Förutsättningarna för en fortsatt spridning av ägandet i offentligt
kontrollerade företag är goda. Det behövs privat kapital för att stärka de
statliga företagen, särskilt Telia. Med förbättrade skattevillkor för
sparande i svenska företag kan det statliga ägandet i företag minskas med
40-80 miljarder kronor under denna mandatperiod.
Moderata samlingspartiet föreslår att:
- En börsintroduktion av Telia AB skall prioriteras.
- Privatiseringarna skall genomföras så att de stärker företagen.
- Allmänheten skall erbjudas köpa aktier i de företag som säljs.
- De anställdas delägande i de egna företagen skall underlättas.
- Kommunala bolag skall privatiseras.
Privatiseringarna av statliga företag under 1991-1994 var en stor framgång:
- Över 23 miljarder kronor tillfördes statskassan i försäljningsintäkter.
- De sålda bolagen stärktes - vinsterna i dessa ökade efter privatiseringen.
- Skatteintäkterna från de sålda bolagen ökade kraftigt efter privatise-
ringarna.
Den socialdemokratiska regeringens två försäljningar av börsföretag
under den förra mandatperioden var inte lyckade vare sig för
småspararna eller för staten. Regeringen reserverade fler aktier för
utländska köpare än för svenska småsparare. Dessutom sålde regeringen
till ett för lågt pris.
Vid den borgerliga regeringens privatiseringar gick över 60 procent av
aktierna till svenska småsparare. Ägandespridningen blev stor över landet,
inte minst bland kvinnor. Kursutvecklingen för de bolag som såldes av den
borgerliga regeringen visar att dessa bolag inte såldes till ett för lågt pris.
2 Framgångsrika privatiseringar
Privatiseringsarbetet 1991-1994 hade en stor omfattning trots
svårigheterna i spåren av 1980-talets kasinoekonomi och den
internationella valutakrisen hösten 1992. Under mandatperioden 1991-
1994 överfördes 20 statliga företag helt eller delvis i privat ägo.
Utvecklingen i de privatiserade bolagen har varit god efter försäljningarna.
Över en kvarts miljon människor blev aktieägare för första gången. Kvinnor
och boende på landsbygden var överrepresenterade i denna grupp. Antalet
aktieägare i Sverige steg från 3,2 till 3,8 miljoner personer under perioden.
Under våren 1992 ställde staten ut köprätter för alla sin aktier i SSAB.
Dessa köprätter byttes mot aktier under 1994. Under 1992 såldes även
statens hälftenägande i Svalöf AB samt nästan hela ägandet i avfallskon-
verteringsföretaget SAKAB. Under 1993 såldes 75 procent av aktierna i för-
svarsindustrikoncernen Celsius ut till allmänheten, de anställda samt till
institutionella ägare.
Våren 1994 sålde staten 49 procent av aktierna i skogsföretaget Assi-
Domän genom en bred spridning till allmänheten. Vidare såldes statens ägar-
andel i OK Petroleum och i Cementa. Senare samma år gjordes ytterligare en
bred ägarspridning av större delen av statens aktier i läkemedelsföretaget
Pharmacia.
590 000 personer köpte aktier i AssiDomän vilket motsvarade 6,9 procent
av hela svenska folket. Pharmaciaaktier köptes av 520 000 personer. Detta
gjorde aktierna i dessa bolag till de i relation till befolkningen mest spridda
köpta aktierna i Europa.
Ägandet i de väsentligt mindre företagen Celsius och SSAB spreds till
56 000 respektive 68 000 nya ägare, vilket gjorde dem till några av de mest
spridda aktierna på Stockholms Fondbörs.
Sammanlagt inbringade försäljningarna 23 miljarder kronor till stats-
kassan. Kostnaderna för försäljningarna var vid en internationell jämförelse
mycket låga. Totalkostnaden blev ca 500 miljoner kronor eller 2,1 procent av
köpeskillingen. Privatiseringarna under mandatperioden 1991-1994 med-
verkade också till att bredda och förbättra riskkapitalmarknaden i Sverige.
Helt nya grupper blev aktieägare. En stor andel var lågavlönade kvinnor
boende i landsorten, därav många i Norrland. Två tredjedelar var under 29 år.
Till skillnad från många andra nya aktieägare som kommit till under senare
år har de som deltog i privatiseringarna inte gått via ägande av andelar i
fonder utan blivit direktägare av aktier.
3 Privatiseringar får företag att må bättre
3.1 Företagen kan utvecklas friare
Privatiseringarna skall inte enbart ge intäkter till staten. Det är också
viktigt att de privatiserade företagen stärks genom försäljningarna. Så
skedde också vid försäljningarna mellan 1991 och 1994. De privatiserade
företagen gavs konkurrenskraftiga ägarstrukturer med ett renodlat
kommersiellt tänkande utan statliga skygglappar och politiska
ägarambitioner. Privatiseringarna har gjort att allmänhet, medier,
investerare, kunder och leverantörer blivit uppmärksammade på
företagen.
SSAB:s problem med de amerikanska tullmyndigheternas synpunkter på
påstådda dolda statssubventioner till bolaget har i princip försvunnit.
Celsius Industrier har genom börsnoteringen fått helt andra möjligheter att
skapa allianser, samarbetsavtal och konsortier. Förvärvet av Nobel Tech hade
aldrig kunnat genomföras utan börsintroduktionen och tillgången till
börskapital.
AssiDomän hade aldrig kunnat bildas av helstatliga ASSI och Domän samt
börsnoterade Ncb utan en börsnotering av den nya företagsgruppen. Nu har
bolaget finansiell styrka att kunna agera aktivt och offensivt inom den för
Sverige så viktiga skogsnäringen.
3.2 AssiDomän
För att sprida ägandet och ge bolaget AssiDomän tillgång till externt
riskkapital beslutade regeringen år 1994 att sälja 49 procent av aktierna i
AssiDomän, motsvarande 53,5 miljoner aktier. Av dessa aktier
reserverades 70 procent för privatpersoner och anställda i AssiDomän
och Ncb.
Resterande 30 procent (16 miljoner aktier) såldes till svenska och
utländska institutioner i ett anbudsförfarande för att få ett marknadsmässigt
pris. Anbud fick avges på poster om högst 1,5 miljoner aktier. Genom
anbudsförfarandet sattes priset för institutioner till 153 kronor. Allmänheten
erhöll 15 kronor rabatt på detta pris och betalade 138 kronor per aktie.
Företagets aktier noterades på Stockholm Fondbörs den 8 april 1994 till
kursen 156 kronor.
Tabell 3.1
Resultat och skatt för AssiDomän och dess föregångare 1988-1997
(mkr)
(Källa: Regeringens skrivelser 1989/90:20-1997/98:20 samt
AssiDomän AB:s årsredovisning 1997.)
Tabell 1: (År Resultat efter finansnetto Skatter )
Efter privatiseringen har AssiDomän utvecklats bra. Vinsten har ökat,
liksom skatteintäkterna till staten. Börskursen har utvecklats något sämre
än generalindex.
Nu finns en önskan hos bolaget och dess intressenter att staten minskar sitt
ägande ytterligare, vilket skulle öka bolagets möjligheter att fritt välja
mellan
olika utvecklingsalternativ.
3.3 Celsius
Under 1993 såldes 75 procent av statens aktier i
försvarsmaterielkoncernen Celsius till 56 000 nya ägare bland den
svenska allmänheten samt till institutionella ägare.
Priset till institutioner fastställdes genom anbudsförfarandet till 106
kronor. Anbudsförfarandet föregicks av en omfattande information under
några veckor till de potentiella anbudsgivarna. Anbudsförfarandet medförde
att fyra större svenska institutioner tecknade sig för 6 miljoner aktier eller
ca
25 procent av bolagets aktier före nyemissioner för företagsförvärvet. Dessa
kom alltså att utgöra kärninvesterarna.
Övriga 12 miljoner aktier som fanns till försäljning såldes genom ett
försäljningsprospekt. Av dessa aktier reserverades 5,5 miljoner aktier till
allmänhet och anställda, med en rabatt på 6 kronor, dvs. 100 kronor per aktie.
Tabell 3.2
Celsius, resultat och skatt 1988-1997 (mkr)
(Källa: Uppgifter från Adam Fritzon, Celsius samt bolagets
årsredovisning 1997)
Tabell 2: (År Resultat efter finansnetto Skatter )
Trots den allmänna nedgången för försvarsindustrin till följd av
minskade försvarsanslag i Sverige och i omvärlden, har Celsius lyckats
visa vinst nästan alla räkenskapsår. Börskursen har dock utvecklats något
sämre än generalindex.
3.4 Pharmacia
Under 1994 gjordes en stor ägarspridning av nästan samtliga statens
aktier i läkemedelsföretaget Pharmacia till 520 000 svenska aktiesparare.
