Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. I samband med
medlemskapet involverades Sverige i ett antal olika
strukturfonder, gemenskapsinitiativ osv med
medfinansiering från EU. Alla geografiskt avgränsade
målområden eller horisontella program har ett genomarbetat
handlingsprogram, SPD, som godkänts av EU.
Idag förs ett resonemang från EU om Sveriges engagemang i dessa
målområden eftersom det finns en stor tröghet i utbetalandet av EU-medlen.
Det är naturligtvis anmärkningsvärt att projektmedel inte betalas ut i det
omfång som beviljats. Det finns dock förklaringar till dessa motsats-
förhållanden. Sverige har självt byggt in denna problematik i det svenska
utbetalnings/rekvireringssystemet.
SPD/OP bygger på initiativ underifrån, såsom t ex nätverkssamverkan,
ideella föreningar, byalag, småföretagarsamverkan osv. Ofta är det
projektägare som inte har egna resurser eller ens har möjlighet att erhålla
banklån. För övrigt så är inte räntekostnader för EU-projekt bidrags-
berättigade. Med det svenska systemet måste varje projektansvarig redovisa
kostnader innan EU-medel kan erhållas. Frågan är hur de som är projekt-
grupp, exempelvis ett nätverksprojekt för kvinnliga företagare vars
organisation är uppbyggd på en idéell förening, skall kunna ha tillräckligt
med kapital för att ligga ute med projektpengar? Det som skett är att
beviljade projekt har lagts ned eller förhalats i tid i väntan på att andra
offentliga myndigheter kunnat träda in och låna ut pengar. Många projekt-
ägare har gett upp eller avstår från EU-medlen. Framför allt så får dock detta
en sådan effekt att underifrånperspektivet håller på att gå förlorat och ger
enbart offentliga myndigheter möjlighet att vara projektägare. Därför måste
Sverige ändra sitt utbetalningssystem så att till beviljade projekt ges 50 % av
de beviljade EU-medlen i samband med projektstart.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbetalningssystem för EU-projekt.