Den svenska gruvnäringen genererar stora intäkter till
statskassan. Efter förändringen av den svenska
mineralpolitiken i början av 90-talet har stora omvälvningar
skett. Kvarstår gör dock det faktum att prospektering och
därtill hörande verksamhet fortfarande utgör grunden till en
framtida gruvbrytning. Prospekteringen i Sverige har helt
förändrat karaktär under de senaste åren. Många utländska
företag etablerar sig och bedriver en intensiv verksamhet.
Prospekteringen styrs till stora delar av den nya
minerallagen. Vissa prospektörer har under den senaste tiden
agerat på ett sätt som gör det angeläget att följa upp aktuella
lagar inte minst vad beträffar miljöhänsyn. Det är dock ingen
tillfällighet att Sverige tillmäts ett stort internationellt
intresse. Få länder i världen kan uppvisa de förutsättningar
som Sverige har beträffande prospekterings- och
gruvverksamhet.
Ansvarsfull prospektering
Under senare tid har ett antal händelser i samband med
prospektering skett som aktualiserar frågor om miljöhänsyn.
En första åtgärd måste vara att tillämpa gällande lagstiftning.
Den nya miljöbalken som träder i kraft fr.o.m. 1999-01-01
kommer att ge möjligheter att med lagstöd kunna iaktta
större miljöhänsyn. Den som bedriver verksamhet enligt
minerallagen måste iaktta de allmänna hänsynsreglerna i 2
kap. miljöbalken. Det är av största vikt att noggrant följa
tillämpningen av lagstiftningen. Skulle en uppföljning visa
på behov av förändringar i lagstiftningen till gagn för miljön
så kommer Vänsterpartiet att återkomma med förslag. I
samband med att undersökningstillstånd meddelas är det av
största vikt att information om gällande lagar ges.
Förvaltning av
gemensamma rikedomar
Gruvnäringen bygger på ett utnyttjande av naturresurser. I
gruvnäringens fall handlar det dessutom om ändliga
tillgångar. Det är därför av stor betydelse att samhället har en
god kontroll över verksamheten. Samhället har också ett
ansvar för att näringen bedrivs med långsiktighet,
miljöhänsyn och att näringen utvecklas.
När det gäller naturrikedomar är det viktigt att samhället får möjlighet att
ta del av det mervärde som skapas vid utnyttjandet. De resurser som
samhället därmed får kan användas till bl.a. infrastruktur, utbildning, forsk-
ning d.v.s. åtgärder som direkt påverkar förutsättningar för ett utvecklat
näringsliv.
Vänsterpartiet menar att det bör utredas om att införa någon form av
royalty i samband med gruvbrytning. En sådan utredning skulle hämta
erfarenhet internationellt.
Digitalisering av
information
Svenska staten har prospekterat under i stort sett hela seklet.
Den insamlade och lagrade informationsmängden är enorm.
Sverige är även mycket väl försett med geologisk
information som inte är direkt kopplad till prospektering.
Materialet finns i huvudsak samlat vid SGU:s mineralkontor
i Malå, men en del material finns även vid SGU:s
huvudkontor i Uppsala och i andra arkiv runt om i landet.
Den nu gällande minerallagen innebär en rapporteringsskyldighet av
nuvarande och framtida prospekteringsarbeten. Detta innebär att den samlade
kunskaps- och informationsmängden hela tiden ökar. Förhoppningsvis
kommer den informationen till skillnad från en mängd av den äldre att
föreligga i digital form.
Det är av största nationella intresse att säkra geologisk information för
framtiden genom att digitalisera analoga data. Många av de analoga data är
systematiska och väl dokumenterade. Som exempel kan nämnas geofysisk
information som dessutom är lätt att digitalisera. Det geofysiska materialet är
mycket efterfrågat av prospekteringsorganisationer. Eftersom många av
intressenterna arbetar med digital data skulle resultatet av en digitalisering
omedelbart komma näringslivet tillgodo. Problemet ligger just i det faktum
att informationen bara är tillgänglig analogt.
En digitalisering av analog data skulle inte enbart gagna prospek-
teringsindustrin. En hel del av den geologiska informationen är användbar
för andra än prospektörer. Som exempel kan nämnas miljöforskning vid
Naturgeografiska institutionen vid Umeå universitet som använder morän-
kemi och fyndighetsdatabas för att utveckla modeller som beskriver luftburet
nedfall.
