Många av miljöproblemen är världsomfattande. Av den anledningen är
det mycket viktigt att det globala och alleuropeiska miljösamarbetet
utvecklas. Bland annat måste de östeuropeiska länderna delta på
likvärdiga villkor. Därför måste ett organ som ECE (FN:s Ekonomiska
Kommission för Europa) där bindande mellanstatliga beslut om
reduktion av utsläpp tas, stärkas betydligt. Även internationella
överenskommelser som Baselkonventionen, rörande gränsöverskridande
avfallstransporter, och Montrealprotokollet, rörande skyddet av
ozonlagret, bör stärkas och få efterföljare på flera områden. För att
Sverige skall kunna vara pådrivare i de sammanhangen krävs att vi har
rätt att föra fram självständiga åsikter och hävda våra egna ståndpunkter.
EU skall alltså inte få hindra medlemsländer att ställa hårdare krav i
internationella miljösammanhang.
När det gäller skatteväxling, miljödeklarationer av varor och processer,
miljöstandarder, miljöforskning, m.m. kan EU göra viktiga insatser i
Östeuropa och Medelhavsregionen. Om EU agerar kraftfullt - inte minst med
ekonomiska medel - kan detta innebära ett språng framåt i utvecklingen. Det
finns en stor förväntan från enskilda, organisationer och miljöengagerade
länder i EU att Sverige skall vara pådrivare i EU:s miljöarbete. Vänster-
partiet eftersträvar att Sverige skall förmå uppfylla dessa förväntningar.
EIB:s lån för miljön
I egenskap av EU:s finansieringssituation bör Europeiska
investeringsbanken (EIB) stödja unionens mål att skydda miljön och
förbättra livskvaliteten. Banken tillhandahåller långfristiga lån för
investeringsprojekt. Lånen bidrar med 50 % av investeringskostnaderna.
En stor del av projekten påverkar miljön positivt genom att förbättra
dricksvattenkvalitén och avloppshanteringen. Vissa satsningar görs på
kollektivtrafik och upprustning av stadsområden. EIB:s största effekt på
miljön är emellertid negativ genom sina lån till stora väg- och
transportprojekt. Många av de allvarligaste och mest ökande
miljöproblemen i Europa är kopplade till transportsektorn. Den står för
ungefär 60 % av kolmonoxidutsläppen, ungefär 25 % av energirelaterade
koldioxidutsläpp, den är en stor bullerkälla och mer än hälften av de
totala kväveoxidutsläppen kommer från enbart trafiken på vägarna.
Under detta årtionde har banken tillhandahållit stora lån till EU:s
grannregioner, i centrala och östra Europa samt i Medelhavsområdet.
Miljöorganisationer i östra Europa anser att miljökraven har åsidosatts vid ett
flertal tillfällen då lån beviljats för stora infrastruktursatsningar i östra
Europa. EIB bör i sin egenskap av långivare till Östeuropa ställa höga krav
på miljökonsekvensbeskrivningar, utvärderingar och uppföljningar på projekt
de stöder. Sverige bör genom sina företrädare i EU:s ministerråd verka för att
frågan väcks. EU har ett antal program för att främja miljöarbetet och/eller
företagsamhet i Östeuropa. TACIS, PCP, LIEN, JOP, ECOS m.fl. projekt
inom dessa program måste analyseras utifrån en helhetssyn på miljön. Idag
är det andra hänsyn som i alltför hög grad styr investeringsbesluten. Sverige
bör engagera sig mer i utformningen av dessa program utifrån att
programmen skall bidra till en långsiktigt ekologisk utveckling såväl i Öst-
som i Västeuropa. Romfördraget trädde i kraft 1958 och är ett av EU:s
grundläggande fördrag. Rätten att föra en gemensam miljöpolitik skrevs in
1987 genom europeiska enhetsakten som innebar tillägg och förändringar av
fördraget. För närvarande är fler än 330 gemenskapsakter i kraft på
miljöskyddsområdet, varav ca 212 direktiv, 43 förordningar och 77 beslut.
Efter Maastrichtfördraget återfinns de rättsliga grunderna för miljöpolitiken i
artikel 130 R-T i Romfördraget. Amsterdamfördraget innebär ytterligare
förändringar men har inte trätt i kraft ännu eftersom alla medlemsländers
parlament inte ratificerat det ännu. Miljöreglerna på EU-nivå kan delas in i
två kategorier: harmoniseringsregler och minimiregler.
