Runt om i Sverige finns flera tusen soptippar, en del nedlagda sedan
årtionden, andra fortfarande i drift. På de flesta finns hushållsavfall
blandat med industriavfall. Vad som kemiskt sker i upplagen vet man
mycket lite om, men att lakvattnet ofta innehåller hela periodiska
systemet och en mängd kemiska föreningar har man fått erfara från flera
håll. Oväntade miljöproblem, ofta mycket svåra att åtgärda, visar att
soptipparna är tickande miljöbomber.
Vad finns i lakvattnet?
Väckarklockan var uppgifterna från Dalarna om att
reproduktionsförmågan hos upp till 80 procent av abborrhonorna i sjön
Molnbyggen utanför Leksand skadats, skador som misstänks ha uppstått
till följd av okända utsläpp från den närbelägna soptippen. Det finns över
2 000 soptippar i Sverige som tillsammans släpper ut cirka 50 miljoner
kubikmeter förorenat lakvatten. I många fall kräver kontrollprogrammen
mycket få analyser och det som brukar tas är pH, kväve och metaller.
Greenpeace har nu startat analyser av vad som läcker ut och här följer
några exempel.
Molnbyggen i Leksand
Naturvårdsverket och Leksands kommun har nu beslutat att bilda en
gemensam arbetsgrupp för att granska Lindbodarnas soptipp utanför
Leksand. Soptippen har länge misstänkts vara källan till att 80 procent av
abborrhonorna i sjön Molnbyggen inte utvecklar romsäckar. Hittills har
kommunen och forskare enbart ägnat sig åt att studera fisken i sjön,
medan tippen har fortsatt att läcka lakvatten. På tisdag den 20 oktober
håller Naturvårdsverket "journalistdag" då man bland annat ska berätta
om "hur undviker vi fler Molnbyggen?".
Kovikstippen i Nacka
Prover som miljöorganisationen Greenpeace har tagit i lakvattnet från
Kovikstippen i Nacka visar förekomst av ett flertal ökända miljögifter
och ett antal naturfrämmande ämnen vilkas miljö- och hälsoeffekter inte
är undersökta. Bland gifterna finns flera ämnen som tagits upp på såväl
nationella som internationella "svartlistor". Flera av ämnena anses vara
cancerogena, allergiframkallande och reproduktionsstörande. Dessutom
finns ett antal ämnen som inte har undersökts, men som också kan vara
skadliga för människa och miljö. Proverna togs i lakvattendammen i
Kovik den 30 september och har analyserats av Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning (IVL) i Stockholm. Exempel på ämnen i lakvattnet
från Kovik: Metylfenol, Bisfenol A, Dimetylftalat, Dietylftalat,
Dibutylftalat, Butylbenzylftalat, Di(2-etylhexyl)-ftalat (DEHP),
Dioktylftalat, Kamfer m fl.
Tippar i Skellefteå och Storuman
Prover från Degermyrans soptipp i Skellefteå och Luspnäsets soptipp i
Storuman. Tipparna skiljer sig från varandra vad gäller storlek, innehåll
etc, men gemensamt för dem är att de håller en mycket låg standard. Man
gör överhuvudtaget inga försök att samla in lakvattnet, utan det tillåts
rinna rakt ut i naturen, trots att inga prover för farliga kemikalier tagits. I
Storuman visade det sig att man inte ens tagit de föreskrivna proverna
(kväve, pH, metaller etc.) på sju år.
Vad är det för ämnen?
Det är inga trevliga ämnen det handlar om. Detta visar verkligen att
kemikaliesamhället har mycket otrevliga baksidor. Det som finns i varor
och som hamnar på tipp försvinner inte - det kommer tillbaka och
orsakar miljöproblem. Här följer information om några av de ämnen man
funnit. Uppgifterna är hämtade från Greenpeace.
Metylfenol (m-cresol)
Användningsområden:
M-cresol används i fotoframkallningsvätska, sprängämnen, petroleum,
färg, desinfektionsmedel, insektsmedel och i jordbruksindustrin. På grund av
barkbehandling har ämnet återfunnits i vindruvor, mandlar, valnötter, äpplen,
päron, aprikoser, körsbär, persikor och plommon.
Effekter:
Ämnet klassas som möjligen cancerogent på människor, baserat på studier
på möss.