Tabell 3.3
Pharmacia/Pharmacia & Upjohn , resultat och skatt 1993-1997
(mkr)
(Källa: Pharmaciakoncernens och Pharmacia & Upjohn-koncernens
resultaträkningar)
Tabell 3: (År Resultat efter finansnetto Skatter )
Pharmacias aktier var sedan länge börsnoterade. Därför valdes för första
gången metoden att sälja utan att ett fast pris meddelades. Staten satte
dock ett maximipris för att privatpersoner skulle vara medvetna om vad
det maximala utlägget kunde bli. Allmänhetens pris bestämdes till 10
kronor under priset till institutioner (120 kronor per aktie), som understeg
det vid prissättningstillfället gällande börspriset med en krona eller
0,8 procent.
Bolaget fortsatte att utvecklas positivt efter privatiseringen med ökad vinst,
ökad skatteinbetalning och en börsutveckling något över generalindex. Efter
sammanslagningen med det amerikanska läkemedelsbolaget Upjohn i slutet
av 1995 blev dock utvecklingen svagare, men bolaget visar nu tecken på en
bättre utveckling.
3.5 SSAB
SSAB bildades år 1978 genom en fusion mellan landets tre största
krisdrabbade handelsstålverk, varav ett redan ägdes av staten.
Privatiseringen inleddes år 1986 när staten överlät 1/3 av samtliga aktier
till ett antal institutionella ägare till ett pris av ca 50 kronor per aktie.
Nästa steg togs våren 1989 när staten tillsammans med de nya delägarna
placerade drygt 23 procent av aktierna på marknaden till ett pris av 140
kronor per aktie, varefter aktien blev noterad på Stockholmsbörsen.
Under 1991 pendlade aktien mellan 70 och 130 kronor. Det var bakgrun-
den till att staten valde att inte direkt sälja sina resterande aktier utan i
stället
erbjuda köprätter, dvs. en rätt att senare köpa aktierna till ett i förväg
fastställt pris.
I maj 1992 erbjöd staten s.k. SSAB-paket, bestående av dels en stats-
obligation på nominellt 17 000 kronor, dels 100 köprätter berättigande till
köp av lika många SSAB-aktier senast den 15 februari 1994 till ett pris av
170 kronor per aktie. Paketet såldes till ett pris av 14 600 kronor. Drygt
126 000 paket erbjöds, motsvarande statens hela resterande aktieinnehav i
SSAB på ca 48 procent.
Kursen på SSAB-aktien, som under våren 1992 pendlat mellan ca 120 och
155 kronor, började åter falla under sommaren 1992. Fallet pågick t.o.m.
november månad, då aktien som lägst noterades till ca 80 kronor. I slutet av
år 1992 inleddes en uppgång som pågick till våren 1994. Den 28 juni 1994
noterades aktien till ca 290 kronor.
Privatiseringen av statens 48 procent av aktierna inbringade ca 2 153
miljoner kronor och aktierna spreds till 68 000 svenska aktiesparare.
Tabell 3.4
SSAB, resultat och skatt 1988-1997 (mkr) (Källa: Uppgifter erhållna
av Anders Ullberg, SSAB)
Tabell 4: (År Resultat efter finansnetto Skatter )
SSAB har efter den slutliga privatiseringen haft en god utveckling och
anses i dag tillhöra ett av de mest välskötta och vinstgenererande
stålföretagen i världen. Vinsten har ökat, liksom bolagets
skatteinbetalningar. Aktiekursen har utvecklats i takt med generalindex.
3.6 Nordbanken
Nordbanken introducerades på Stockholms Fondbörs i november 1995,
efter drygt tre år med staten som ensam ägare. Privatiseringen föregicks
av ett omfattande rekonstruktionsarbete av den borgerliga regeringen,
vilket var nödvändigt för att rädda banken efter bank- och finanskrisen i
spåren av 1980-talets kasinoekonomi.
Priset till institutioner fastställdes genom anbudsförfarande till 92 kronor
och 85 kronor för allmänheten.
Tabell 3.5
Nordbanken, resultat och skatt 1988-1997 (mkr)
(Källa: Nordbankens resultaträkningar)
Tabell 5: (År Resultat efter finansnetto Skatter )
Hösten 1996 gjorde Nordbanken en inlösen av drygt 32 miljoner aktier,
motsvarande 15 procent av totalt utestående aktier, med 155 kronor per
aktie. Praktiskt taget hela inlösen (99,98 procent) om 5 miljarder kronor
avsåg aktier ägda av staten. Statens ägarandel i Nordbanken reducerades
därmed från 65,5 till 59,4 procent.
I november 1997 sålde staten 24,5 miljoner aktier till ett värde av ca
6 miljarder kronor (till svenska och internationella institutionella investerare
samt allmänheten i Sverige) och i december ytterligare 28,5 miljoner aktier
(till institutionella investerare), motsvarande ca 1,1 miljarder kronor till ett
värde av 37,50 per aktie. Samtidigt fick man 7 aktier för varje gammal aktie.
Till följd av försäljningen minskade statens ägande i Nordbanken Holding
från 59,4 procent till 42,5 procent.
3.7 Lågt pris vid s-privatiseringar
När socialdemokraterna befann sig i opposition mellan 1991 och 1994
kritiserade de ivrigt privatiseringarna av statliga företag. Efter valet 1994
har den socialdemokratiska regeringen emellertid själv genomfört två
försäljningar av börsnoterade aktier avseende Nordbanken och
dataföretaget Enator.
Den kritik som Socialdemokraterna riktade mot de borgerliga privatise-
ringarna, dvs att försäljningarna var en dålig affär för staten, saknade då
grund. Staten fick bra betalt för de aktier som såldes - efter försäljningarna
har aktiekurserna inte stigit mer än index.
Däremot stämmer kritiken om den riktas mot den socialdemokratiska
regeringens egna privatiseringar. Skattebetalarna fick dåligt betalt för
Nordbankenaktierna. Efter statens försäljning har aktien ökat väsentligt mer
än index.
Diagram 3.1
Nordbankens börskurs jämfört med index för bank- och
finansaktier.
3.8 Socialdemokraterna gynnar utländskt ägande
Det är också beklagligt att den socialdemokratiska regeringen vid
försäljningen av aktier i Nordbanken 1995 endast erbjöd den svenska
allmänheten 25 procent av aktierna, medan utländska placerare erbjöds
50 procent. Socialdemokraterna föredrog uppenbarligen utländska
institutioner framför svenska folket som ägare. Vid privatiseringarna som
genomfördes av den borgerliga regeringen erbjöds över 60 procent av
aktierna till den breda allmänheten.
Genomförandet av Nordbankens delprivatisering skall ses mot bakgrund
av den återinförda dubbelbeskattningen på aktieutdelningar, skärpningen av
reavinstbeskattningen och diskrimineringen av svenska försäkringsbolags
placeringar i svenska företag. Med dåliga villkor för svenskt ägande minskar
naturligtvis möjligheterna att locka svenskt ägarkapital.
4 Fortsatt stort statligt ägande
4.1 Staten äger 74 bolag
Svenska staten är alltjämt den enskilt största ägaren av rent kommersiella
företag som producerar varor och tjänster. Det sammanlagda
marknadsvärdet av de statliga företagen har uppskattats till mellan 200
och 250 miljarder kronor, men kan vara ännu högre. Aktieutdelningen till
staten är dock jämförelsevis blygsam, ca 8,5 miljarder kronor per år.
Antalet bolag i den statliga företagssektorn uppgår till hela 59 stycken,
enligt regeringens skrivelse 1998/99:20. Antalet anställda är så många som
182 000 personer.
4.2 Inga motiv för statligt ägande
Trots att staten är den största ägaren av företag i Sverige har det aldrig
funnits några bestående och hållbara förklaringar till varför staten skall
äga företag. Motiven har i stället varierat över tiden. I industrialismens
barndom ansågs det viktigt att staten kunde utöva inflytande över
nationella basresurser för att säkra och kontrollera utnyttjandet av skog,
vattenkraft och gruvor. Senare har staten ofta drivit företag av
regionalpolitiska eller beredskapsskäl. I vissa fall har man sett sig
tvingad att ta över nedläggningshotade företag som man sedan behållit.
Staten har också bedrivit en styrande näringspolitik genom att gå in som
företagsägare.
Staten redovisar heller inga skäl till ägandet i enskilda företag, trots att
samma skäl knappast kan motivera ägandet av alla statliga företag. Inom
kommunikationssektorn äger exempelvis staten både företag som arbetar
under monopolliknande former och företag som är utsatta för allt hårdare
konkurrens på en internationell marknad.