I dagsläget är prospekteringsverksamheten den som är mest intresserad av
informationen, men vem vet vilka som kommer att söka geologisk informa-
tion om tio eller femtio år?
Gruvdokumentation
Det är viktigt att den kunskap och information som samlats
under en gruvas drift arkiveras vid gruvans stängning.
Informationen kan vara nyttig för nya prospektörer i området
men även för malmforskning och annan geologisk
undersökning i området. En viktig aspekt är framtida
miljöåtgärder. För att veta vilka potentiella hälsorisker och
även bergsäkerhetsrisker (rasrisker) som finns i området är
en bevarad dokumentation nödvändig. En framtida
lagstiftning om inlämning av gruvdokumentation bör
utformas. Det är viktigt att en framtida lagstiftning tar
erfarenheter från hur sådan lagstiftning ser ut på andra håll i
världen.
Aktuell forskning
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA, har
beviljat anslag till ett forskningsprogram som avser att
utveckla miljömässigt och ekonomiskt effektiva metoder för
att motverka miljöproblem som uppstår vid gruvhantering,
och som hänger samman med det avfall som kvarstår då den
värdefulla malmen har brutits ut och förädlats. Programmet
som har givits namnet MiMi, efter den engelska
beteckningen "Mitigation of the enviromental impact from
mining waste", avses löpa under en tolvårsperiod, men den
nuvarande planeringen täcker perioden fram till och med år
2000. Kostnaden under denna tid väntas uppgå till 40
miljoner kronor, vilket finansieras av MISTRA. Till detta
kommer vissa insatser från industrin, för närvarande Boliden
och LKAB.
Sedan programmet väl genomförts skall det redan i samband med
prospekteringen av en ny gruva vara möjligt att bedöma potentiella
miljöproblem, så att man kan vidta åtgärder för att minimera miljöpåverkan
från gruvdriften och avfallsdeponeringen, utifrån kännedom om den
mineralogiska och kemiska sammansättning av malmen och sidoberget.
Programmet skall också visa vägar för utformning av kostnadseffektiva
efterbehandlingsmetoder för tidigare ej efterbehandlat avfall. Det är av
största vikt att noga följa forskningsprogrammet om vi inom 20 år skall ha en
konkurrenskraftig gruvindustri i Sverige som arbetar med uthållig teknik.
Framtida forskning
Sveriges geologiska undersökning (SGU) disponerar ett
anslag A 6 under utgiftsområde 24, som skall användas för
att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning
och tillämpad forskning.
Någon särskild statlig finansiering av prospekteringsinriktad forskning
rörande malmer, industriella mineral och bergarter förekommer för närvaran-
de inte. NUTEK:s satsning i form av PIM-projektet (prospekteringsinriktad
malmgeologisk forskning) upphörde från årsskiftet 1994/95. Genom att an-
vända en del av stödet till geovetenskaplig forskning inom det malm-
geologiska området har en viss verksamhet kunnat stimuleras. Eftersom
majoriteten av stödprojekten är fleråriga kommer cirka hälften av de till-
gängliga medlen i SGU:s stöd att fortlöpande vara uppbundet. Resultatet blir
att endast en mycket liten del av de totala medlen kommer att kunna gå till
nya projekt under 1999. Detta gäller såväl malmgeologiska projekt som
projekt inom övriga angelägna områden. Detta leder i sin tur till att till-
gången till ny kunskap minskar, samtidigt som forskare kommer att uppleva
projekt inom geovetenskap som ointressanta.
Situationen aktualiserar frågan om långsiktig geovetenskaplig utbildning
och forskning i Sverige. I ett europeiskt och internationellt perspektiv har
Sverige unika förutsättningar att vara ledande i fråga om geologisk
kompetens. De geovetenskapliga kunskaperna och kompetensen måste
långsiktigt säkras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av uppföljning av minerallagstiftning, m.m.,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om royalty i samband
med gruvbrytning enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att digitalisera analoga data,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av
minerallagen att hanteringen av gruvdokumentation tydliggörs enligt vad i
motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att noga följa aktuell forskning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strategi för framtida utbildning och forskning.
Stockholm den 22 oktober 1998
Hans Andersson (v)
Camilla Sköld (v)
Lennart Beijer (v)
Gunilla Wahlén (v)
Karin Svensson Smith (v)
Stig Eriksson (v)
Lennart Värmby (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Lennart Gustavsson (v)