Utsläpp av koldioxid till följd av förbränning leder till en ökande
växthuseffekt. Växthuseffekten är det allvarligaste miljöhotet i dag.
Förändringar av atmosfärens halt av koldioxid och andra s.k.
växthusgaser påverkar jordens klimat. Detta kan få oerhört negativa
konsekvenser för hela mänskligheten. FN:s klimatpanel räknar med en
möjlig ökning av atmosfärens medeltemperatur på mellan 1 och
3,5 grader till nästa sekelskifte. Dessa temperaturförändringar i
atmosfären kommer att innebära klimatförändringar. Det finns i dag en
rad oroande tecken eller förändringar som pekar i en riktning nämligen
att vi i dag har en mänsklig påverkan på klimatet.
Noterade förändringar
? Halten av koldioxid i atmosfären har stadigt ökat de senaste hundra åren.
Ökningen fortsätter. Ökningen är ett resultat av förbränningen av fossila
bränslen, kol, olja och fossilgas (av petroliumbranschen kallad naturgas).
?
? Den globala medeltemperaturen ökar - de senaste 100 åren har den ökat
med 0,45 grader.
?
? Flertalet år på 1980- och 1990-talet har varit de varmaste sedan tillför-
litliga mätningar påbörjades på 1880-talet.
?
? 1995 var det varmaste året sedan mätningarna startade.
?
? Nya globala värmerekord har satts varje enskild månad under 1998
åtminstone fram till juli. Juni månad 1998 var den varmaste sedan
mätningarna startade förra seklet.
?
? Havsytan stiger - den har stigit med mellan 10 och 25 cm de senaste
hundra åren.
?
? De senaste 20 åren har Indiska Oceanen och Stilla havets genomsnitts-
temperatur i ytskikten stigit med 0,3 grader vilket är mycket med tanke
på vattnets värmekapacitet.
?
? Värmen stängs inne närmast jordytan vilket leder till att den övre delen
av atmosfären - stratosfären - kyls ner. Färska mätningar visar att så är
fallet.
?
? Nederbördsmängderna och nederbördsmönstren borde förändras - vilket
de också gör. Norra halvklotet tenderar att få ökad nederbörd och
tropiska områden får mindre nederbörd.
?
? Det finns en tendens till allt fler och starkare oväder p.g.a. ökat
energiinnehåll i atmosfären.
?
? Våra allt kraftfullare datorer bekräftar i sina alltmer fullständiga modeller
bilden av en mänsklig klimatpåverkan.
?
Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen bör naturligtvis tillämpas vid beslut som kan
tänkas påverka klimatet. Den innebär att verksamheter som kan tänkas
leda till skador på människor eller miljö inte skall tillåtas. Riskanalyser
för att få klarhet i detta bör alltid göras. Problemet är att det är frågan om
verksamheter som pågått länge utan att riskerna varit kända och att de är
mycket omfattande verksamheter som i många fall bygger upp hela
länders välstånd.
Vänsterpartiet strävar efter att försiktighetsprincipen tillämpas i alla miljö-
frågor, även i klimatfrågan. I praktiken betyder det att det får bli frågan om
en successiv övergång till alternativa verksamheter tills dess att vi har mer
kunskap. Det blir också frågan om ett batteri av åtgärder från det inter-
nationella planet ner till varje enskild persons dagliga liv.
Effekter av klimatförändringar
Effekterna är mycket svåra att förutse eftersom klimatet är ett
synnerligen komplicerat system. Några effekter är dock möjliga att
förutse. Varmare klimat innebär att is smälter samt att havsvattnet
utvidgar sig. Detta gör att havets nivå väntas stiga med mellan 20 och
100 cm under nästa sekel. Det drabbar hårt låglänta tättbebyggda
regioner och länder, t.ex. Bangladesh, Indien, Holland och en mängd
öländer i Söderhavet. Här i Skandinavien finns möjlighet att klimatet blir
betydligt varmare, men det kan även bli det motsatta. Enligt svenska
instanser som Klimatdelegationen och Naturvårdsverket skulle en global
uppvärmning kunna leda till förändringar av cirkulationen i världshaven
och en dramatisk avkylning, i ett längre perspektiv en möjlig nedisning
av norra Europa. Med andra ord: Golfströmmen kan ändra riktning och
Skandinavien kan få polarklimat.
