Inledning
Den svenska gruvnäringen genererar stora intäkter till statskassan. Efter förändringen av den svenska mineralpolitiken i början av 90-talet har stora omvälvningar skett. Kvarstår gör dock det faktum att prospektering och därtill hörande verksamhet fortfarande utgör grunden till en framtida gruvbrytning. Prospekteringen i Sverige har helt förändrat karaktär under de senaste åren. Många utländska företag etablerar sig och bedriver en intensiv verksamhet. Prospekteringen styrs till stora delar av den nya minerallagen. Vissa prospektörer har under den senaste tiden agerat på ett sätt som gör det angeläget att följa upp aktuella lagar inte minst vad beträffar miljöhänsyn. Det är dock ingen tillfällighet att Sverige tillmäts ett stort internationellt intresse. Få länder i världen kan uppvisa de förutsättningar som Sverige har beträffande prospekterings- och gruvverksamhet.
Ansvarsfull prospektering
Under senare tid har ett antal händelser i samband med prospektering skett som aktualiserar frågor om miljöhänsyn. En första åtgärd måste vara att tillämpa gällande lagstiftning. Den nya miljöbalken som träder i kraft fr.o.m. 1999-01-01 kommer att ge möjligheter att med lagstöd kunna iaktta större miljöhänsyn. Den som bedriver verksamhet enligt minerallagen måste iaktta de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Det är av största vikt att noggrant följa tillämpningen av lagstiftningen. Skulle en uppföljning visa på behov av förändringar i lagstiftningen till gagn för miljön så kommer Vänsterpartiet att återkomma med förslag. I samband med att undersökningstillstånd meddelas är det av största vikt att information om gällande lagar ges.
Förvaltning av gemensamma rikedomar
Gruvnäringen bygger på ett utnyttjande av naturresurser. I gruvnäringens fall handlar det dessutom om ändliga tillgångar. Det är därför av stor betydelse att samhället har en god kontroll över verksamheten. Samhället har också ett ansvar för att näringen bedrivs med långsiktighet, miljöhänsyn och att näringen utvecklas.
När det gäller naturrikedomar är det viktigt att samhället får möjlighet att ta del av det mervärde som skapas vid utnyttjandet. De resurser som samhället därmed får kan användas till bl.a. infrastruktur, utbildning, forsk- ning d.v.s. åtgärder som direkt påverkar förutsättningar för ett utvecklat näringsliv.
Vänsterpartiet menar att det bör utredas om att införa någon form av royalty i samband med gruvbrytning. En sådan utredning skulle hämta erfarenhet internationellt.
Digitalisering av information
Svenska staten har prospekterat under i stort sett hela seklet. Den insamlade och lagrade informationsmängden är enorm. Sverige är även mycket väl försett med geologisk information som inte är direkt kopplad till prospektering. Materialet finns i huvudsak samlat vid SGU:s mineralkontor i Malå, men en del material finns även vid SGU:s huvudkontor i Uppsala och i andra arkiv runt om i landet.
Den nu gällande minerallagen innebär en rapporteringsskyldighet av nuvarande och framtida prospekteringsarbeten. Detta innebär att den samlade kunskaps- och informationsmängden hela tiden ökar. Förhoppningsvis kommer den informationen till skillnad från en mängd av den äldre att föreligga i digital form.
Det är av största nationella intresse att säkra geologisk information för framtiden genom att digitalisera analoga data. Många av de analoga data är systematiska och väl dokumenterade. Som exempel kan nämnas geofysisk information som dessutom är lätt att digitalisera. Det geofysiska materialet är mycket efterfrågat av prospekteringsorganisationer. Eftersom många av intressenterna arbetar med digital data skulle resultatet av en digitalisering omedelbart komma näringslivet tillgodo. Problemet ligger just i det faktum att informationen bara är tillgänglig analogt.
En digitalisering av analog data skulle inte enbart gagna prospek- teringsindustrin. En hel del av den geologiska informationen är användbar för andra än prospektörer. Som exempel kan nämnas miljöforskning vid Naturgeografiska institutionen vid Umeå universitet som använder morän- kemi och fyndighetsdatabas för att utveckla modeller som beskriver luftburet nedfall.