Med början under 1980-talet har en ny syn på statligt företagsägande vuxit
fram. Enligt denna syn är privatiseringar en praktisk och inte en ideologisk
fråga. Skälen till detta är flera. En orsak är de allt starkare kraven på
tydliga
och aktiva ägare i företagen. När staten själv äger företag samtidigt som den
har ansvaret för att fastslå reglerna för näringslivet uppstår en otydlighet i
ägarrollen som är olämplig.
En annan orsak till den nya synen på privatiseringar är de allt mer
ansträngda statsfinanserna i flera länder. Detta tvingar staten att koncentrera
sina resurser på det allra viktigaste och överlåta risktagande och ägande till
andra. Genom att sälja ut statliga företag kan staten förbättra sina finanser
och genomföra skattesänkningar eller angelägna satsningar på andra
områden.
En tredje orsak är att privatiseringar leder till en högre effektivitet. Över-
lastade statsapparater blir av med uppgifter och skötseln av företagen blir
effektivare med nya, tydligare ägare. Privatiseringarna innebär vinster, både
för staten och för de nya ägarna.
4.3 Socialdemokratiskt nytänkande i Europa
Den nya, pragmatiska synen på privatiseringar har i flera olika länder lett
till att partier som själva anser sig stå till vänster i politiken argumenterar
för och genomdriver privatiseringar av statliga företag.
Det brittiska Labourpartiet är ett bra exempel på ett parti som kastat sina
skygglappar i privatiseringsfrågan för att i stället se till fördelarna med ett
minskat statligt företagsägande. Labourpartiet accepterar sedan flera år privat
ägande även inom områden som vård och utbildning.
I Danmark har den socialdemokratiska regeringen medverkat till att
privatisera det danska televerket.
Det är djupt beklagligt att Socialdemokraterna i Sverige inte visar samma
pragmatism som deras partikamrater runt om i Europa. I Sverige har Social-
demokraterna i stället medverkat till att sprida vanföreställningar om
privatiseringar, t.ex. att dessa kostar skattebetalarna pengar samt att priva-
tiseringar försämrar tillgången på riskkapital.
Regeringens rabatterade utförsäljningar har kostat skattebetalarna flera
miljarder. Dessutom har de ofta inneburit att staten trängt sig före i kön efter
kapital på börsen. Den planerade utförsäljningen av Pharmacia döms t.ex. ut
av alla bedömare. Vi motsätter oss sådana ideologiska privatiseringar.
(Socialdemokratisk partimotion 1994)
4.4 Privatiseringar ökar riskkapitaltillförseln
Att staten genom privatiseringar skulle "tränga sig före" i sökandet efter
riskkapital på börsen är helt fel. Det sammanlagda tillflödet av riskkapital
till Stockholmsbörsen steg mycket kraftigt i samband med
privatiseringarna under mandatperioden 1991-1994. Privatiseringarna
ökar intresset för sparande i svenska aktier och bidrar till att bredda
riskkapitalmarknaden.
Diagram 4.1
Riskkapitaltillförsel till aktiemarknaden, miljoner kronor.
(Källa: Stockholms Fondbörs)
Som en följd av de kraftigt höjda skatterna för riskkapital och ägande,
samt det avbrutna privatiseringsprogrammet, har riskkapitaltillförseln till
den svenska aktiemarknaden mer än halverats sedan 1994.
Om rätt förutsättningar ges finns det god tillgång till riskvilligt svenskt
ägarkapital på Stockholmsbörsen. Sparande i aktiefonder tenderar att öka på
bekostnad av banksparande. Dessutom ökar pensionsparandet. Genom
skattereformer som underlättar svenska medborgares långsiktiga sparande i
svenska aktier kan riskkapitaltillströmningen öka ytterligare.
Genom kapitalmarknadens globalisering finns det också en närmast oänd-
lig tillgång till internationellt riskkapital.
I Sverige är det också tydligt att staten har kvävt marknaden för privata
tjänsteföretag genom socialisering av tjänstesektorn. Den stora offentliga
sektorn har inte givit plats för valfrihet inom områden som barnomsorg,
skola och vård. Detta har resulterat i en underutvecklad privat tjänstesektor.
5 Svaga skäl för att inte privatisera
Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att skapa ramar och
regler för företagens verksamhet och bidra till att skapa gynnsamma
förutsättningar för långsiktig tillväxt, fler företag, fler arbetstillfällen och
god konkurrens.
En riktigt genomförd privatisering av de statliga företagen skall:
- Renodla statens roll som lagstiftare och normgivare
- Stärka de privatiserade företagen
- Sprida intresset för sparande i aktier till nya grupper och bredda
riskkapitalmarknaden
- Ge staten inkomster som kan användas till andra mer angelägna
ändamål
Statligt ägande kan aldrig fullt ut förenas med en sund och rättvis
konkurrens, även om riktlinjerna är att företagen skall drivas under strikt
kommersiella villkor. Politiker kan påverkas av motstridiga intressen i
sin dubbla roll som ägare och lagstiftare. Detta försvagar trovärdigheten
för staten både i rollen som regelsättare och i rollen som ägare samt
hämmar riskvilligheten och entreprenörsandan hos andra aktörer på
marknaden.
En ofrånkomlig följd av statligt företagsägande är att företag med statligt
ägarkapital indirekt subventioneras i förhållande till företag som får söka sitt
riskkapital på marknadens villkor. Avkastningskraven och konkursrisken i
privata företag medför att dessa inte kan göra samma affärsuppgörelser som
statliga företag.
Likabehandling och rättvisa mellan konkurrerande företag på en marknad
kan bara uppnås om staten står neutral, vilket innebär att staten bör avstå från
att själv äga och driva företag. Ett spritt ägande och en ekonomi med sund
konkurrens på lika villkor innebär att marknadsekonomin vitaliseras.
Genom utförsäljning av statliga företag avlastas också staten uppgifter som
den inte nödvändigtvis behöver ta på sig. Därmed kan staten ägna sig åt
andra, viktiga uppgifter som ingen annan än staten tar ansvar för .
Offentligt ägda företag kan påverkas negativt av sin ägarstruktur. De kan
bli redskap för politiska ambitioner som hämmar deras utveckling genom att
företagen tvingas göra andra prioriteringar än de rent affärsmässiga.
Statligt ägande kan även vara ett hinder för tillväxten på exportmarkna-
derna, eftersom andra länder kan uppfatta det statliga ägandet som en dold
subvention. Även annan internationell expansion, t.ex. företagsuppköp, sam-
manslagningar och joint ventures, kan hindras på grund av statligt ägande
eftersom utländska motparter kan uppfatta det som hotfullt.
Genom privatiseringar kan företagen ges en konkurrenskraftig struktur och
kompetenta ägare. De statligt ägda företagen får genom privatiseringar
tillgång till riskkapitalmarknaden via börsen, vilket kan öppna möjligheterna
för ytterligare kapitaltillskott.
Företag som inte utvecklas enligt normala företagsekonomiska principer
hamnar i ett sämre läge vilket innebär att de anställdas trygghet minskar och
att skattebetalarna förlorar pengar.
6 Det fortsatta privatiseringsarbetet
Det finns inget självändamål med statligt ägande av företag. Motiven för
det statliga ägandet är svaga och otillräckliga, i den mån sådana motiv
överhuvudtaget existerar. Däremot finns starka argument för att sälja de
statliga företagen till privata ägare, gärna genom breda försäljningar till
allmänheten.
Staten bör därför inte äga företag. All verksamhet som kan bedrivas bättre
eller lika bra i privat som i offentlig regi bör vara privatägd.
Konkurrensutsatt verksamhet bör drivas i privat regi. All verksamhet som
lika effektivt eller bättre kan drivas i full konkurrens skall utföras under
konkurrens.
Även monopolverksamhet kan ofta bedrivas bättre i privat än i offentlig
regi, t.ex. genom att driften av en monopolbetonad verksamhet läggs ut på
entreprenad genom ett öppet upphandlingsförfarande.
Privatiseringarna bör genomföras på ett sätt som bidrar till att långsiktigt
bredda riskkapitalmarknaden. Detta bör främst åstadkommas genom tre
huvudtyper av åtgärder:
För det första bör skattesystemet reformeras så att svenskars ägande av
svenska aktier underlättas. En målsättning bör vara att den svenska ägar- och
riskkapitalbeskattningen blir likvärdig med den i våra viktiga konkurrent-
länder.
För det andra bör man sträva efter att öka intresset för svenska aktier och
möjligheten att köpa sådana genom breda spridningar av aktier till allmän-
heten och anställda, på samma sätt som skedde vid privatiseringarna av
SSAB, Celsius, AssiDomän och Pharmacia.
