Ersättning till kustkommuner för årlig strandstädning
Varje år driver cirka 6 000 kubikmeter skräp (förutom trä) iland utmed den 20 mil långa Bohuskusten. Förr bestod skräpet mestadels av drivved eller andra naturmaterial som bröts ned eller samlades upp och återanvändes som bränsle. På 1960-talet ökade mängderna och skräpet fick ett nytt inslag - plast. Idag består skräpet (trä undantaget) till 80-90 procent av plast i olika former. Glas och metall utgör cirka 5 procent vardera. Eftersom skräpet inte är biologiskt nedbrytbart samlas det på hög i vikar och på stränder. I de flesta fall kan man inte finna någon ansvarig för nedskräpningen.
Sedan 1984 har frågan om strandstädning uppmärksammats och 1992 skedde den första storstädningen. Västkuststiftelsen, BOSAM och Läns- arbetsnämnden organiserar strandstädningen tillsammans med kommunerna.
Resultatet av 1997 års strandstädning visar att nedskräpningen i Nordsjön fortsätter i oförminskad takt. I skräpet hittades bl.a. 2 020 fiskelådor och 2 292 oljedunkar. 36 206 säckar fylldes med skräp. Kommunerna satsade till- sammans 2,3 miljoner kronor och Länsarbetsnämnden bidrog med 1 miljon kronor till omkostnader. Borealis AB i Stenungsund har liksom tidigare år skänkt säckar.
I en broschyr av Västkuststiftelsen nämns bl.a. följande: - Av Nordsjöns totala skräp tar Bohuslän emot mer än 10 procent trots att kusten utgör mindre än 2 procent av den totala kustlinjen kring Nordsjön. Värst utsatt är den nordligaste kuststräckan från Lysekil och norrut.
Naturvårdslagens (1964:822) förbud mot nedskräpning gäller även svenska strandområden. I 23 § och 24 § sägs följande: "Envar skall tillse att han ej skräpar ned utomhus, vare sig i naturen eller bebyggda områden, med plåt, glas, plast, papper, avfall eller annat."
"Har på viss plats i naturen skräpats ned eller eljest osnyggats, äger miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägga den som vållat eller eljest är ansvarig för nedskräpningen eller osnyggandet att iordningställa platsen samt vidtaga erforderliga förebyggande åtgärder för framtiden. Vad som sagts skall dock ej gälla, där enligt särskilda föreskrifter frågan om platsens iordningställande skall prövas i annan ordning."
Nedskräpning av stränderna kan vara omfattande och innebära stora städkostnader för kustkommuner. Det kan ej anses skäligt att dessa ensamma skall stå för städkostnaderna. I vissa akuta fall kan medel för miljövårds- åtgärder användas till finansiering av kommunala insatser.
Bohusläns kust och skärgård med sina kobbar, skär och kala klippor be- söks varje sommar av mängder med turister för sol och salta bad. Det bör vara i nationellt intresse att det s.k. rörliga friluftslivet samt besökande turister har tillgång till rena stränder i så stor utsträckning som möjligt. Skär- gården är också den naturliga miljön för massor av växt- och djurarter.
Att städa Bohuskustens stränder varje år är nödvändigt så länge skräp dumpas i Nordsjön och för att Bohusläns skärgårdsnatur ska fortleva. Medel bör därför avsättas för ersättning till våra kustkommuner för de städkostnader av strandområden dessa kontinuerligt åsamkas varje år. Regeringen bör åter- komma till riksdagen med ett sådant förslag.
Sverige har en viktig roll i miljökonventionen för skyddet av Nordost- atlanten när det gäller att belysa de miljöproblem som finns och skapa inter- nationella överenskommelser mellan Nordsjöns länder. Sverige bör därför uppmärksamma nedskräpningen internationellt och agera för gemensamma regler för berörda strandstater.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om städning av strandområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt samarbete.
Stockholm den 28 oktober 1998
Åke Carnerö (kd)