I dagsläget är prospekteringsverksamheten den som är mest intresserad av informationen, men vem vet vilka som kommer att söka geologisk informa- tion om tio eller femtio år?
Gruvdokumentation
Det är viktigt att den kunskap och information som samlats under en gruvas drift arkiveras vid gruvans stängning. Informationen kan vara nyttig för nya prospektörer i området men även för malmforskning och annan geologisk undersökning i området. En viktig aspekt är framtida miljöåtgärder. För att veta vilka potentiella hälsorisker och även bergsäkerhetsrisker (rasrisker) som finns i området är en bevarad dokumentation nödvändig. En framtida lagstiftning om inlämning av gruvdokumentation bör utformas. Det är viktigt att en framtida lagstiftning tar erfarenheter från hur sådan lagstiftning ser ut på andra håll i världen.
Aktuell forskning
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA, har beviljat anslag till ett forskningsprogram som avser att utveckla miljömässigt och ekonomiskt effektiva metoder för att motverka miljöproblem som uppstår vid gruvhantering, och som hänger samman med det avfall som kvarstår då den värdefulla malmen har brutits ut och förädlats. Programmet som har givits namnet MiMi, efter den engelska beteckningen "Mitigation of the enviromental impact from mining waste", avses löpa under en tolvårsperiod, men den nuvarande planeringen täcker perioden fram till och med år 2000. Kostnaden under denna tid väntas uppgå till 40 miljoner kronor, vilket finansieras av MISTRA. Till detta kommer vissa insatser från industrin, för närvarande Boliden och LKAB.
Sedan programmet väl genomförts skall det redan i samband med prospekteringen av en ny gruva vara möjligt att bedöma potentiella miljöproblem, så att man kan vidta åtgärder för att minimera miljöpåverkan från gruvdriften och avfallsdeponeringen, utifrån kännedom om den mineralogiska och kemiska sammansättning av malmen och sidoberget. Programmet skall också visa vägar för utformning av kostnadseffektiva efterbehandlingsmetoder för tidigare ej efterbehandlat avfall. Det är av största vikt att noga följa forskningsprogrammet om vi inom 20 år skall ha en konkurrenskraftig gruvindustri i Sverige som arbetar med uthållig teknik.
Framtida forskning
Sveriges geologiska undersökning (SGU) disponerar ett anslag A 6 under utgiftsområde 24, som skall användas för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning.
Någon särskild statlig finansiering av prospekteringsinriktad forskning rörande malmer, industriella mineral och bergarter förekommer för närvaran- de inte. NUTEK:s satsning i form av PIM-projektet (prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning) upphörde från årsskiftet 1994/95. Genom att an- vända en del av stödet till geovetenskaplig forskning inom det malm- geologiska området har en viss verksamhet kunnat stimuleras. Eftersom majoriteten av stödprojekten är fleråriga kommer cirka hälften av de till- gängliga medlen i SGU:s stöd att fortlöpande vara uppbundet. Resultatet blir att endast en mycket liten del av de totala medlen kommer att kunna gå till nya projekt under 1999. Detta gäller såväl malmgeologiska projekt som projekt inom övriga angelägna områden. Detta leder i sin tur till att till- gången till ny kunskap minskar, samtidigt som forskare kommer att uppleva projekt inom geovetenskap som ointressanta.
Situationen aktualiserar frågan om långsiktig geovetenskaplig utbildning och forskning i Sverige. I ett europeiskt och internationellt perspektiv har Sverige unika förutsättningar att vara ledande i fråga om geologisk kompetens. De geovetenskapliga kunskaperna och kompetensen måste långsiktigt säkras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning av minerallagstiftning, m.m.,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om royalty i samband med gruvbrytning enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att digitalisera analoga data,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av minerallagen att hanteringen av gruvdokumentation tydliggörs enligt vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att noga följa aktuell forskning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strategi för framtida utbildning och forskning.
Stockholm den 22 oktober 1998
Hans Andersson (v)
Camilla Sköld (v) Lennart Beijer (v) Gunilla Wahlén (v) Karin Svensson Smith (v) Stig Eriksson (v) Lennart Värmby (v) Sven-Erik Sjöstrand (v) Lennart Gustavsson (v)