En målsättning bör vara att privatiseringarna under den nu påbörjade man-
datperioden bör omfatta mellan 40 och 80 miljarder kronor. Riskkapital-
tillförseln till den svenska aktiemarknaden låg enbart under år 1994 på över
40 miljarder kronor, vilket visar att detta privatiseringsmål är fullt rimligt.
Det är viktigt att privatiseringarna möjliggör ett svenskt ägande av närings-
livet. Trenden mot placeringar av svenskt sparkapital i utländska fonder,
försäkringar eller investmentbolag med utländsk beskattning motverkar det
svenska ägandet i Sverigebaserade företag. Detta är djupt olyckligt. En
riskkapitalmarknad som i alltför hög grad domineras av institutionella
aktörer riskerar att bli nervöst ryckig och bitvis svårförutsebar.
För det tredje bör ett ökat enskilt ägande av näringslivet också åstadkom-
mas genom att anställda ges möjlighet att äga aktier i de företag där de
arbetar. Detta kan åstadkommas genom att de skatteregler som i dag miss-
gynnar vinstdelningssystem elimineras.
Inom kommuner och landsting bör all konkurrensutsatt verksamhet privati-
seras. Det innebär i princip att kommunala bolag genomgående bör privati-
seras.
7 Försäljningarnas genomförande
7.1 Försäljningen skall stärka företaget
Försäljningen av de statliga företagen måste ske på ett ansvarsfullt sätt.
Varje enskilt företag skall bli starkare och mer konkurrenskraftigt efter
slutförd privatisering. Det innebär att starka hänsyn måste tas till
företagens intressen, bl.a. vid valet av tidpunkt för försäljning,
ägarstrukturen och metoderna för genomförande.
En viktig princip är naturligtvis att skattebetalarnas intressen skall tas
tillvara vid prissättningen av aktierna. Det innebär att marknaden måste
kunna bedöma företaget efter förtjänst. Exempelvis bör omstruktureringar
vara nära slutförandet och därmed överblickbara för aktiemarknaden.
7.2 Allmänheten skall erbjudas köpa aktier
Det finns vidare anledning att söka stärka riskkapitalmarknadens
funktion vid försäljningarna genom att bredda aktiesparandet till en allt
bredare allmänhet och därmed öka den långsiktiga kapaciteten för
tillförsel av inhemskt riskkapital. Detta innebär att hänsyn måste tas till
det allmänna marknadsläget.
Genom att erbjuda aktier i de statliga företagen till en bred allmänhet kan
intresset för privatiseringarna ökas samtidigt som riskkapitalmarknaden
breddas.
Enligt Moderata samlingspartiets bedömning är riskkapitalmarknaden idag
förhållandevis stark - om de rätta förutsättningarna ges. För att uppnå lång-
siktigt godtagbara avkastningsmöjligheter i syfte att stärka riskkapital-
marknaden måste Sverige ha skatteregler som är likvärdiga med dem som
gäller i andra jämförbara länder. Den diskriminerande beskattningen av
svenskt riskkapital som återinfördes efter det senaste valet leder till ett ökat
utländskt ägande och kontroll av svenskt näringsliv.
Utländskt ägande är principiellt riktigt, men det är inte sunt att det utländ-
ska ägandet ökar därför att svenskt ägande missgynnas.
Åtskilliga tecken tyder dessutom på att delar av det ökande utländska
ägandet finansieras av svenskt sparande i utlandet. Det svenska riskkapitalet
trängs ut till utlandet på grund av dubbelbeskattning av aktieutdelningar. På
så sätt medverkar den nuvarande beskattningen till att öka utlandsägandet av
näringslivet utan att långsiktigt öka skatteintäkterna.
Moderata samlingspartiet föreslår i partimotion 1998/99:Sk310 att dubbel-
beskattningen av avkastningen på riskkapital upphävs. Med dessa
förutsättningar bedömer vi det fullt möjligt att under nästa mandatperiod
genomföra privatiseringar omfattande 40-80 miljarder kronor.
7.3 Underlätta de anställdas delägarskap
Dagens, och än mer morgondagens, arbetsmarknad kommer att
kännetecknas av ett närmare samband mellan den enskilde anställde,
arbetets organisation och genomförande och företagets framgång. De
anställda kommer att ha ett större personligt ansvar för arbetsuppgifterna
och resultatet. Det är då också rimligt att de skall kunna få del av
företagets vinst.
Av denna anledning har många företag med anställda, kollektivt eller
enskilt, avtalat om att dessa skall göras delaktiga i företagens vinst. Här-
igenom blir medarbetarna direkt delaktiga i företagets resultat. Genom att på
detta sätt sprida det individuella ägandet och stärka känslan av samhörighet
inom företaget kan lönsamheten förbättras. Sparandet ökar och intresset för
fortsatt sparande kan stimuleras.
För Socialdemokraterna utgör vinstdelningssystem ett problem. De rubbar
förutsättningarna för den övergripande ambitionen att utjämna inkomster. De
leder till enskilt sparande och enskild kapitalbildning och strider därmed mot
arbetarrörelsens kollektivistiska grundsyn.
Socialdemokraterna har därför konsekvent genomfört åtgärder i syfte att
försämra förutsättningarna för vinstdelning genom att göra sådana system
dyra för arbetsgivaren och mindre attraktiva för arbetstagaren.
Moderata samlingspartiet har konsekvent motsatt sig sådana försämringar.
I stället hävdar vi att frivilliga vinstandelssystem borde stimuleras t.ex.
genom att de stiftelser som förvaltar vinstandelsmedlen skattebefrias. Vidare
borde möjligheten att i viss utsträckning beskatta vinstandelarna som
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet övervägas.
Anställda i börsnoterade och andra företag måste också få möjlighet att
spara i aktier i det egna företaget utan att eventuell skillnad mellan
marknadsvärdet och förvärvspriset betraktas som löneförmån. Moderata
samlingspartiet anser att skattefrihet bör gälla för alla anställdas aktieköp i
det egna företaget utan annan begränsning än att köpen skall ha skett på
samma ekonomiska villkor som tillämpas för utomstående.
8 Ta bort kommunala monopol
Konkurrensutsatt verksamhet
I Sverige är bara en fjärdedel av ekonomin utsatt för internationell
konkurrens. Resten utgörs till stor del av den offentliga sektor som är helt
skyddad från såväl utländsk som inhemsk konkurrens. En lång rad
verksamheter, framförallt i kommuner och landsting, drivs i dag i näst
intill monopolform. Hit hör skolan, sjukvården, åldringsvården och
barnomsorgen.
Genom friskolesystemet skapas konkurrens och privata alternativ inom
utbildningen. Införandet av fler stiftelsehögskolor ökar mångfalden och
konkurrensen i den högre utbildningen.
Införande av vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng kan öka kvalitén och
sänka kostnaderna för barnomsorgen samtidigt som en helt ny marknad
öppnas för tusentals nya småföretagare, ofta kvinnor.
En allmän sjukvårdsförsäkring, fritt val av egen läkare och fri etablerings-
rätt för läkare och sjukgymnaster leder till att vårdmonopolen faller och
konkurrensen öppnas.
All kommunal verksamhet med undantag för ren myndighetsutövning bör
upphandlas i konkurrens. Det skapar utrymme för valfrihet och mångfald
samt ger kommunerna möjlighet att prioritera det som inte kan utföras av
andra.
Det är angeläget att lagen om offentlig upphandling kompletteras så att det
införs lagkrav på att all verksamhet där förutsättningar för konkurrens finns
skall upphandlas - om någon så begär. Privata entreprenörer skall ha rätt att
utmana offentlig näringsverksamhet.
8.1 Privatisera kommunala bolag och affärsverksamheter
Antalet kommunala bolag är omkring 1 500 stycken. Allt fler av dessa
bolag bedriver verksamheter inom områden där privata företag sedan
länge varit verksamma. En mycket stor andel av de kommunala bolagen
går med stora, ständiga förluster. De kommunala bolagen har dessutom
påfallande ofta varit förknippade med de kontokortsskandaler som
avslöjats i flera kommuner.
Det finns uppenbara brister när det gäller konkurrensvillkoren mellan
offentliga och privata bolag. Ett kommunalt bolag bedriver sin verksamhet
med skattemedel som eget kapital och med skattebetalarna som risktagare
och yttersta garanter. Detta ger kommunala företag ett övertag på bekostnad
av företag som drivs av de egna medborgarna.
De verksamheter som i dag drivs i bolagsform skall privatiseras eller
avvecklas. Även kommunala affärsliknande verksamheter som bedrivs i
förvaltningsform bör säljas eller avvecklas. För att underlätta försäljningar av
verksamheter bör dessa i vissa fall avgränsas till egna kostnadsställen med
eget budget- och förvaltningsansvar för att sedan bolagiseras. Därefter bör
det konkurrensutsatta bolaget slutligen säljas, exempelvis till de anställda.
