Sverige är, med sina 104 876 sjöar och ca 120 000 km vattendrag, ett
land rikt på vatten. För oss är tillgången till vatten en självklarhet, både
som dricksvatten och för rekreation. Många vatten hotas dock av
övergödning, försurning eller utsläpp. För många är kalkningen
nödvändig för att livet inte skall trivialiseras och i många fall försvinna.
Även grundvattnet hotas av mänsklig aktivitet.
Vatten - en global bristvara
Rent vatten, vårt viktigaste livsmedel, är redan idag en bristvara på
många håll i världen. Bristen orsakar inte bara sjukdomar utan även
konflikter mellan människor och länder. Inom en generation beräknas
rent vatten vara en akut bristvara på många håll. Redan nu är 21 % av det
vatten i USA som används för konstbevattning fossilt vatten. Aralsjön
har kollapsat ekologiskt, något många talare uppehöll sig vid på
UNGASS-mötet. Grundvattennivån under Peking har sedan 1950 sjunkit
från en nivå 5 meter under jordytan till drygt 50 meter. Gula floden når
inte längre havet under stora delar av året. Redan under senvåren 1996
var floden fullständigt torrlagd innan den nådde mynningen. Allt detta är
naturligtvis inte långsiktigt hållbart.
Har vi då en trygg situation i Sverige? Det vanvettiga i att använda friskt
rent vatten för transport av urin och fekalier börjar gå upp för alltfler. Här
måste bra tekniska lösningar fram.
Ett hot mot rent vatten är jordbrukskemikalier, bekämpningsmedel och
gödselmedel. Allt mer hittas i såväl brunnar som grundvatten i takt med att
analysmetoder tas fram. En forskare menar att man hittar allt man kan leta
efter. Många av medlen, t.ex. Atrazin, är inte längre tillåtet i landet, men nu
börjar man finna det i grundvatten i Skåne. I Danmark har upptäckten av
nedbrytningsprodukter av Roundup, ett höggiftigt så kallat lågdospreparat
(det behövs bara några droppar för att nå önskad gifteffekt) orsakat rabalder.
Roundup är för övrigt det bekämpningsmedel som ägaren Monsanto
skräddarsyr sina genmanipulerade grödor till.
I Östersjön har denna sommar och framför allt sommaren 1997 visat en
kraftig algblomning. Algerna blir dessutom allt giftigare. Orsaken till
laxsjukdomen M74 har inte lösts och torsken tycks minska i antal. Kvoten
för uttag minskades på senaste Warszawa-mötet.
Situationen för vildlaxen i Östersjön är fortfarande mycket oroande så
länge fiske på blandade bestånd fortgår.
Strömmande vatten
Strömmande vatten är den naturtyp som exploaterats hårdast på norra
halvklotet. I vissa län, t ex Västernorrland, är 95 % av den ekonomiskt
utbyggbara vattenkraften redan utbyggd. De arter som är beroende av
strömman de vatten har trängts tillbaka kraftigt. I Naturvårdsverkets
aktionsplan Aktionsplan för biologisk mångfald slås fast:
"Vattenkraftutbyggnaden har påverkat en mycket stor del av Sveriges
vattendrag vilket har fått starkt negativa konsekvenser för
biodiversiteten." (sid 12 i rapporten).
I kommentaren till det beslutade åtgärdsmålet står: "De outbyggda
vattendragens betydelse för biologisk mångfald är sådan att bevarande-
intressena i fortsättningen måste sättas före exploatering av vattendragen.
Kvarvarande opåverkade forsar och strömsträckor ska inte exploateras." (sid
41 i rapporten).
Trots detta har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet i
energiuppgörelsen enats om att anslå medel till utbyggnad av små vatten-
kraftverk, trots att det beslutet hotar precis de kvarvarande vattendrag som
måste sparas. Det införs ett investeringsbidrag om 15 % till utbyggnad av
småskalig vattenkraft. Stödet uppgår till 150 miljoner kronor under en
femårsperiod.
Miljöpartiet de gröna anser att vattenkraften i Sverige är färdigutbyggd.
Det går inte att både bygga ut och behålla de arter som behöver rinnande
vatten, vilket flera forskare har visat. Det biologiska mångfalden måste ges
företräde. Det handlar såväl om hotade som mer vanliga arter. Det biologiska
livet förstörs när vattnet inte längre får strömma fritt, när de naturliga
variationerna i vattenståndet försvinner och gödningen av strandzonerna
upphör, när havsöringen inte längre kan vandra upp som tidigare och när
utter och strömstare inte längre har någon fors att vistas i. Riksrevisions-
verket har riktat kritik mot statsbidraget till minikraftverk just med
hänvisning till biologisk mångfald.
