Exportkrediter kan ge goda affärer
Sverige, liksom andra länder, stöder sina exportföretag på olika sätt. Ett är att staten ställer upp med riskgarantier (genom Exportkreditnämnden, EKN) och krediter (genom AB Svensk Exportkredit) vid vissa exportaffärer. Detta är en viktig verksamhet eftersom många stora projekt och exportaffärer aldrig kommer till stånd utan statligt stöd. Exportkreditinstrumentet används i första hand vid större affärer och projekt i tredje världen och i Östländerna. Det rör sig ofta om bra och nödvändiga investeringar som också kan innebära goda affärer för svenskt näringsliv.
Miljöhänsyn saknas
Det finns en mycket allvarlig brist i de svenska exportkrediterna. Idag tar ansvariga myndigheter inga hänsyn till projektens miljökonsekvenser vid beviljandet av statsstödda exportgarantier eller exportkrediter. Sverige kan således bevilja statligt stöd till projekt utomlands som av miljöskäl skulle vara helt oacceptabla på hemmaplan.
Att Sverige inte väger in miljöhänsyn i denna verksamhet är anmärkningsvärt. Det strider mot den svenska utrikes- och biståndspolitikens prioriterade miljömål samt Sveriges åtaganden vid Riokonferensen och i flera internationella miljökonventioner.
Miljöhänsyn tas faktiskt vid de flesta multilaterala exportkreditorganisa- tioner. Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), Nordiska investerings- banken, Nordiska utvecklingsfonden och Världsbankens gren för utlåning till privata projekt (IFC) tar samtliga på olika sätt miljöhänsyn och ställer miljökrav vid sin kredit- eller garantigivning.
EKN:s amerikanska motsvarighet, Export-Import Bank (Ex-Im Bank), har ensidigt antagit omfattande och detaljerade miljökriterier för sin kredit- givning i en miljöpolicy. OPIC, en annan amerikansk kreditinstitution, tillämpar amerikansk miljölagstiftning vid sina bedömningar och finansierar dessutom över huvud taget inga projekt i ekologiskt särskilt känsliga områden som t ex tropisk regnskog. 12 av 87 miljögranskningar hos Ex-Im Bank har lett till att projekten modifierats genom att extra miljö- skyddsinsatser satts in. Uppgraderingarna medförde att exporten ökade med minst 75 miljoner dollar, enligt Ex-Im Bank. Ökade miljökrav har alltså visat sig vara lönsamma.
Öppenhet saknas
Sverige saknar närmast helt öppenhet och insyn i sin exportkreditverksamhet. EKN tillämpar en mycket hård sekretess. Ärenden under utredning och handläggning sekretessbeläggs. Även avslutade ärenden där beslut föreligger hemlighålls rutinmässigt. EKN hänvisar främst till affärssekretess, och i mindre omfattning till utrikessekretess. Öppenhet är avgörande för att en demokratisk diskussion ska komma till stånd i vilken för- och nackdelar kan ställas mot varandra och beslutsunderlaget förbättras. Det är uppenbart att miljöintressena förlorar på en sekretess som omöjliggör en kritisk granskning av projekt. Den svenska sekretessen riskerar i praktiken att bidra till onödiga negativa konsekvenser för bl.a. miljön i länder i tredje världen och i Östeuropa.
Den svenska sekretessen blir särskilt tydligt vid en internationell jämförelse. T.ex. kan man på OPIC:s hemsida tillhandahålla miljökonse- kvensanalyserna för varje enskilt projekt under minst två månader före ett beslut.
Tidigare initiativ
I den statliga utredning som presenterade sitt betänkande våren 1998 föreslogs endast att EKN skall tillföras särskild kompetens för att kunna bedöma hur miljörisker påverkar projektens återbetalningsförmåga. EKN kan alltså fortsätta att finansiera projekt med stor miljöpåverkan, bara det inte äventyrar statens pengar.
Beträffande krav på verklig miljöprövning föreslås endast att Sverige skall driva på för internationella överenskommelser på området.
En genomgång av den statliga exportfinansieringen skulle kräva att man analyserar hela verksamheten i relation till såväl Sveriges internationella åtaganden - exempelvis från FN:s Riokonferens om miljö och utveckling - som till de svenska bistånds- och miljömålen. Utan en ordentlig översyn av exportkrediternas miljöeffekter kan statliga krediter även fortsättningsvis användas för att direkt motarbeta de positiva miljöförbättringar som Sverige med andra medel är med och finansierar.
Amerikanska Ex-Im Bank driver på inom OECD:s och EU:s exportkredit- grupper, men upplever ett tydligt motstånd från EU-länderna. Sju konkreta förslag till gemensamma riktlinjer har samtliga förkastats.
Åtgärdsförslag
Nya direktiv bör skyndsamt utfärdas för de statsstödda exportkrediterna och garantierna, innebärande att miljöhänsyn ska vara ett avgörande kriterium för beslut inom detta område, före 1 juli 1999. Sverige bör stödja det internationella arbete som bedrivs i ett flertal länder i bl a Europa och Nordamerika för att få till internationella miljökriterier och sociala kriterier vid givandet av exportkrediter och riskgarantier, genom att driva på inom OECD och FN. På sikt bör EKN:s roll begränsas till att endast bevilja exportkrediter till projekt som stödjer en globalt hållbar utveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av nya direktiv för de statsstödda exportkrediterna och garantierna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt stöd till arbetet med att ta fram internationella miljökriterier och sociala kriterier vid givandet av exportkrediter och riskgarantier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på sikt begränsa EKN:s roll till att endast bevilja exportkrediter till projekt som stöder en globalt hållbar utveckling.
Stockholm den 21 oktober 1998
Matz Hammarström (mp)
Barbro Johansson (mp) Yvonne Ruwaida (mp) Peter Eriksson (mp)