Lagen om offentlig upphandling är otillräcklig med hänsyn tagen till en
tilltagande konkurrens på ojämlika villkor från offentligt ägda bolag och
förvaltningar. Konkurrensverkets erfarenheter från de ärenden som anmälts
till verket är alarmerande. I flera fall är det omöjligt att överklaga driften
av
näringsverksamhet i offentlig regi då verksamheten inte grundar sig på
formella beslut, utan har startats genom informella beslut med hjälp av
resurser som står den offentliga sektorn till förfogande.
Därför bör det i lagen om offentlig upphandling införas en regel som gör
offentlig näringsverksamhet olaglig om den inte beslutats formellt av stat,
kommun eller landsting.
Privatisering och avveckling av kommunal affärsverksamhet innebär stora
omvandlingsprocesser som måste skötas med stor varsamhet. Det är viktigt
att privatiseringsprocessen leder till fördelar för alla. Konkurrensen skall bli
mer rättvis. Kommun och landsting skall ges ett bra pris för verksamheter
som avyttras och de sålda företagen skall stärkas genom privatiseringen.
9 Sprid ägandet i de statliga bolagen
9.1 Privatisering av Telia skall prioriteras
Moderata samlingspartiet anser att det statliga telekomföretaget Telia
skall sättas överst på privatiseringslistan och säljas inom en snar framtid.
En stor del av aktierna bör erbjudas den breda allmänheten via börsen.
Det finns ett stort intresse från svenska folkets sida att äga aktier i svenska
företag. En börsintroduktion av Telia kan skapa en ny svensk folkaktie och
kraftigt sprida aktieägandet bland befolkningen på samma sätt som skedde
vid privatiseringarna av AssiDomän och Pharmacia då flera hundra tusen
svenskar blev aktieägare för första gången.
Det råder ingen tvekan om att Telia är moget för en privatisering. Före-
tagsgruppen har en hög teknisk kompetens. Genom den tidiga avregleringen
och konkurrensutsättningen av telemarknaden i Sverige finns en klar
affärsmöjlighet på exportmarknaderna. Bland konkurrenterna intar Telia
i dag en särställning som snart enda helstatliga teleföretag på en konkur-
rensutsatt marknad. Detta är en riskfylld position.
Figur 9.1
Telia i förhållande till konkurrenterna.
Flera skäl talar för att Telia skall säljas nu:
En privatisering skulle ge Telia bättre tillgång till kapital och bättre
möjligheter att expandera för att kunna bli ett av de stora telebolagen i
Europa. Alternativet är i stället att defensivt försvara sina marknader i främst
Sverige. Telia har som statsägt bolag ingen möjlighet att erhålla kapital från
riskkapitalmarknaden, utan tvingas förlita sig till begränsade kapitaltillskott
via staten. Sådana kapitaltillskott är tidskrävande, komplicerade och dessut-
om politiskt kontroversiella. Telia kan därigenom missa attraktiva invest-
eringsmöjligheter.
Genom en privatisering skulle Telia också få en större operationell flexi-
bilitet. Som statsägt bolag har Telia inga möjligheter att genomföra
aktiebyten och tvingas därför betala kontant för det som annars hade kunnat
uppnås genom allianser. På samma sätt skulle Telia få ett bättre strategiskt
läge som privat bolag genom att kunna använda sina egna aktier vid
strategiska allianser.
Ytterligare ett skäl som talar för en privatisering av Telia är att en
försäljning har stort stöd i företagets ledning och bland dess anställda.
Dessutom hastar en privatisering. Telia bedöms ha ett stort ekonomiskt
värde, men om en privatisering dröjer sjunker värdet. Gjorda analyser tyder
på att Telias värde redan har minskat avsevärt de senaste åren. Carnegie
värderade Telia till 66 miljarder kronor i början av 1995 och till 44-46
miljarder kronor i början av 1997 - en bedömd värdeminskning på 19
miljarder kronor. Om en privatisering dröjer ytterligare är risken stor att
värdet på företaget minskar ytterligare, vilket beror dels på att konkurrensen
hårdnar, dels på att Telia har svårt att utvecklas utan tillgång till
riskkapitalmarknaden.
Genom en kombinerad nyemission och försäljning av en del av statens
aktier till en bred allmänhet samt till svenska och utländska institutioner kan
Telia ges erforderligt nytt kapital samtidigt som den privata ägarandelen på
marknaden blir tillräckligt stor för att vara trovärdig.
Det är endast genom att vända sig till den breda allmänheten som
tillräcklig förankring och kapitalförsörjning kan erhållas. Efter en lämplig tid
bör en första delprivatisering följas av ytterligare försäljningar av statens
aktier.
Målsättningen med privatiseringen av Telia är att företaget långsiktigt bör
vara ett bland flera stora svenska exportföretag inom den kunskapsintensiva
delen av näringslivet. Genom detta stärks den kritiska massan av hög-
teknologiska svenskbaserade företag inom tele/IT/elektronik/mediebransch-
erna.
Sammantaget har Teliaaktien stora förutsättningar att bli en svensk folkaktie.
9.2 Andra privatiseringar
Moderata samlingspartiet anser att i första hand ca 25 av de statliga
företagen bör privatiseras helt eller delvis. Privatiseringarna kan delas in
i tre olika grupper:
Breda aktiespridningar över börsen.
Direktförsäljningar.
Bolag eller verksamheter under någon form av strukturering eller med
behov av omstrukturering där ägarbreddning eller försäljning kan bli aktuell.
I följande avsnitt redogör vi för de statliga eller delstatliga bolag som bör
privatiseras denna mandatperiod - utan inbördes rangordning.
9.3 Inom Kommunikationsdepartementet
SAS Sverige AB
Motiv: Företaget utgör det svenska moderbolaget i SAS. Vi ser inga
bärande skäl för att staten skall äga hälften av aktierna i ett internationellt
konkurrensutsatt flygbolag. Tvärtom uppfyller bolaget kriterierna för att
fungera bättre i privat regi.
Statens aktieinnehav är värt ca 3 miljarder kronor.
Metod: Vid en försäljning av aktierna i SAS Sverige bör staten eftersträva
att SAS i första hand blir ett börsnoterat nordiskt företag med en bred nordisk
ägarkrets. Det finns inte längre några förutsättningar att tro att bolaget orkar
bära extra kostnader i samband med trelandsägandet och uppdelningen av
olika funktioner mellan länderna. Strikt kommersiella beslut ger bolaget
störst förutsättningar att kunna konkurrera framgångsrikt. De nationella och
de till hälften statsägda moderbolagen har därmed spelat ut sin roll. Efter
diskussioner med systerbolagen i Danmark och Norge bör därför statens
samtliga aktier säljas på ett sätt som gagnar såväl företag som skattebetalare.
Eventuellt behöver frågan om garanterad trafik för vissa orter hanteras på
särskilt sätt för att ägarfrågan skall få en lösning alla inblandade parter kan
acceptera. Detta är dock inget större hinder för en försäljning av bolaget.
Mål: SAS skall bli ett konkurrenskraftigt privat bolag med bas i Norden
och med ett konkurrenskraftigt flygnät i synnerhet till och från Norden.
Statens Järnvägar
Motiv: Genom avregleringen av järnvägstrafiken konkurrensutsätts SJ i
betydande utsträckning. Om nya, konkurrerande järnvägsföretag uppstår
i någon större omfattning återstår att se. Behovet av fortsatta
avregleringar i Europa är stort liksom behovet av standardisering av
järnvägsmaterial, krav på elmotorer m.m.
Vi uppskattar SJ:s försäljningsvärde till mellan 2 och 4 miljarder kronor.
Metod: Den hittills outvecklade konkurrensen inom järnvägsområdet bör
inte hindra en försäljning av vissa kringverksamheter, i likhet med den
genomförda försäljningen av Swebus, i syfte att öka koncentrationen på
kärnverksamheten. Även ägarsamarbeten, delägande i kärnverksamheterna
och internationaliseringar bör prövas för att stärka företagsgruppens
internationella konkurrenskraft. SJ bör bolagiseras. Staten bör ställa samma
krav på SJ som på ett börsnoterat bolag när det gäller avkastning, redovis-
ning, rapportering m.m. SJ skall förberedas på en framtida internatio-
nalisering av verksamheten som kräver en ökad konkurrenskraft för att
kunna möta ett ökat konkurrenstryck.
Mål: Ett starkare, mer renodlat och konkurrenskraftigare SJ, som dessutom
känner det fulla konkurrenstrycket.