Omloppet av vatten i atmosfären blir intensivare. Värmen ger snabbare
dunstning, vilket gör att det regnar oftare. Jorden kommer att drabbas av
olika oväder i större omfattning, exempelvis tromber och orkaner. Sannolikt
förändras även fördelningen av nederbörden. Risken för torka ökar i
subtropiska områden där det redan i dag råder vattenbrist. Även norra halv-
klotet skulle sannolikt drabbas av torka, dvs de områden som är viktigast ur
livsmedelsförsörjningssynpunkt. Jordbruk, skogsbruk och biologisk mång-
fald kommer att påverkas negativt av klimatförändringar. I vissa regioner kan
katastrofala tillstånd uppstå.
Havet påverkas också starkt av växthuseffekten. Havets roll som kol-
dioxidsänkare är mycket viktig. Koldioxid löses i vatten till kolsyra och
transporteras av havsströmmarna ned mot botten. På så sätt binder havet två
av de sju miljarder ton kol som mänskligheten årligen släpper ut i
atmosfären. Om vattentemperaturen ökar minskas koldioxidens löslighet
vilket skulle kunna ge en förstärkning av växthuseffekten. Också transporten
av den lösta kolsyran ned mot havsbotten skulle bli sämre om ytvattnets
temperatur ökade. Det råder stor osäkerhet om vad som sker med
koldioxidbalansen. Förändringar kan ge upphov till tröskeleffekter, d.v.s. att
förändringarna inte sker konstant gradvis, utan att de är relativt omärkbara
upp till en viss nivå men när denna passerats sker de mycket snabbt.
Åtgärder
USA står för 22 % av världens koldioxidutsläpp. Kina, Indien och Japan
står sammanlagt för omkring 20 % av utsläppen av koldioxid och en
ännu större andel i fråga om metan. Endast omkring 0,2 % av
koldioxidutsläppen härstammar från Sverige. Andelen är ännu lägre för
växthusgaserna metan och dikväveoxid. Internationella åtaganden och
åtgärder är därför av stor vikt. I Sverige finns de tekniska resurserna, och
vi borde vara ett föredöme för andra länder vad gäller att följa
internationella avtal och intentioner särskilt som vi har ett stort intresse
av att andra länder gör det. Industriländerna står för nästan 80 % av de
ackumulerade kolutsläppen sedan 1950.
Det kan också vara frågan om självklara åtgärder såsom att upphöra med
stöd till icke-förnybara energikällor. Det direkta samhälleliga stödet till
konventionella energikällor - läs fossila energislag - är globalt, 200
miljarder dollar per år. Om i-länderna fasade ut detta stöd skulle utsläppen
minska med 18 % av rena konkurrens- och effektiviseringsskäl. Det finns
naturligtvis goda exempel. Det japanska industriförbundet Keidanren har
beslutat om minskade utsläpp för sina 137 medlemsföretag på ca 15 % etc.
Vi svenskar har också ett moraliskt ansvar eftersom vi per person förbrukat
stora mängder fossila energislag under lång tid och därmed starkt bidragit till
klimathotet. Skall vi dessutom lämna miljöutrymme till fattiga länder bör de
tillåtas öka användningen i relation till de rika länderna som redan förbrukat
en stor del av de fossila bränslena. De högteknologiska, industrialiserade
länderna har huvudansvaret - och möjligheterna - att utveckla den
kretsloppsteknik som krävs.
