Sverige, liksom andra länder, stöder sina exportföretag på
olika sätt. Ett är att staten ställer upp med riskgarantier
(genom Exportkreditnämnden, EKN) och krediter (genom
AB Svensk Exportkredit) vid vissa exportaffärer. Detta är en
viktig verksamhet eftersom många stora projekt och
exportaffärer aldrig kommer till stånd utan statligt stöd.
Exportkreditinstrumentet används i första hand vid större
affärer och projekt i tredje världen och i Östländerna. Det
rör sig ofta om bra och nödvändiga investeringar som också
kan innebära goda affärer för svenskt näringsliv.
Miljöhänsyn saknas
Det finns en mycket allvarlig brist i de svenska
exportkrediterna. Idag tar ansvariga myndigheter inga
hänsyn till projektens miljökonsekvenser vid beviljandet av
statsstödda exportgarantier eller exportkrediter. Sverige kan
således bevilja statligt stöd till projekt utomlands som av
miljöskäl skulle vara helt oacceptabla på hemmaplan.
Att Sverige inte väger in miljöhänsyn i denna verksamhet är
anmärkningsvärt. Det strider mot den svenska utrikes- och biståndspolitikens
prioriterade miljömål samt Sveriges åtaganden vid Riokonferensen och i
flera internationella miljökonventioner.
Miljöhänsyn tas faktiskt vid de flesta multilaterala exportkreditorganisa-
tioner. Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), Nordiska investerings-
banken, Nordiska utvecklingsfonden och Världsbankens gren för utlåning till
privata projekt (IFC) tar samtliga på olika sätt miljöhänsyn och ställer
miljökrav vid sin kredit- eller garantigivning.
EKN:s amerikanska motsvarighet, Export-Import Bank (Ex-Im Bank), har
ensidigt antagit omfattande och detaljerade miljökriterier för sin kredit-
givning i en miljöpolicy. OPIC, en annan amerikansk kreditinstitution,
tillämpar amerikansk miljölagstiftning vid sina bedömningar och finansierar
dessutom över huvud taget inga projekt i ekologiskt särskilt känsliga
områden som t ex tropisk regnskog. 12 av 87 miljögranskningar hos Ex-Im
Bank har lett till att projekten modifierats genom att extra miljö-
skyddsinsatser satts in. Uppgraderingarna medförde att exporten ökade med
minst 75 miljoner dollar, enligt Ex-Im Bank. Ökade miljökrav har alltså visat
sig vara lönsamma.
Öppenhet saknas
Sverige saknar närmast helt öppenhet och insyn i sin
exportkreditverksamhet. EKN tillämpar en mycket hård
sekretess. Ärenden under utredning och handläggning
sekretessbeläggs. Även avslutade ärenden där beslut
föreligger hemlighålls rutinmässigt. EKN hänvisar främst till
affärssekretess, och i mindre omfattning till utrikessekretess.
Öppenhet är avgörande för att en demokratisk diskussion ska
komma till stånd i vilken för- och nackdelar kan ställas mot
varandra och beslutsunderlaget förbättras. Det är uppenbart
att miljöintressena förlorar på en sekretess som omöjliggör
en kritisk granskning av projekt. Den svenska sekretessen
riskerar i praktiken att bidra till onödiga negativa
konsekvenser för bl.a. miljön i länder i tredje världen och i
Östeuropa.
Den svenska sekretessen blir särskilt tydligt vid en internationell
jämförelse. T.ex. kan man på OPIC:s hemsida tillhandahålla miljökonse-
kvensanalyserna för varje enskilt projekt under minst två månader före ett
beslut.
Tidigare initiativ
I den statliga utredning som presenterade sitt betänkande
våren 1998 föreslogs endast att EKN skall tillföras särskild
kompetens för att kunna bedöma hur miljörisker påverkar
projektens återbetalningsförmåga. EKN kan alltså fortsätta
att finansiera projekt med stor miljöpåverkan, bara det inte
äventyrar statens pengar.
Beträffande krav på verklig miljöprövning föreslås endast att Sverige skall
driva på för internationella överenskommelser på området.
En genomgång av den statliga exportfinansieringen skulle kräva att man
analyserar hela verksamheten i relation till såväl Sveriges internationella
åtaganden - exempelvis från FN:s Riokonferens om miljö och utveckling -
som till de svenska bistånds- och miljömålen. Utan en ordentlig översyn av
exportkrediternas miljöeffekter kan statliga krediter även fortsättningsvis
användas för att direkt motarbeta de positiva miljöförbättringar som Sverige
med andra medel är med och finansierar.
Amerikanska Ex-Im Bank driver på inom OECD:s och EU:s exportkredit-
grupper, men upplever ett tydligt motstånd från EU-länderna. Sju konkreta
förslag till gemensamma riktlinjer har samtliga förkastats.
Åtgärdsförslag
Nya direktiv bör skyndsamt utfärdas för de statsstödda
exportkrediterna och garantierna, innebärande att
miljöhänsyn ska vara ett avgörande kriterium för beslut inom
detta område, före 1 juli 1999. Sverige bör stödja det
internationella arbete som bedrivs i ett flertal länder i bl a
Europa och Nordamerika för att få till internationella
miljökriterier och sociala kriterier vid givandet av
exportkrediter och riskgarantier, genom att driva på inom
OECD och FN. På sikt bör EKN:s roll begränsas till att
endast bevilja exportkrediter till projekt som stödjer en
globalt hållbar utveckling.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av nya direktiv för de statsstödda exportkrediterna och
garantierna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt stöd till arbetet med att ta fram internationella
miljökriterier och sociala kriterier vid givandet av exportkrediter och
riskgarantier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att på sikt begränsa EKN:s roll till att endast bevilja
exportkrediter till projekt som stöder en globalt hållbar utveckling.
Stockholm den 21 oktober 1998
Matz Hammarström (mp)
Barbro Johansson (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Peter Eriksson (mp)