Riksdagen har fastlagt taket för vattenkraftens utbyggnad till 66 TWh. Idag
levereras 70,1 TWh. Även av detta skäl måste vattenkraften anser färdig-
utbyggd. Även det faktum att elöverskottet idag beräknas till nära 10 % av
producerad elmängd visar att vi inte har behov av mer el.
I en separat motion under denna motionstid belyser vi detta utförligare och
visar också att anslaget redan är ett hot mot många små strömmande vatten-
drag trots försäkran från förra miljöministern att så inte skulle ske.
Myrar
Efter ett långvarigt utrednings- och beredningsarbete kom till slut ett
beslut om "Myrskyddsplan för Sverige" våren 1994. Planen var inte
komplett. Myrrika Norrbottens län saknades, information om omgivande
fastmarksskog var bristfällig eller inaktuell. Fortfarande saknas konkreta
åtgärdsprogram och skyddsplaner om rikkärr, sumpskogar, mader och
slättsjöar.
I propositionen 1996/97:75 Skydd av hotade arter m.m. sägs att
sumpskogar, mader och rikkärr bör särskilt uppmärksammas i naturvårds-
arbetet med våtmarker. Trots detta är regeringens ambition i proposition
1997/98:145 Svenska miljömål att endast 50 % av Myrskyddsplanens objekt
skall vara skyddade om en generation. Det är en för dålig ambition. Enligt
Naturvårdsverkets rapport 4765 Ren luft och gröna skogar kostar detta vad
avser själva myrmarken ca 10 miljoner kr/år. Kostnaden för kringmarken,
oftast skog, är svår att beräkna.
Enligt internationella naturvårdsunionen IUCN skall varje land skydda 10
% av alla naturtyper för att säkerställa den biologiska mångfalden. Myr-
skyddsplanen upptar endast 6 % av den totala myrarealen. Det är hög tid att
skydda de myrar som finns i Myrskyddsplanen. Sverige har ett stort ansvar
internationellt att skydda dessa biotoper.
I Naturvårdsverkets rapport 4765 Ren luft och gröna skogar föreslås att
ytterligare ett tiotal våtmarker i Sverige senast 1999 tas upp på Ramsarlistan
över våtmarker av internationell betydelse. Miljöpartiet anser det vara en god
målsättning.
Miljöpartiet föreslår att de myrar som finns upptagna i Myrskyddsplanen
ges skydd.
Torvbrytning
Många myrar hotas av torvbrytning, trots att våra myrmarker är unika
naturtyper för Europa. Torv är numera klassat som fossilt bränsle.
Torvbrytningen i vårt land har minskat under senare år. Bryter man torv
på myrvidder så förstörs den biologiska mångfalden totalt. Miljöpartiet
anser att torven är ett fossilt bränsle som inte hör hemma i ett uthålligt
energisystem. Däremot kan biobränslen från grenar och toppar (GROT)
tas tillvara i ökad omfattning och med de restriktioner som bl a
Naturvårdsverket pekat på.
Miljöpartiet föreslår att riksdagen uttalar att torv som bränsle inte hör
hemma i ett ekologiskt hållbart samhälle.
Hav, levande kust och skärgård
Sverige är ett land med mycket kust och hav.I separata motioner under
denna motionstid behandlas såväl Skagerrak, Kattegatt som Östersjön.
En förutsättning för att behålla hav i balans och levande kust och skärgård
måste havsforskningen få oförminskat stöd. Kunskap är en förutsättning både
för att uppmärksamma att något sker och för att kunna bedöma vilka åtgärder
som måste till.
I Naturvårdsverkets rapport 4765 Ren luft och gröna skogar föreslås mål
för fosfor i kretsloppet. Mycket av fosforn hamnar i vatten och orsakar
övergödning och rubbad ekologisk balans. Kväve har tidigare ansetts som det
ämne som orsakat störst problem i havet, men nya rön tyder på att fosfor kan
ha större betydelse än man tidigare trott. Fosfor bryts idag av lagrade resurser
och dagens användning är inte långsiktigt hållbar.
Miljöpartiet föreslår att regeringen skall ges i uppdrag att ta fram en
handlingsplan för fosfor där målet skall var att förluster inte får vara större
än att miljön inte skadas.
Marina reservat
Under senare år har ett antal naturreservat avsatts i rent marin miljö, s.k.
marina reservat, som syftar till att skydda livet under havsytan, speciellt
den biologiska mångfalden. Till de områden som fredats på detta sätt hör
Gullmarsfjorden och Stigfjorden i Bohuslän, samt vattnen kring Gotska
Sandön och Holmöarna i Västerbotten.
