med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, m.m.
Regeringen konstaterar i propositionen att det finns "flera
skäl att hålla fast vid kravet på timvis mätning som
huvudprincip". Propositionen nämner emellertid inte att
kravet på timvis registrering av den enskildes elförbrukning
gäller först i samband med ett eventuellt byte av elleverantör.
Regeringen anger därefter följande tre skäl:
1. Mätarna ger möjligheter för kommunikation mellan elkunderna och
elleverantörerna, vilket skapar förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av
elsystemet.
2. Elkunderna kan få regelbunden information om sin elförbrukning, vilket
underlättar elhushållningen och en effektiv elanvändning.
3. Erfarenheter visar också att en bred installation av timregistrerande
mätare kan möjliggöra effektivisering av nätverksamhet och kostnads-
sänkningar.
Propositionen nämner dock inte att många kritiker av dagens
mätarkrav ser positivt på ett rationellt införande av timvis
registrering av den enskildes elförbrukning. I likhet med
Vänsterpartiet kan de säkert hålla med om ovanstående tre
skäl till att riksdagen bör uppmuntra till detsamma. I likhet
med Vänsterpartiet förstår emellertid inte organisationer som
Hyresgästerna, HSB, Riksbyggen, SABO, Villaägarna,
Konsumentrådet, LO och TCO varför regeringen framhärdar
med att koppla samman mätarkravet med bytet av
elleverantör.
Propositionen konstaterar avslutningsvis att det bör övervägas att undanta
endast "lägenhetskunder och liknande" från kravet på ny elmätare vid
leverantörsbyte. Regeringen har nyligen beslutat att en utredning om ett
sådant eventuellt undantag ska vara klar den 1 februari 1999. Propositionen
nämner emellertid inte att samtliga de fem myndigheter som övervakar
elmarknaden - Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Konsumentverket,
Konkurrensverket och Statskontoret - har rekommenderat regeringen att
avskaffa kravet på ny elmätare vid bytet av leverantör för åtminstone alla
hushåll (inklusive eluppvärmda villor). Konkurrensverket har rekommen-
derat att inte bara hushållen utan också ett stort antal småföretag ska kunna
byta elleverantör utan att samtidigt behöva installera en ny elmätare.
Den svenska elkonsument som vill byta leverantör måste först betala 2 500
kronor för en ny fjärravläst och timregistrerande elmätare och sedan vänta ut
sex månaders uppsägningstid. I Norge och Finland kan hushållen byta
elleverantör kostnadsfritt, utan installation av ny elmätare och med bara 2-3
veckors varsel.
Den norska elkunden betalar i genomsnitt 16,1 öre per kilowattimme. Det
framgår av en prisöversikt från det norska konkurrensverket. I Sverige ligger
däremot genomsnittspriset (exklusive elskatt, moms och nätavgift) för en
eluppvärmd villa på hela 25,5 öre per kWh, medan en lägenhetskund får
betala så mycket som 30 öre per kWh. Det betyder att elpriset är 58 % högre
för en eluppvärmd villa i Sverige jämfört i Norge, trots att elbolagen
upphandlar elen på en gemensam svensk-norsk elbörs. För lägenhets-
innehavare är skillnaden ännu större mellan länderna. De höga elpriserna
innebär att svenska hushåll årligen subventionerar kraftbolagen med
mångmiljardbelopp. För den enskilde lägenhetskunden handlar det om 250-
300 kronor, medan ägaren av en genomsnittlig eluppvärmd villa varje år får
betala omkring 1 900 kronor för mycket för elen på grund av bristfällig
konkurrens!
Den nya elmätaren - som är fjärravläst och bl.a. registrerar förbrukningen
timvis - har många fördelar. Den uppmuntrar bland annat till energi-
besparing. Men det blir allt svårare att förstå varför regeringen framhärdar
med att koppla samman mätarkravet med bytet av elleverantör. Hittills har
bara cirka 20 000 svenska hushåll bytt elleverantör, vilket har lett till att
lika
många nya elmätare satts upp fullkomligt planlöst runt om i landet: en
mätare här och en annan där. Detta är ett ineffektivt och dyrt sätt att
installera
elmätare på. Installationen av en enstaka ny elmätare kostar betydligt mer än
de 2 500 kronor som faktureras den enskilda kund som byter leverantör, men
det överskjutande beloppet slås sedan ut på nättariffen och belastar därmed
nätbolagets samtliga kunder.
