Utveckling och tillverkning av svenska vindkraftverk
Riksdagen har beslutat att inleda en förtida
kärnkraftsavveckling och därmed rubbas balansen på
efterfrågad och producerad elenergi. Möjligheten att genom
import från andra europeiska länder kompensera bortfallet
från en eller flera reaktorer är oklar, och den svenska
satsningen på att utveckla och utnyttja förnyelsebara
energikällor måste intensifieras.
För att inte än en gång hamna i ett totalberoende av fossila bränslen måste
alla möjligheter att utnyttja inhemska förutsättningar till energiproduktion
tillvaratas. Biobränslet, som enligt vår mening har den största potentialen,
bör ges ökade resurser på forskningssidan, såväl för produktionsledet som för
teknik- och utvecklingsledet. En nationell plan som klarlägger den uthållig-
hetsmässigt, miljömässigt och ekonomiskt optimala produktionen av
biobränsle bör med största skyndsamhet presenteras av regeringen.
Vindkraften, som är en ofta förespråkad ersättning för nedlagd kärnkraft,
har genom sin höga kostnad per producerad energimängd för närvarande
ingen utsikt att på rimliga ekonomiska villkor långsiktigt ersätta den
prisbilliga kärnkraftsenergin. Det är naturligt att ställa frågan huruvida vi i
Sverige skall satsa på ett energislag som redan på investeringsstadiet visar en
ekonomiskt ogynnsam kalkyl.
Utvecklingen av svensktillverkade vindkraftverk har stött på stora
ekonomiska svårigheter och för närvarande importeras i princip 100 procent
av de nyinstallerade verken från annat land. Statsmakten har dock bestämt att
stödja nyinvesteringar i vindkraftverk och en direktsubvention sker således
när nya sådana byggs. Kraven för statens stöd är dock att den installerade
effekten inte får underskrida 200 kilowatt. Eftersom svenska konstruktörer
och tillverkare, till skillnad från t.ex. danska tillverkare, startade sin verk-
samhet i ett näringsklimat där inga subventioner förekom, förelåg svårigheter
att driva produktion i en skala som motsvarar en industriell tillverkning. Det
danska försprånget på volymsidan, såväl effektmässigt som antalsmässigt,
innebär att det idag i vårt land inte tillverkas så stora generatorer (200
kilowatt) som krävs för att vid en nyinvestering erhålla statsbidrag.
De snedvridande inhemska reglerna har således medfört att svenska vind-
kraftstillverkare, trots stora teknikframgångar, inte på jämförligt ekonomiska
grunder kunnat utvecklas till jämbördiga konkurrenter på stora vindkraftverk.
För att inte även framöver missgynna svensk vindkraftteknik krävs att
regelverket för bidrag till investeringar ändras. Naturligast är att hela
subventionen slopas - i andra hand bör de för svenska tillverkare hämmande
kraven omarbetas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade regler för att stödja svensk vindkraftteknik.