Ersättning till
kustkommuner för årlig
strandstädning
Varje år driver cirka 6 000 kubikmeter skräp (förutom trä)
iland utmed den 20 mil långa Bohuskusten. Förr bestod
skräpet mestadels av drivved eller andra naturmaterial som
bröts ned eller samlades upp och återanvändes som bränsle.
På 1960-talet ökade mängderna och skräpet fick ett nytt
inslag - plast. Idag består skräpet (trä undantaget) till 80-90
procent av plast i olika former. Glas och metall utgör cirka 5
procent vardera. Eftersom skräpet inte är biologiskt
nedbrytbart samlas det på hög i vikar och på stränder. I de
flesta fall kan man inte finna någon ansvarig för
nedskräpningen.
Sedan 1984 har frågan om strandstädning uppmärksammats och 1992
skedde den första storstädningen. Västkuststiftelsen, BOSAM och Läns-
arbetsnämnden organiserar strandstädningen tillsammans med kommunerna.
Resultatet av 1997 års strandstädning visar att nedskräpningen i Nordsjön
fortsätter i oförminskad takt. I skräpet hittades bl.a. 2 020 fiskelådor och
2 292 oljedunkar. 36 206 säckar fylldes med skräp. Kommunerna satsade till-
sammans 2,3 miljoner kronor och Länsarbetsnämnden bidrog med 1 miljon
kronor till omkostnader. Borealis AB i Stenungsund har liksom tidigare år
skänkt säckar.
I en broschyr av Västkuststiftelsen nämns bl.a. följande: - Av Nordsjöns
totala skräp tar Bohuslän emot mer än 10 procent trots att kusten utgör
mindre än 2 procent av den totala kustlinjen kring Nordsjön. Värst utsatt är
den nordligaste kuststräckan från Lysekil och norrut.
Naturvårdslagens (1964:822) förbud mot nedskräpning gäller även svenska
strandområden. I 23 § och 24 § sägs följande: "Envar skall tillse att han ej
skräpar ned utomhus, vare sig i naturen eller bebyggda områden, med plåt,
glas, plast, papper, avfall eller annat."
"Har på viss plats i naturen skräpats ned eller eljest osnyggats, äger miljö-
och hälsoskyddsnämnden förelägga den som vållat eller eljest är ansvarig
för nedskräpningen eller osnyggandet att iordningställa platsen samt vidtaga
erforderliga förebyggande åtgärder för framtiden. Vad som sagts skall dock
ej gälla, där enligt särskilda föreskrifter frågan om platsens iordningställande
skall prövas i annan ordning."
Nedskräpning av stränderna kan vara omfattande och innebära stora
städkostnader för kustkommuner. Det kan ej anses skäligt att dessa ensamma
skall stå för städkostnaderna. I vissa akuta fall kan medel för miljövårds-
åtgärder användas till finansiering av kommunala insatser.
Bohusläns kust och skärgård med sina kobbar, skär och kala klippor be-
söks varje sommar av mängder med turister för sol och salta bad. Det bör
vara i nationellt intresse att det s.k. rörliga friluftslivet samt besökande
turister har tillgång till rena stränder i så stor utsträckning som möjligt.
Skär-
gården är också den naturliga miljön för massor av växt- och djurarter.
Att städa Bohuskustens stränder varje år är nödvändigt så länge skräp
dumpas i Nordsjön och för att Bohusläns skärgårdsnatur ska fortleva. Medel
bör därför avsättas för ersättning till våra kustkommuner för de städkostnader
av strandområden dessa kontinuerligt åsamkas varje år. Regeringen bör åter-
komma till riksdagen med ett sådant förslag.
Sverige har en viktig roll i miljökonventionen för skyddet av Nordost-
atlanten när det gäller att belysa de miljöproblem som finns och skapa inter-
nationella överenskommelser mellan Nordsjöns länder. Sverige bör därför
uppmärksamma nedskräpningen internationellt och agera för gemensamma
regler för berörda strandstater.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om städning av strandområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationellt samarbete.