Substitutionsprincipen
Substitutionsprincipen, som betyder att en vara som kan bytas ut mot en
mindre miljöbelastande vara skall bytas ut, är en av de viktigaste
principerna för miljöarbetet. Om man skall vänta tills det blir lönsamt
kan en rad andra faktorer spela in som fördröjer eller helt inhiberar en
teknikutveckling. Vi har krävt att processer och ämnen skall bytas ut när
det så är möjligt. Sverige måste gentemot EU vara tydligt när det gäller
substitutionsprincipen. Det är viktigt att den blir fördragsfäst och att detta
inte bara gäller under miljöområdet, artikel 130 R, utan även för
varuartikeln 100 A4. Det skall också skrivas in att det måste göras
miljökonsekvensanalyser av stora projekt, t.ex.
infrastrukturinvesteringar. Bevisföringen skall vara omvänd så att ett
land anmäler till kommissionen att man genomför hårdare krav.
Kommissionen har tre månader på sig att invända mot de hårdare kraven
och måste i så fall gå till domstol för att försöka hindra dem. Domstolen
skall behandla frågan utifrån dess miljö- och konsumentaspekt, inte
utifrån varornas rörlighet. För att detta skall fungera krävs att domstolen
förstärks med en kompetent miljöinstans. Om det föreligger
miljö/konsumentskyddsskäl skall domstolen döma till medlemsländernas
fördel även om det innebär en inskränkning i varornas fria rörlighet.
Rätt till nationell gränskontroll
För att efterlevnaden av nationella miljöregler skall kunna kontrolleras
bör rätten till nationell gränskontroll finnas. WTO:s regler får en allt
större betydelse för den internationella miljöpolitiken. Artikeln om
handelspolitik i Romfördraget, art. 110 och följande, bör få en tydlig
miljöinriktning som innebär att unionen i internationella
handelsöverenskommelser alltid arbetar för att handelsavtal inte skall
innebära någon inskränkning i möjligheterna att skärpa
miljölagstiftningen och hindra olika nationer från att importera
miljöfarliga varor, förutsatt att det inte handlar om miljömässigt
omotiverad protektionism. Tvister löses i WTO:s överprövningsorgan,
där omvänd bevisföring bör tillämpas.
Kärnkraften
Bestämmanderätten över kärnkraften skall vara en nationell fråga.
Euratomfördraget är till stora delar föråldrat och bör avvecklas. Det kan
ersättas av ett mellanstatligt samarbete om energisparande och utveckling
av energiteknik baserad på förnyelsebara energislag. Miljöhänsynen
måste få en överordnad roll i EU:s jordbrukspolitik, därför måste de
relevanta artiklarna, artikel 38 och följande, få en tydligare miljöprofil.
Trafik
Utsläppen från trafiken är ett av EU:s största miljöproblem. Trots detta
medverkar EU till en rad nya vägar och broutbyggnader som ökar
miljöproblemen, exempelvis Öresundsbron. Trafiksektorn måste åläggas
ett ansvar för luftföroreningar, buller, markintrång och säkerhet.
Miljöorganisationerna måste utnyttjas som remissorgan i samtliga fall
där miljö, hälsa och säkerhet hotas.
Miljöundantag
En väsentlig del av villkoren för anslutningen av Sverige till unionen
utgörs av särbestämmelser som innebär att vi får behålla våra strängare
nationella miljöregler under en övergångsperiod. Ett flertal av dessa
undantag gäller för s.k. "rak övergång", dvs. när perioden har gått ut så
förutsätts EU-reglerna gälla. EU har förutsatts göra en översyn av sina
regler under övergångsperioden. Ibland anges detta i anslutningsakten, i
andra fall hänvisas det till att en sådan översyn föreskrivs i den berörda
rättsakten. Även andra åtgärder kan vara kopplade till
övergångsbestämmelser. Efter övergångsperioden förutsätts Sverige och
andra medlemsländer att fullt ut tillämpa EU-reglerna, oberoende av
översynens resultat på respektive område. De nya medlemsländerna har
dock möjlighet att med berörd EU-instans ta upp frågan om en
förlängning av övergångsperioden. Ytterst ligger avgörandet hos EG-
domstolen. Sveriges undantag löper ut till årsskiftet 1998-1999 och det
är väsentligt att vi gör allt som är möjligt för att vi inte skall behöva
sänka vår standard på dessa områden. Detta bör ges regeringen till känna.