Vänsterpartiet kräver att regeringen utarbetar ett handlingsprogram som
omfattar alla de sektorer som kan komma att beröras för att följa
klimatkonventionen och reducera klimathotet. Det handlar då om såväl
lokala som nationella frågeställningar, som regionala och globala. Det
handlar om den enskilda människans val i sitt dagliga liv. Med rätt kunskap
och en överblick över alternativen kan man även som enskild ges frihet och
skyldighet att välja miljöanpassade lösningar.
EU har i klimatförhandlingarna i Kyoto förhandlat fram att EU:s
koldioxidutsläpp skall minska med 8 %. Sverige har i de interna EU-
förhandlingarna fått rätt att öka sina utsläpp med 4 %, bland annat därför att
vi tidigare minskat utsläppen och har mycket vattenkraft och kärnkraft som
inte avger koldioxid. Vänsterpartiet accepterar den svenska koldioxid-
strategin i EU, men för att upprätthålla trovärdigheten i denna fråga får inte
det nu gällande svenska målet för minskade koldioxidutsläpp försvagas.
Detta bör ges regeringen till känna.
I förhandlingarna har också frågan om de s.k. Joint Implementations tagits
upp. Det innebär att om Sverige investerar i ett annat land t.ex. Estland och
denna investering resulterar i en minskning av koldioxidutsläppen så kan
Sverige tillgodoräkna sig en del av denna minskning. Fördelen med detta är
att de mest kostnadseffektiva åtgärderna vidtas. Det finns också en del
varianter av detta förslag som kan diskuteras. Vänsterpartiet kan acceptera
sådana överenskommelser om det innebär att arbetet med att minska
utsläppen i Sverige eller annat berört land/region inte avstannar. Vi är
däremot tveksamma till ren handel med utsläppsrättigheter där ett land med
höga utsläpp och högt satta minskningskrav - t.ex. USA - kan köpa sina
ålagda utsläppsminskningar i ett annat land. Det kan nämligen innebära att
inget positivt händer i det land som har råd att köpa dessa möjligheter.
Svenska regeringen har i dessa frågor inte gjort tillräckligt för att få
tillstånd en debatt. Vi hoppas att den parlamentariska utredning om
klimatförändringar som skall komma igång i vinter ändrar på detta. Även i
övrigt föreslår vi att denna motions intentioner ges till känna till denna
utredning.
Det största hotet mot klimatet kommer från transportsektorn. Utvecklingen
går dessutom åt fel håll - koldioxidutsläppen från denna sektor tenderar att
öka i stället för att minska. Det gäller båda nationellt och internationellt.
Koldioxidutsläppen från energisektorn och tillverkningsindustrin har stadigt
minskat, medan utsläppen från transportsektorn ökar. Den sistnämnda svarar
i Sverige för ca 36 % av de totala bidragen till växthuseffekten. Utsläppen
väntas trots antaganden om effektivisering öka med ca 6 % till år 2000 och
med nästan 20 % till år 2010. Kan trafiken miljöanpassas så att den klarar
koldioxidmålet, uppfylls även de andra miljömålen som riksdagen
formulerat. Värt speciell uppmärksamhet kan vara flygets inverkan -
beräkningar visar att flyget ensamt står för 5-10 % av de klimatpåverkande
utsläppen. Flyget uppvisar också relativt sett störst ökning av transport-
slagen. Inom EU finns det embryon till verksamma åtgärder, t.ex. att EU
sluter avtal med bilindustrin om att nya bilar skall ha 25 % lägre utsläpp av
koldioxid år 2008 jämfört med 1995, men om inte ytterligare åtgärder vidtas
äts minskningarna upp av ökande vägtrafik. I frågor som berör speciella
sektorer hänvisar vi till andra riksdagsmotioner som tar upp miljö-
anpassningen av olika sektorer såsom industrin, byggande och boende,
järnvägs- och sjöfart, jordbruk, energisektorn, etc.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minska risken för klimatförändringar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det nu gällande svenska målet för minskade koldioxidutsläpp
inte får försvagas.
Stockholm den 24 oktober 1998
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Karin Svensson Smith (v)