4,4(1-metyletyliden)-bisfenol
Användningsområden:
Bisfenol A används vid tillverkning av plaster, epoxylim, färg, glas och
keramik. Ämnet används också på insidan av konservburkar och i
plasttandfyllningar.
Effekter:
Bisfenol A kan ge allergiska reaktioner. Vid djurförsök har ämnet orsakat
leukemi och lymfom, men testerna har hittills inte ansetts tillräckliga för att
klassa Bisfenol A som cancerframkallande. Ämnet försämrar förmågan hos
möss att få ungar och kan också påverka utvecklingen av foster hos samma
djur. Bisfenol A har effekter som liknar det kvinnliga könshormonet
östrogen, vilket gör att hormonbalansen i kroppen kan störas. Det finns också
rapporter om att antalet spermier är färre hos råttungar vilkas föräldrar matats
med låga halter av Bisfenol A.
Dimetylftalat
Användningsområden:
Dimetylftalat används vid plast- och gummitillverkning samt i mygg-
medel, hårspray och kosmetika.
Effekter:
Kroniska ekologiska effekter av ämnet kan vara förkortad livslängd,
fortplantningssvårigheter, lägre fertilitet och förändrat beteende.
Dimetylftalat har visat sig ge upphov till fosterskador på djur och anses
därför kunna ha samma effekt på människor. Bioackumulationen anses vara
moderat baserat på studier av fiskvävnad.
Dietylftalat
Användningsområden:
Dietylftalat används i första hand som mjukgörare i plaster och finns i
tandborstar, bildelar, verktyg och matförpackningar. Ämnet finns också i
insektsmedel, aspirin, kosmetika, hårspray, nagellack, nagellacksborttag-
ningsmedel, tvättmedel, aftershave och hudlotion.
Effekter:
Kroniska ekologiska effekter av ämnet kan vara förkortad livslängd,
fortplantningssvårigheter, lägre fertilitet och förändrat beteende. Inga tester
för att kontrollera om ämnet är cancerogent har påträffats. Det finns vissa
bevis för att ämnet kan ge fosterskador hos djur. Bioackumulationen anses
vara moderat baserat på studier av fiskvävnad.
DEHP
Användningsområden:
Di(2-etylhexyl)-ftalat (DEHP) används vid plast- och gummitillverkning
och återfinns i leksaker, insektsmedel, flytande tvål, tvättmedel, bläck,
industrioljor, film, kosmetika och vid papperstillverkning.
Effekter:
Kroniska ekologiska effekter av ämnet kan vara förkortad livslängd,
fortplantningssvårigheter, lägre fertilitet och förändrat beteende. Ämnet har
vid tester visat sig ge levercancer hos djur. Inga tester har gjorts på
människa. Vidare anses ämnet troligen kunna ge upphov till fosterskador.
Bioackumulationen anses vara mycket hög baserat på studier av fiskvävnad.
Kamfer
Användningsområde:
Kamfer används som mjukgörare i bl.a. oljor.
Effekter:
Kamfer uppges kunna framkalla kramper och medvetslöshet vid förtäring
av små mängder. Ämnet har orsakat dödsfall i små doser vilket tyder på att
ämnet bör betraktas som gift. Ämnet upptas via huden och bör betraktas som
giftigt med symptom bl.a. från nervsystemet.
Undersökningar och åtgärder nödvändiga!
Greenpeaces undersökningar visar med all önskvärd tydlighet att detta
måste åtgärdas. Det finns över 300 soptippar i drift och över 2 000 gamla
nedlagda tippar. De som är i drift idag har kontrollprogram som
uppenbarligen inte är tillräckliga. Lakvattnet hanteras inte alls på det sätt
som innehållet kräver. Det är helt oacceptabelt att alla dessa giftiga
ämnen rinner ut i naturen. Regeringen måste skyndsamt ge
Naturvårdsverket i uppdrag att undersöka vilka gifter som finns i
lakvattnet från soptippar och föreslå åtgärder för att få bukt med
läckaget. Hanteringen av lakvattnet måste ske på ett sådant sätt att
gifterna inte kommer ut i naturen. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Naturvårdsverket snarast bör få i uppdrag att undersöka vilka
gifter som finns i lakvatten från soptippar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att problemet bör åtgärdas.