Det är tillåtet att jaga under häckningstid och att förstöra
fåglars bon och ägg. Det gäller för en rad arter som kråka,
skata, björktrast, gråsparv och pilfink med flera. Om det
kallas skyddsjakt. Det är också tillåtet att skjuta ekorre och
hermelin under hela året, även då de kan ha små värnlösa
ungar i boet. Även här handlar det om skyddsjakt. Nu har det
även framförts önskemål om skyddsjakt på sångsvan, en art
som är rödlistad!
Vad skall skyddas?
Vi har inget emot att det finns ett begrepp som skyddsjakt i
svensk jaktlagstiftning. Det är dock viktigt att det verkligen
handlar om att skydda stora värden, yrkesmässig verksamhet
eller är motiverat av andra skäl. I dag anser vi inte att all
skyddsjakt är motiverad. Motiven för att få bedriva
skyddsjakt är mycket diffusa. Det står i bilaga 4 till
jaktförordningens 26 § t.ex. "kan orsaka skada eller annan
olägenhet", "behövs för att förhindra skador", "förebygga
skada", "tillgodose lantbruk och viltvård", "om det behövs
med hänsyn till viltvården" osv. Vad som är skada eller
olägenhet anges inte, inte heller vad som skall tillgodoses i
lantbruk eller viltvård. Det kan inte tydas på annat sätt än att
det är jägaren själv som avgör. En art som det finns
skyddsjakt på är med andra ord fredlös.
Många arter får
skyddsjagas
Här följer några exempel.
? hermelin och ekorre. Båda är arter i minskande, men ändå finns
skyddsjakt året runt, alltså även under yngeltiden.
?
? rödräv och - hör och häpna - även årsungar. För årsungar står att
skyddsjakten får bedrivas "om det behövs med hänsyn till viltvården."
Kan det bli diffusare?
?
? under juni och juli är det fritt fram att skyddsjaga årsunge av grävling,
"om det behövs för att tillgodose lantbruket eller viltvården."
?
? sädgås - en rödlistad art - får skyddsjagas!
?
? björktrast, koltrast och stare finns det skyddsjakt på liksom gråsparv och
pilfink.
?
? Det är tillåtet generellt att förstöra fågelbon med ägg och ungar, om boet
finns "i hus eller gård". Är det ladusvala som åsyftas?
?
Det verkar som om vissa arter tillräknas mindre värde än
andra. Det finns nämligen andra arter som kan bete sig som
de det finns skyddsjakt på, men som inte får skjutas. Man
undrar hur noggrann jägaren är med artbestämningen. Är det
kanske arter som förr var mycket vanliga? Det är de inte
idag. Såväl stare som gråsparv, hermelin och ekorre är arter
som gått tillbaka kraftigt. Att ha skyddsjakt på hotade arter
är helt förkastligt.
EU:s fågeldirektiv
Skyddslagstiftningen strider mot EU:s fågeldirektiv. I artikel
7 punkt 4 står "..särskilt se till att de arter på vilka
jaktlagstiftning tillämpas inte jagas under uppfödningssäsong
eller under häckningens olika stadier."
Miljöpartiet de gröna yrkar att en översyn och förändring sker av jakten så
att jakt inte får ske under häckningstid och att jaktförordningen revideras
enligt detta.
I och med att fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet nu börjat
införlivas i svensk lagstiftning anser vi att jaktförordningen måste revideras.
Det kan inte vara etiskt försvarbart att ha skyddjakt under
den tiden djur har ungar, framför allt inte då motiven är så
diffusa. Att tillgodose viltvården kan faktiskt tolkas som att
djuren inte ens får bete sig som naturen skapat dem. Om
jägaren - viltvårdaren - anser att räven eller grävlingen hotar
något djur - t ex rådjurskid - som han vill spara för framtida
jakt så är det fritt fram för bössan. Att sedan ungarna lämnas
utan sin moder och går en kvalfull död till mötes tycks inte
oroa lagstiftaren.
5 § jaktlagen har ändrats och lyder nu beträffande skyddsjakt: "om sådana
skador inte kan motverkas på annat tillfredsställande sätt." Den lydelsen
stämmer illa överens med bestämmelserna om skyddsjakt, där "kan orsaka
olägenhet" räcker som motiv i många fall. Här krävs verkligen inte några
åtgärder först för att utröna om det går att lösa problemet på annat sätt!
Skyddsjakten måste ses över
Skyddsjakten strider idag också mot EU:s art- och
habitatdirektiv och mot fågeldirektivet. Det ökande intresset
för djur och natur i kombination med ökad kunskap i ekologi
gör att allt fler anser att jakt under den tid det finns smått,
som lämnas att svälta ihjäl, inte är etiskt försvarbar. Vi
ifrågasätter skyddsjakten för många av fågelarterna, men
också för däggdjur som hermelin, ekorre, vessla, rödräv och
grävling.
Framför allt måste motiven för att få ta till skyddsjakt skärpas. De är all-
deles för diffusa idag och lämnar ett stort utrymme för godtycke. Jaktlagens
5 § måste slå igenom, paragrafen som säger "om sådana skador inte kan
motverkas på annat tillfredsställande sätt." Se över skyddsjakten! Det får inte
bli så att skyddsjakts-begreppet tas till för att få jaga en art, som förslaget
med sångsvan, därför att allmän jakt inte accepteras. Det måste verkligen
vara skydd för något och endast tillgripas då inget annat sätt finns att lösa
problemet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av översyn och revidering av skyddsjakten.
Stockholm den 28 oktober 1998
Gudrun Lindvall (mp)
Gunnar Goude (mp)
Kia Andreasson (mp)
Thomas Julin (mp)
Per Lager (mp)
Mikael Johansson (mp)