20 000 nya elmätare motsvarar för övrigt bara cirka 5 promille av Sveriges
drygt fyra miljoner hushåll. Det kommer att ta lång tid och bli mycket dyrt
om nätbolagen ska fortsätta att installera de nya elmätarna på samma
irrationella sätt. Vänsterpartiet vill i stället införa den nya mätarteknologin
på
samma sätt som i Norge, dvs. fatta beslut om att alla stora förbrukare ska ha
en ny fjärravläst och timregistrerande elmätare. Myndigheterna kan sedan
successivt sänka det konsumtionstak över vilket alla elförbrukare (oberoende
av leverantörsbyte) ska få en ny mätare installerad av nätbolaget.
Vänsterpartiet vill följa myndigheternas samfällda rekommendation och
konsumenternas berättigade krav om att slopa mätartvånget vid bytet av
elleverantör för alla hushåll. Detta ska självfallet också gälla de eluppvärmda
villorna, som är den konsumentgrupp som kan spara mest på ett fritt val av
elleverantör. Riksdagen bör fatta detta beslut så snart som möjligt, utan att
invänta regeringens onödiga utredning. Vänsterpartiet vill införa den nya
mätarteknologin på samma sätt som i Norge, dvs att alla stora förbrukare ska
få en ny fjärravläst och timregistrerande elmätare och att myndigheterna
sedan successivt sänker taket (oberoende av leverantörsbyte). Valet av en
samhällsekonomiskt rationell införandetakt bör emellertid snabbutredas
innan detta förslag genomförs.
Kopplingen mellan byte av elleverantör och kravet på timvis registrering
av förbrukningen bör avskaffas för åtminstone alla hushåll (elkonsumenter
med ett säkringsabonnemang av högst 25A). Uppsägningstiden vid byte från
leveranskoncessionär bör åtminstone halveras från dagens sex månader till
tre månader och bytet bör vara helt kostnadsfritt. Om det är praktiskt möjligt
med en kortare uppsägningstid bör detta vara målet. De nya reglerna bör
gälla från det datum då de ansvariga myndigheterna menar att detta är
praktiskt genomförbart.
Den av regeringen tillsatta utredningen bör snabbutreda ett eventuellt
avskaffande av kravet på ny elmätare vid leverantörsbyte som omfattar också
större elförbrukare än hushållen. Detta är i linje med Konkurrensverkets
rekommendation och praxis i Norge och Finland. Mätarutredningen bör
vidare snabbutreda förslaget om ett mer rationellt och kostnadseffektivt
införande av den nya elmätarteknologin, nämligen att alla stora förbrukare
ska ha ny elmätare och att myndigheterna sedan successivt sänker taket.
Avslutningsvis har Vänsterpartiet länge drivit linjen att den fasta
kostnadens andel av den totala elkostnaden bör sänkas genom ändringar i
regelverket. Den fasta delen av nätavgiften bör minskas och eventuella
årsavgifter kopplade till elkostnaden kan avskaffas helt. Detta är det mest
effektiva sättet att också intressera konsumenter med låg elförbrukning för
att spara och att delta aktivt i handeln med el.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åtminstone alla hushåll med normal elförbrukning bör
undantas från kravet på ny elmätare vid byte av elleverantör,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla hushåll bör ges möjlighet att byta elleverantör
kostnadsfritt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla hushåll bör ges möjlighet att byta elleverantör med en
uppsägningstid som åtminstone understiger tre månader,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de nya reglerna bör gälla från det datum då de ansvariga
myndigheterna menar att detta är praktiskt genomförbart,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utredningsdirektiven till den av regeringen tillsatta
elmätarutredningen bör kompletteras,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den fasta kostnadens andel av den totala elkostnaden bör
sänkas genom ändringar i regelverket.