftersom såväl medlemsavgiften till ESA som de nationella forskarna
finansieras från samma anslag och medlemsavgiften till ESA inte kan
påverkas av ett enskilt land så blir konsekvensen att de nationella forskarna
får vidkännas en mycket kraftig reduktion som har beräknats uppgå till ca
40 %. Sannolikt får detta allvarliga konsekvenser inte enbart för forskarna
utan även för rymdindustrin och för rymdverksamheten i Kiruna. Det
förefaller dessutom inte vara god ekonomi att betala medlemsavgift i ESA
och sedan inte kunna utnyttja de möjligheter som detta medför.
Viktigt för miljön - viktigt
för industrin
Rymdtillämpningar i ESA avser att med gemensamma
insatser höja den europeiska industrins konkurrenskraft och
att utveckla ny teknologi som därefter kan kommersialiseras.
Ett exempel är utvecklingen av Arianeraketerna som tidigare
var nödvändiga för att Europa skulle vara oberoende av
konkurrerande andra länder och som idag är en europeisk
industriprodukt som har erövrat den största delen av den
öppna marknaden för stora raketer. De statliga insatserna för
att utveckla teknologin inom området och ta fram nya raketer
med allt högre prestanda har varit lönsamma. ESA beräknar
att de industrikontrakt som placerats i deltagarländerna har
ett värde som är ca sex gånger högre än de statliga bidragen
till utvecklingsarbetet.
Inom andra tillämpningsområden som t ex telekommunikationsområdet
har Europa i flera fall varit först med att utveckla ny teknologi, men inte
lyckats att kommersiellt utnyttja den nya teknologin. I USA är det lättare att
finna riskvilliga finansiärer och att kunna bygga upp nya telekommunika-
tionssystem som tar den nya teknologin i anspråk.
Emellertid planeras nu s k multimediasystem, dvs satellitsystem för över-
föring av stora datamängder och vanliga teletjänster samtidigt, även i Europa
med stöd av ESA. Det är viktigt för svenska företag att delta i arbetet att
bygga upp de nya systemen.
Jord- och atmosfärobservation är ett tillämpningsområde där rymdtekniken
är ett nödvändigt verktyg. Observationerna måste vara globala för att
korrekta slutsatser skall kunna dras om miljöpåverkan, väder och klimat.
ESA har i samarbete med det europeiska meteorologiska samarbetsorganet
EUMETSAT satt igång ett program för observation av väderfaktorer med
hjälp av polära satelliter, dvs satelliter med banor över jordens poler.
Sannolikt kommer data från dessa nya satelliter att tas emot i Kiruna och
därför ytterligare befästa Kirunas roll i rymdsammanhang. Nu planerar ESA
även andra satelliter för jord- och atmosfärobservation som skall vara
miljöinriktade. Forskare och andra intressenter får föreslå projekt inom
området och ESA svarar för genomförande och finansiering av projekten. I
vissa projekt räknar man med att finansieringen skall kunna delas med andra
organisationer. Det är viktigt för svenska forskare och svenska företag att få
möjlighet att delta i de nya projekten. Sverige har ett stort kunnande inom
området som under lång tid byggts upp bl a vid Satellitbild och som nu
utökats genom tillkomsten av Miljö- och rymdinstitutet (MRI) i Kiruna.
Med tanke på det avsevärda kunnande som finns i Sverige inom rymd-
området och den stora framtidspotential som finns för rymdtillämpningar så
är det angeläget att ge fortsatt statligt stöd såväl till deltagande i ESA:s
tillämpningsprojekt som till upprätthållande av den nationella kompetensen.
Den besparing på 50 miljoner kronor som gjordes inom utgiftsområde 24,
anslag D 3 Rymdverksamhet, under år 1998 bör återföras till anslaget så
snart som budgetläget medger detta.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska rymdverksamheten.
Stockholm den 23 oktober 1998
Hans Andersson (v)
Camilla Sköld (v)
Gunilla Wahlén (v)
Karin Svensson Smith (v)
Stig Eriksson (v)
Lennart Värmby (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Lennart Beijer (v)