Posten AB
Motiv: Det faktum att Posten AB innehar det svenska rekordet i
anmälningar till Konkurrensverket för misstänkta brott mot
konkurrenslagstiftningen utgör skäl i sig för en översyn av organisation
och ägarförhållanden. Viktigare är att alla verksamheter bedrivs i olika
grad av fungerande konkurrens.
Flera av Postens verksamheter är väsentligt avvikande från kärnverksam-
heten. Det är t.ex. tveksamt om staten skall ägna sig åt företagande i IT-
branschen genom Postnet.
Även om postdistributionen i många avseenden är monopolbetonad med
statliga krav och internationella förpliktelser samt vissa inslag av konkurrens
finns betydande fördelar för nya ägarlösningar. De ger konkurrens på lika
villkor samt ett effektivare konkurrenstryck under pågående avreglering och
internationalisering.
Försäljningsvärdet för Posten är 5-6 miljarder kronor.
Metod: Posten är i stora stycken ett tjänsteföretag där betydande värden
finns i personalen. Starka skäl talar för att olika typer av ägarbreddningar
riktas till den breda allmänheten av kunder och anställda vid den
börsintroduktion som bör genomföras.
Det finns mycket som talar för att Postgirot liksom bank- och kassa-
servicen skulle få en renare konkurrenssituation och en större rörelsefrihet
vid en börsintroduktion kombinerad med en nyemission. Åtgärden kan
mycket väl kombineras med vissa grader av ägarsamband och kommersiella
avtal om samutnyttjande av t.ex. postkontoren.
Posten Lättgods utgörs till stor del av Poståkerierna. Den verksamheten
bedrivs ofta i full konkurrens med övriga transportsäljare. Det finns skäl att
upphandla den tjänsten i konkurrens för att pressa kostnader och förbättra
service. Av detta följer behovet av en privatisering av Posten Lättgods.
Åkerier ägs med fördel av de anställda eller andra kompetenta ägare på
denna marknad.
Vad gäller Posten Affärsutveckling kan många argument tala för att hitta
partners eller köpare till t.ex. Postnet, Posten Finans och Posten Fastigheter.
Lösningarna måste ge större utvecklingskraft eller andra substantiella för-
delar för att förverkligas.
Posten Brev och Posten Utrikes får ses som kärnverksamheten, som utgör
det nuvarande statliga serviceansvaret. I denna del bör den fortsatta konkur-
rensutvecklingen och internationaliseringen avvaktas. Denna verksamhet kan
och bör ha både samarbeten och möjligen ägarsamband med tidigare nämnda
verksamhetsfält. Det kommersiella intresset bör vara avgörande.
Mål: Målet skall vara ett effektivt postbolag av hög internationell klass
inom kärnområdet. Internationaliseringsgraden bör därför öka. Avpolitise-
ringen av styrelserna bör genomföras.
Arlanda flygplats och Landvetter flygplats
Motiv: Det kommer att behövas betydande resurser för nya investeringar
på både Arlanda och Landvetter. Detta bör inte belasta statsbudgeten
vare sig med lån eller lånegarantier. Vidare blir flygplatserna alltmer
internationellt konkurrensutsatta varför en tydligare och distinktare
kommersiell prägel bör eftersträvas.
Båda flygplatserna uppvisar god lönsamhet. Försäljningsvärdet är sam-
manlagt flera miljarder kronor.
Metod: En riktad nyemission i samband med en börsintroduktion kan
övervägas. Även någon form av ägarsamband med andra för Arlanda och
Landvetter viktiga flygplatser måste övervägas.
Regelverken inom området bör samtidigt utredas för att ta tillvara de
mindre flygplatsernas roll i trafiksystemet.
Mål: Arlanda skall bli en stark och konkurrenskraftig flygplats i Nord-
europa. Landvetter skall bli en konkurrenskraftig skandinavisk flygplats. Den
inhemska konkurrensen mellan flygplatserna skall bli sundare och leda till att
flygplatserna utvecklas.
Inom Luftfartsverket
Motiv: Luftfartsverket bedriver idag en omfattande affärsmässig
verksamhet som inte är att betrakta som behövlig från
myndighetssynpunkt. Vi anser därför att Luftfartsverkets holdingbolag
SWEDAVIA AB, LFV Airport Center AB samt LFV Handling AB bör
privatiseras.
Metod: Bolagen bör säljas gemensamt eller var för sig.
Mål: Luftfartsverkets myndighetsroll skall renodlas och bolagen skall bli
mer självständiga.
AB Svensk Bilprovning
Motiv: I samband med omläggningen av mät- och provsystemen i Europa
försvann behovet av riksprovplatser. De ersattes med Swedac som
kontrollmyndighet för godkända och ackrediterade mät- och provplatser.
Därmed försvann också motiven för statligt ägda mät- och provplatser
såsom Svensk Bilprovning. Istället kan vilken kontrollplats som helst bli
godkänd - förutsatt att man kan klara Swedacs kvalitetskrav.
Försäljningsvärdet kan uppgå till en halv miljard kronor.
Metod: Svensk bilprovning måste analyseras förutsättningslöst för att
uppnå ett gott resultat. Staten bör helt lämna ägandet. Om börsen är rätt sälj-
plats kan diskuteras, liksom olika former av "ICA-modeller", personalägande
e.t.c.
Mål: Målet är dels att uppnå kostnadseffektiva kontroller, som väl håller
Swedacs kvalitetskrav, dels att frigöra kapital till statskassan.
9.4 Inom Finansdepartementet
Nordbanken Holding AB
Motiv: Nordbanken, som 1997 gick ihop med finska Meritabanken och
som till följd av den höga svenska ägarbeskattningen placerade
huvudkontoret i Finland i stället för i Sverige, är en delvis statligt ägd
bank där statens ägarandel uppgår till omkring en fjärdedel av kapitalet.
Aktieinnehavet är värt omkring 30 miljarder kronor.
Företaget är en av Nordens större bankkoncerner med ett brett utbud av
bank- och finanstjänster till privatpersoner, små och medelstora företag,
offentlig sektor samt ett urval svenska och finska storföretag. Vi ser inga
bärande skäl för att staten skall äga merparten av aktierna i bolaget. Bolaget
uppfyller kriterierna för att fungera bättre i privat regi. Bankens dominans
som servicepartner till den offentliga sektorn i Sverige visar på en skev
konkurrens som bör kunna elimineras vid en privatisering.
Metod: En fortsatt spridning av aktien till allmänheten bör eftersträvas.
Allmänheten har ett stort intresse att äga aktier i bolaget, vilket de tidigare
försäljningarna av Nordbankenaktier har visat. Aktien räknas idag som en
folkaktie.
Mål: Försäljningen av resterande aktier i banken skärper på ett hälsosamt
sätt konkurrensen i banksektorn. Samtidigt ökar det kommersiella trycket på
banken på ett bra sätt. En försäljning inbringar dessutom betydande belopp
till statskassan som en återbäring på de kostnader som bankkrisen åsamkat
skattebetalarna.
SBAB
Motiv: Avregleringen av bostads- och bostadsfinansieringsmarknaden är
en mycket viktig strukturell åtgärd. SBAB, Statens
bostadsfinansieringsaktiebolag, är landets tredje största bostadsinstitut
och ägs till 100 procent av staten. Utlåningen i bolaget sker sedan den 1
januari 1995 genom två helägda dotterbolag, medan moderbolaget
ansvarar för all upplåning i koncernen. All verksamhet sker i en
gemensam organisation och under kontroll av moderbolagets styrelse och
ledning.Bolaget agerar i full konkurrens med andra bostadsinstitut.
SBAB är det enda bostadslåneinstitutet där staten garanterar kapitalet.
Med staten i ryggen bedriver företaget idag en aggressiv prissättning på
sin marknad med det uttalade målet att öka sin marknadsandel. Så länge
inte staten kräver bolaget på en garantikostnad innebär detta en dold
subvention och en konkurrenssnedvridning som leder till en ökad
socialisering av bostadsfinansieringsmarknaden.
Det finns inga motiv för att staten skall ägna sig åt denna verksamhet.
SBAB:s nyemission på 1 750 mkr, samt det faktum att en stor del av bolagets
högriskengagemang på totalt 22 800 mkr lyfts över till Venantius AB, gjorde
att bolaget 1995, efter två år av negativa resultat, kunde visa en vinst på 516
mkr. SBAB:s vinst för 1996 var 572 mkr. Detta motsvarar 14 procent
räntabilitet på eget kapital. Försäljningsvärdet torde ligga på 3-4 miljarder
kronor.
Vi anser att bolaget idag är väl lämpat för en försäljning. SBAB bör inte
bli ett nytt statligt ägt Stadshypotek.
Metod: Bolagets privata låntagare, institutioner och allmänheten är tänk-
bara framtida ägare.