Arbetet med inrättandet av marina reservat har pågått länge, men har
hittills inte lett till tillräckliga bevarandeinsatser. Detta arbete måste
fördjupas, konkretiseras och påskyndas. Planen "Marina reservat i Sverige"
måste skyndsamt realiseras men också kompletteras, speciellt beträffande
skyddet av grunda kustområden med exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar
och musselbankar. Dessa områden utsätts i dag för en omfattande exploa-
tering, som ofta ödelägger biotoper. Planen "Marina reservat i Sverige" be-
höver kompletteras, framför allt beträffande skyddet av grunda kustområden
med exempelvis mjukbottnar, ålgräsängar och musselbankar.
Miljöpartiet föreslår att flera marina reservat skapas för att skydda havets
biologiska mångfald.
Alternativa avloppssystem
För några år sedan diskuterades alternativa avloppssystem flitigt. Det är
ju befängt att som idag skapa ett problem av en resurs. För det är ju
framför allt det urinen är.
Det naturliga kretsloppet
Människan kissar mycket, ungefär 500 liter per person och år. Urinen
innehåller mycket kväve, 5,6 kg. Det fascinerande är att det är den
mängd kväve som behövs för att producera 250 kg spannmål, vilket är
den mängd en människa behöver för att vara försörjd med kalorier och
proteiner. Det här är ett uttryck för det kretslopp som är det stora och
viktiga på jorden - det kretslopp som finns mellan djur och växter och
som fungerat ostört i årmiljoner och varit förutsättningen för livet på
planeten Tellus. Även fosfor finns i urinen och är en viktig resurs för
växter.
Kretsloppet brutet
Idag är det kretsloppet brutet. Näringsämnena i människans fekalier och
urin kommer inte åter till marken och nya groende växter. Det har blivit
ett problem och kvävet orsakar övergödning i sjöar och vattendrag där
det inte alls gör nytta. Fosforreningen i våra avloppsverk kostar stora
belopp. Reningen är aldrig fullständig. I Naturvårdsverkets rapport 4765
Ren luft och gröna skogar lyfts fosforproblematiken fram. Mycket av
fosforn hamnar i vatten och orsakar övergödning och rubbad ekologisk
balans. Man har tidigare trott att kvävet var den stora boven i dramat vad
avser problem i havet, men nya rön tyder på att fosfor kan ha en större
betydelse än man tidigare trott. Fosfor bryts idag av lagrade resurser,
vilket inte är långsiktigt hållbart. Vi gör slut på dem och sprider ut fosfor
i hav och sjöar där det orsakar problem.
Kvävet renas nästan inte alls. Några få reningsverk, tex Himmersfjärds-
verket i Botkyrka renar, men verksamheten är fortfarande på försöksstadiet.
För att få kvävegödselmedel åtgår stora mängder olja och inte heller fram-
ställning av konstgödsel är långsiktigt hållbart.
Slut kretsloppen!
Det är helt befängt så människan hanterar resurserna. Idag använder vi
vatten för att transportera fekalier, urin och industriavlopp till stora
anläggningar utanför vilka vi får miljöproblem istället för att lokalt ta
hand om resursen. Dessutom är det rent vatten vi använder - inte ens
gråvatten, det vill säga tvätt- och diskvatten. Nej klart och rent vatten
skall det vara för vår avförings färd till avloppsverket.
Dagens avloppssystem är i grunden fel. Det finns förslag på separations-
toaletter, som samlar urinen för sig och fekalierna för sig. Med sådana
system finns en möjlighet att använda urinen som gödselmedel. Men
förutsättningen för detta är att urinen tas om hand på ett bra sätt. Eftersom
det är så stora mängder måste dagens avloppsystem moderniseras för att ge
människor möjlighet att ta miljöansvar. Dagens avloppssystem gör inte det.
Det är dags att sluta kretsloppet!
Miljöpartiet föreslår att regeringen ger ansvarig myndighet uppdrag att ta
fram förslag till hur dagens avloppssystem kan moderniseras för att ge
människor möjlighet att ta miljöansvar genom att separera urin och
fekalier.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla de rinnande vattendrag, oavsett storlek, som finns kvar
skall bevaras,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av skydd av arter som behöver strömmande vatten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skydd av de myrar som finns upptagna i Myrskyddsplanen,
4. att riksdagen ger regeringen uppdrag att ta fram en handlingsplan för
fosfor där målet skall vara att förluster inte får vara större än att miljön
inte
skadas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillskapa fler marina reservat för att därigenom skydda havets
biologiska mångfald,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta fram förslag till hur dagens avloppssystem kan
moderniseras för att ge människor möjlighet att ta miljöansvar genom att
separera urin och fekalier,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sluta det naturliga kretsloppet och ta till vara de näringsämnen
för växter som människans urin innehåller.