Sverige har på ett flertal områden undantag. Områden där vi ser särskilda
problem med förståelsen för våra strängare krav är:
? Kadmium. Sedan 1995 arbetar en expertgrupp med en översyn av
direktivet rörande kadmium. Det man funderar över är vilken typ av
kadmiumanvändning som bör begränsas i första hand, återvinning av
kadmiumhaltig plast eller användning av kadmium i pigment. Samtidigt
finns det tankar på en frivillig överenskommelse för branschen vad gäller
begränsningar av kadmiumanvändningen. Går det igenom är ett nytt
direktiv överflödigt om det inte blir mer kraftfullt och långtgående än det
frivilliga systemet.
?
? Batteridirektivet tar upp batterier och ackumulatorer som innehåller
farliga ämnen. Sverige har fortfarande kvar sitt förbud mot försäljning av
brunstensbatterier som innehåller kvicksilver, och något sådant förbud
finns ej inom EU. En kommitté har ansvar för översynen och anpass-
ningen av EU:s avfallslagstiftning till tekniska och vetenskapliga
framsteg. Frågan om kvicksilver i brunstensbatterier har ännu inte tagits
upp.
?
Urinseparation
EU:s regler tillåter inte att man använder människourin i jordbruket, men
för att få ett jordbruk och ett samhälle där näringsämnen cirkulerar i ett
kretslopp måste dessa regler ändras. Exempel på hur det kan fungera är i
Åre där ett av hotellen lämnar sin urin till en närboende bonde som
använder det på sina marker och sen producerar livsmedel för hotellets
räkning. Vänsterpartiet föreslår att regeringen ges i uppdrag att formulera
alternativ lagstiftning på detta område, lagstiftning som gör det möjligt
att skapa ett verkligt kretslopp.
Bekämpningsmedelsrester kontra den fria
konkurrensen
Sverige har tidigare haft gränsvärden för hur mycket
bekämpningsmedelsrester som får finnas i en rad olika livsmedel. EU har
inte förrän nyligen haft regler för alla dessa livsmedel. Men nu har EU
infört gränsvärden som Sverige får anpassa sig till. Svenska regeringen
hade uppenbarligen inte några invändningar i rådet mot kommissionens
förslag, som innebär en försämring av Sveriges regler på området.
Vänsterpartiet menar att regeringen borde pressat kommissionen för att
få gränsvärden i nivå med de svenska värdena.
Ursprungsmärkning
Vad gäller ursprungsmärkning har vi förstått att regeringen ligger i
förhandlingar med EU för att få en obligatorisk ursprungsmärkning av
produkter. Vi stöder det kravet helt och fullt. I dagens EU med stora
problem med t.ex. BSE (galna ko-sjukan) tror vi att detta krav har stor
möjlighet att gå igenom, vilket skulle underlätta för konsumenterna. För
Vänsterpartiet handlar detta krav också om att göra det lättare för
konsumenter att påverka transportsträckan för de varor de väljer att köpa.
I Sverige kan vi ju köpa morötter som är producerade i såväl Sverige som
Spanien. Det är av största vikt att konsumenterna själva kan välja vilka
produkter man vill köpa.
Vänsterpartiet vill också införa en märkning av hur produkten färdats från
produktion-en till inköpsställe. Vi kan tänka oss ett system där symboler
anger hur stor del av transporten som skett via flyg, lastbil eller annat fordon
drivet av bensin eller diesel, tåg eller annat sätt. Vänsterpartiet vill med
detta
förslag, som är mer utvecklat i vår motion om livsmedel/forskning, uppdra åt
regeringen att avsätta pengar för forskning kring miljöutrymme.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU inte skall kunna hindra medlemsländer från att ställa
hårdare miljökrav i internationella sammanhang,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Euratomfördraget bör avvecklas och ersättas med ett
mellanstatligt samarbete om energieffektivitet/sparande och utvecklingen av
energisystem som baseras på förnyelsebara energislag,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöhänsynen måste få en överordnad roll i EU:s
jordbrukspolitik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöorganisationerna skall användas som remissorgan i de
fall där miljö och hälsa berörs,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall bidra till att EU:s program för att stödja
utvecklingen i Östeuropa främjar utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt
samhälle, 2
6. att riksdagen begär att regeringen tar fram alternativ EU-lagstiftning
som tillåter att mänskligt urin får användas i produktionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ursprungsmärkning.