Mål: Genom en försäljning av bolaget tas ytterligare ett steg mot en
sundare konkurrens på lika villkor inom bostadsfinansieringen. Samtidigt
minskar skattebetalarnas risktagande och staten fokuserar sina åtaganden till
att bli mer inriktade på kärnverksamheterna.
Vasakronan AB
Motiv: Vasakronan har som mål att med skattebetalarnas pengar
utvecklas till ett av landets ledande fastighetsföretag. Detta hotar att
ytterligare snedvrida en bransch som redan idag via AP-fonder,
subventioner och politiska beslut fungerar dåligt. En försäljning av
Vasakronan är därför en del i en lång process för att skapa en sund
konkurrens på lika villkor i branschen.
Resultatet efter finansnetto sjönk 1996 till 262 (637) mkr. Resultat-
minskningen på 375 mkr beror främst på ett sämre finansnetto, varav 272
mkr utgör engångskostnader för förtida lösen av lån i Riksgäldskontoret.
Ökad upplåning till följd av kapitaliseringen av Vasakronan Krim AB och
Vasajorden AB medförde 42 mkr i högre räntekostnader. Dessutom påverk-
ades resultatet negativt av den nya fastighetsskatten, högre energiskatter och
fortsatt höga underhållskostnader. Bolagets värde är minst 10 miljarder
kronor.
Genom ett antal strukturaffärer har bolaget renodlat sin verksamhet och är
idag redo för en börsintroduktion.
Metod: Bolaget synes vara väl lämpat för en börsintroduktion till allmän-
heten och institutioner. Staten bör i sådant fall behålla en intressepost mot
bakgrund av statens särställning som stor kund hos bolaget.
Mål: Målet är att bolaget skall privatiseras och bidra till en sundare
struktur och en bättre konkurrens inom fastighetsbranschen. Staten bör kvar-
stå som delägare med tanke på Vasakronans innehav av speciella fastigheter
för den statliga verksamheten, t.ex. fastigheter som brukas av rättsväsendet.
Genom privatiseringen minskar staten sitt engagemang i kontorsfastighets-
branschen vilket innebär att ytterligare ett litet steg tas mot en renodling av
statens roll.
Vin & Sprit AB
Motiv: Vin & Sprit är ett välrenommerat bolag med dominerande
ställning i Sverige och stor export. Bolaget har sitt ursprung i ett större
antal små privata vingrossister som blev uppköpta. Bolaget har drivits
som ett statligt bolag pga alkoholpolitiska skäl. Dessa skäl är idag inte
relevanta på den avreglerade alkoholmarknaden, där endast detaljistledet
- Systembolaget - är skyddat av monopollagstiftning.
Metod: En styckevis privatisering av affärsområdena ger troligtvis staten
det bästa ekonomiska utbytet samt minskar dagens konkurrenssnedvridna
situation. The Absolut Company, vars värde ligger på ca 15 miljarder kronor,
kan börsintroduceras i Sverige eller säljas till något av de stora interna-
tionella bolagen. V & S Norden bör börsintroduceras eller säljas till de
anställda.
Mål: Bolagets affärsområden bör privatiseras och bidra till en sundare och
mindre snedvriden konkurrens på respektive marknadsområde. V & S Norden
har via skattebetalarnas pengar byggt upp en mycket dominerande ställning
på den fria grossistmarknaden för alkoholhaltiga drycker. Denna
snedvridning bör minska via en privatisering. Försäljningen av The Absolut
Company bör genomföras så att de ger maximal intäkt till statskassan.
Svenska Spel AB
Motiv: Svenska Spel är en sammanslagning av Tipstjänst och Penning-
lotteriet.Vi motsatte oss sammanslagningen av de två bolagen och anser
att bolaget åter skall delas upp i två bolag Tipstjänst och Penninglotteriet.
Tipstjänst skall överföras till förenings- och idrottsrörelsen, vilket kan
stärka deras ställning i samhället och öka oberoendet av staten.
Metod: Tipstjänst skall säljas till föreningslivet på fördelaktiga villkor.
Mål: Tipstjänst skall bli ett stort, vinstgivande och välrenommerat spel-
bolag som utgör ett stöd för föreningslivet.
Värdepapperscentralen VPC AB
Motiv: Den svenska finansmarknaden är idag en integrerad del av den
internationella finansmarknaden. Genom denna förändring men också
genom förändringar som avregleringar, data- och informationsteknikens
utveckling och många finansiella innovationer har läget förändrats. Detta
ställer nya krav på finansmarknadens infrastruktur till vilken även VPC
kan räknas.
Metod: Försäljning till berörda parter.
Mål: Vi ser positivt på globaliseringen av finansmarknaden och anser det
vara av stort värde om ett av Europas finansiella centrum kan skapas i
Stockholm. Eftersom det enligt vår uppfattning saknas anledning för staten
att genom eget ägande kontrollera börs- och clearingverksamhet, bör statens
aktieinnehav i Värdepapperscentralen VPC AB försäljas. Något statligt
ägande i framtida bolag som kontrollerar börs- och clearingverksamhet är
inte önskvärt. Det finns enligt vår mening inget skäl till att staten skall
vara
delägare i ett framtida sådant bolag på den svenska finansmarknaden. De
säkerhets- och kontrollaspekter som tidigare anförts för delägandet av VPC
skall tillgodoses av finansinspektionen.
9.5 Inom Näringsdepartementet
Vattenfall AB
Motiv: Vattenfall AB, som är Nordens ledande elproducent och
elleverantör, verkar på en alltmer avreglerad elmarknad. Bolag i denna
kapitalintensiva bransch med förhållandevis små kapitalströmmar
behöver en hög andel ägarkapital för att kunna agera långsiktigt och
effektivt. Vattenfall besitter ett unikt svenskt kunnande och stora
möjligheter finns att erhålla betydande exportintäkter. För det erfordras
tillgång till riskkapitalmarknaden.
Energidebatten och de politiska besluten i samband med en förtida stäng-
ning av kärnkraftsreaktorer har försatt Vattenfall i en olycklig situation som
minskar bolagets affärsmässiga trovärdighet.
Värdet i Vattenfall bygger till stor del på fasta tillgångar i form av
vattenkraftverk samt andra kraftverk och fasta anläggningar. Marknadsvärdet
är minst 60 miljarder kronor under förutsättning att den politiska styrningen
av bolaget upphör. Även efter en ägarbreddning som också innefattar
utländska ägare kvarstår dessa anläggningar i Sverige, bl.a. som tänkbara
skatteobjekt för staten.
Metod: En minoritetspost i Vattenfalls kraftproduktion bör säljas i
samband med en nyemission, som en bred allmänhet erbjuds att delta i.
Mål: Vattenfall bör bli ett strikt affärsdrivande energiföretag som på lik-
värdiga villkor med andra företag offensivt deltar i den alltmer internationellt
integrerade energimarknaden. För att återupprätta Vattenfalls effektivitet
och trovärdighet som kommersiellt företag bör politiseringen av styrelsen
upphöra.
Vid en avyttring av aktier i bolaget kommer statskassan att tillföras väsent-
liga belopp.
Genom projektet Baltic Ring, där företaget är drivande, har Vattenfall en
möjlighet att skapa sig en stark position i vår del av Europa.
LKAB
Motiv: LKAB är i dag ett mycket teknologiskt avancerat och
kapitalintensivt företag som verkar på starkt konkurrensutsatta
marknader. Gruvföretaget fick genom övertagandet av trafikeringsrätten
på Malmbanan förutsättningar att investera i ett modernt pelletsverk
1995, samt satsa på en ny högautomatiserad huvudnivå i Kirunagruvan.
Vidare skapades förutsättningar för byggandet av en ny malmhamn i
Luleå. Dessa och kommande satsningar skapar ett behov av att sprida
riskerna för verksamheten och trygga marknadsförutsättningarna.
En breddning av ägandet bör genomföras så att den skapar en bättre
marknadskontakt för bolaget, vilket kan ge säkrare leveranser samt säkrare
och jämnare produktion.
LKAB:s marknadsvärde ligger strax under 10 miljarder kronor.
Metod: För att trygga företagets fortbestånd bör delägare sökas bland de
stora kunderna till företaget, stålverk eller andra köpare som påtagligt kan
stärka företaget. Företaget bör också börsnoteras för att ge stora ägare en
möjlighet att vid behov sälja aktieposter.
Mål: Företaget bör bli ett starkt högteknologiskt europeiskt gruvföretag,
vilket kräver fortsatt hög investeringsnivå. Tillgången på billig energi är ett
överlevnadsvillkor och energiförsörjningen måste garanteras.
