Regeringen har i sin miljöproposition tagit upp frågan om frivillig avveckling av ftalater och andra mjukgörare i PVC. Här bortser man dock från policyn att riskbedömningen givetvis bör vara grunden för denna typ av miljöpolitiska beslut. Att fatta beslut mer på känsla än på vetenskaplig bas kan resultera i att man börjar använda produkter som i framtiden kan visa sig vara mer miljöovänliga än dagens produkter.
Att den svenska PVC-industrin har ett intensivt miljöarbete, gott samarbete med tillsynsmyndigheter och kontinuerligt arbetar för att minimera miljö- påverkan måste givetvis tas med i bedömningen när förslag läggs fram som ger negativa konkurrensförhållanden för den nationella PVC-industrin.
Miljöproblematiken är global och miljön blir inte bättre av att PVC- produktionen förläggs till länder där man inte ställer så höga miljökrav och inte satsar i samma omfattning på miljöutvecklingen som i Sverige.
I ett läge där man fattar beslut som ger den inhemska industrin en negativ konkurrenssituation måste man titta på vad en produktionsnedläggning skulle ge för socioekonomiska konsekvenser.
I Stenungsund där denna typ av petrokemisk industri finns kan det resultera i en dominoeffekt. Industrierna lever i symbios genom att en fabriks produkt används som råvara av en annan fabrik. Detta innebär att om man tvingar en fabrik att lägga ner sin produktion är det risk att man slår ut hela den petrokemiska industrin. Detta skulle få oerhört negativa konsekvenser för Stenungsund som är uppbyggt kring denna produktion och en del kring- liggande kommuner. Många arbeten skulle gå förlorade inte bara direkt i industrin utan även indirekt hos underleverantörer och serviceföretag i mellersta Bohuslän.
Det är viktigt att Sverige är pådrivande i dessa frågor inom Europeiska unionen. Men att gå mycket längre i den nationella lagstiftningen än vad den europeiska lagstiftningen gör riskerar att leda till minskade satsningar på utvecklingen av miljövänliga alternativ.
Först och främst bör man avvakta en riskbedömning och därefter arbeta för att genomföra beslut på EU-nivå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskbedömning i fråga om ftalater och mjukgörare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om likartade konkurrensförhållanden för europeisk PVC-industri,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om PVC-industrins betydelse för arbetsmarknaden i Västsverige.
Stockholm den 28 oktober 1998
Rosita Runegrund (kd) Åke Carnerö (kd)