AssiDomän
Motiv: Staten bör minska ägandet i AssiDomän, där aktieinnehavet är
värt omkring 10 miljarder kronor. De stora privata
skogsindustrikoncernerna, som är en del av stommen i svensk industri,
konkurrerar med varandra på en global marknad. På sikt finns inget
motiv för staten att tillhandahålla riskkapital för en av dessa
skogsindustrikoncerner.
Däremot finns det i vissa fall skäl för staten att skydda skogsmark med
höga naturvärden från skogsbruk. I stället för att äga skog som brukas
intensivt bör staten använda en del av intäkterna från en privatisering till att
skydda skogsområden med stora naturvärden.
Metod: Den försäljning av aktier som påbörjades under den borgerliga
regeringen bör fortsätta när tidpunkten visar sig vara lämplig med hänsyn till
såväl företagets som statens intresse. Försäljningen skall ske på ett sätt som
stärker företaget och med inriktningen att sprida ägandet till de anställda och
allmänheten. I det fall den planerade uppdelningen av AssiDomän i bolaget
Vasaskog AB genomförs bör även detta bolag privatiseras och aktierna
erbjudas allmänheten samt bolagets intressenter i form av dess kunder. En
del av intäkterna bör gå till en fond för skyddande av mark som är viktig för
bevarandet av den biologiska mångfalden.
Mål: AssiDomän bör stärkas som en stor svensk skogsindustrikoncern som
är världsledande inom sina specialområden. Förutsättningar bör skapas för en
ökad integration framåt i produktionskedjan i bolagets industriverksamhet
samt för en integration med andra europeiska skogsföretag.
Pharmacia-Upjohn Inc.
Motiv: Genom samgåendet med amerikanska Upjohn är Pharmacia ett i
allra högsta grad internationellt företag. För att säkra bolagets
möjligheter och anseende som ett privatägt läkemedelsföretag bör det
statliga ägandet avvecklas. Statens aktiepost är värd ca 10 miljarder
kronor.
Metod: Aktierna bör erbjudas en långsiktig svensk ägare av institutionell
karaktär.
Mål: Pharmacia Upjohn bör genom försäljningen stärkas som ett konkur-
renskraftigt internationaliserat läkemedelsföretag med svensk bas.
Celsius
Motiv: I Celsius försvarsindustriverksamhet bör den statliga ägarandelen
minska till de tio procent av aktierna som utgör röstmajoritet under
särskilda extrema omständigheter. Företaget är konkurrensutsatt. Det
saknas motiv för att staten skall äga en större andel än vad som är absolut
nödvändigt. Statens aktieinnehav är värt omkring en miljard kronor.
Ett privat ägande kan dessutom öka bolagets konkurrenskraft på världs-
marknaden genom att bolaget blir mer självständigt. Samtidigt ökar också
företagets möjligheter till samarbete med utländska försvarsindustriföretag.
Metod: Aktierna bör auktioneras ut till svenska småsparare och placerare.
Mål: Celsius skall så långt det är möjligt bli ett fristående och lönsamt
försvarsmaterielföretag.
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
Motiv: Bolaget ägs i dag helt av staten, men ägandet bör omprövas
förutsättningslöst i syfte att trygga företagets fortlevnad, tekniska
kompetens och styrka under de radikalt förändrade
omvärldsförutsättningarna. Marknadsvärdet är några hundra miljoner
kronor.
I dag kan provning göras i vilket land som helst inom EU för att få en
produkt godkänd på den europeiska marknaden. Detta innebär att kompeten-
sen snabbt kan gå förlorad hos de företag som inte hävdar sig i konkurrensen.
För en liten fristående aktör blir förutsättningarna osäkra.
Metod: Företaget bör erbjudas till dess större kunder eller till en lämplig
samarbetspartner.
Mål: Fortlevnaden och expansionsmöjligheterna för Sveriges Provnings-
och Forskningsinstitut bör tryggas genom försäljningen.
SAQ Kontroll AB
Motiv: Företaget konkurrerar i dag på en internationell marknad för
provningstjänster, där små anläggningar riskerar att bli utslagna om de
inte har bra affärspartner. Problemen och förutsättningarna för SAQ
Kontroll är likartade dem som gäller för Sveriges Forsknings- och
Provningsinstitut.
Värdet uppskattas till några hundra miljoner kronor.
Metod: Företaget bör erbjudas till dess större kunder eller till en lämplig
samarbetspartner. Staten bör om möjligt avveckla sitt ägande.
Mål: Företagets fortlevnad skall säkras.
Zenit Shipping AB
Motiv: Bolaget har i uppdrag att avveckla statens engagemang i fartyg.
Det finns inget skäl till att de värden som finns i bolaget skall binda upp
statligt kapital.
Metod: Staten bör sälja tillgångarna i bolaget.
Mål: Bolagets värde skall tillföras statskassan.
9.6 Inom Kulturdepartementet
Sveriges Radio och Sveriges Television
Motiv: Ett uppfyllande av public service-uppdraget förutsätter en
koncentration av resurser. En fortsatt verksamhet med dagens två TV-
kanaler och fyra radiokanaler kommer att splittra resurserna alltför
mycket för att Sveriges Radio och Sveriges Television skall kunna
tillföra publiken ett programutbud med tillräckligt stark kvalitet, djup och
kulturellt skapande för att detta skall ha en tydlig profil och identitet.
Konkurrensen behöver dessutom stärkas bland de kommersiella TV-
kanalerna genom att ytterligare en marksänd kommersiell TV-kanal tillkom-
mer.
Mot bakgrund av detta bör företagen koncentrera resurserna till en TV-
kanal och två nationella radiokanaler.
Metod: En TV-kanal samt två nationella radiokanaler privatiseras under
mandatperioden. Aktierna bör erbjudas en bred allmänhet.
Mål: Sveriges Radio och Sveriges Television bör bli två mindre men mer
ändamålsenliga public service-företag.
Teracom Svensk Rundradio AB
Motiv: Företaget äger och driver Sveriges marknät för TV och radio.
Numera har företaget flera privata kunder genom TV 4:s koncession, de
privata radiokanalerna och satellittjänster. För att markera bolagets
självständighet bör det i dag helstatliga bolaget privatiseras.
Marknadsvärdet är minst en miljard kronor.
Metod: Bolagets sändarverksamhet konkurrensutsätts och bolaget säljs.
Mål: Teracom skall bli ett konkurrenskraftigt och teknikmässigt ledande
företag inom sitt område. Det skall kunna erbjuda olika kunder ett brett
spektrum av tjänster.
9.7 Inom Socialdepartementet
Apoteksbolaget
Motiv: Det svenska detaljhandelsmonopolet för läkemedel är unikt. Ett
bristande konkurrenstryck har givit ekonomiska förluster genom
monopolets dolda prislapp.
Apoteksbolaget kunde under lång tid tillgodose bolagets intresse före
konsumenternas genom möjligheten att själv fastställa apotekens försälj-
ningspriser. Det stora egna kapitalet och också den snabba tillväxten i
Apoteksbolagets pensionsstiftelse visar att omotiverat stora överföringar från
läkemedelskonsumenterna har skett. Dessutom har läkemedelskonsumen-
terna drabbats av kostnader för ineffektivitet. Apoteksbolaget har även haft
stora möjligheter att påverka läkemedelspolitiken och har därmed kunnat
bevaka sitt monopol.
Statens aktier i Apoteksbolaget är värda några miljarder kronor.
Metod: Apoteksbolaget bör säljas efter det att detaljhandelsmonopolet för
läkemedel har avskaffats. Staten bör efter avregleringen vidta åtgärder för att
stimulera konkurrensen genom att underlätta nyetableringar på detaljhan-
delsmarknaden. Även en effektiv postorderdistribution, som uppfyller alla
moderna krav på läkemedelsdistribution bör tillåtas.
En försäljning av Apoteksbolaget behöver inte nödvändigtvis ske på en
gång. Även lösningar som innebär att enskilda apotek knoppas av, samt
franchiselösningar bör övervägas vid försäljningen av Apoteksbolaget.
Apoteksbolaget tillverkar ex tempore-läkemedel i Apoteksbolagets
Produktion och Laboratorier (APL). Det är en lönsam tillverkning och den
enda producenten inom denna nisch. För att inte inskränka konkurrensen bör
APL säljas snarast. En försäljning skulle sannolikt kunna leda till större
dynamik i verksamheten genom att drivkrafterna till samarbete med övriga
nordiska länder stärks.
Mål: Konsumenterna bör när detaljhandelsmonopolet hävts och Apoteks-
bolaget privatiserats erbjudas läkemedel till lägre pris på en mer kundanpas-
sad marknad.
10 Hemställan
10 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konkurrensutsättning och försäljning av
kommunala och landstingskommunala företag och
verksamheter,1
2. att riksdagen hos regeringen begär en plan för försäljning av
statlig verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen.