Arbetet med kretsloppssamhället fortsätter. För att uppnå detta krävs
kunniga konsumenter och en väl fungerande konsumentpolitik. Det krävs
också delvis ändrade livsmönster och attityder hos både konsumenter och
producenter.
Förpackningar
I kretsloppssamhället ska avfallet minska. Material och produkter ska
återvinnas eller återanvändas. Vi kan därför inte acceptera ett ökat antal
glasflaskor och engångsburkar utan ställer krav på producenterna att
behålla eller införa retursystem. Statliga bolag såsom Vin & Sprit
slopade mottagningen av returglas, delvis beroende på mycket import på
flaskor av både vin och öl.
Återanvändnings- och pantsystemet bör i ökad utsträckning utvecklas i
samarbete med övriga EU-länder för att nå en ökad användning av returglas
och burkar. Centerpartiet driver kravet på att producentansvaret ska gälla för
alla varor.
Matkvalitet
Vattnet, vårt viktigaste livsmedel, är otroligt viktigt att värna.
Konsumenterna ska utan risk för sjukdomar våga dricka vatten och äta
våra livsmedelsprodukter. Svenska livsmedel produceras med mycket
höga miljö- och djurskyddskrav vilket gör att vi känner trygghet både när
vi handlar och konsumerar dem.
Konsumenterna känner sig inte lika trygga med de importerade livs-
medlen.
För att konsumenterna ska kunna välja mellan inhemskt producerade livs-
medel och importerade krävs ursprungslandsmärkning. Kravet på märkning
av ursprungsland står därför fast.
Livsmedelskontrollen måste stärkas, särskilt av de importerade varorna,
och tillsatserna minimeras. Det handlar till sist om konsumenternas hälsa.
Konsumenterna ska också få möjlighet att välja lokalt producerad mat.
Handlarna har hörsammat vårt krav och på frivillig väg märkt upp varornas
produktionsort.
Genmanipulation
De svenska ansträngningarna att hålla borta genförändrade livsmedel
från såväl den svenska som den europeiska marknaden bör intensifieras
även om en majoritet inom EU skulle ha en annan uppfattning. Det är
inte godtagbart att tillåta en hantering av genmodifierade grödor som
varken tar hänsyn till konsumentens krav eller det faktum att producenter
inte vill använda dessa produkter.
Att genmodifierade produkter ska vara märkta är en självklarhet.
Sverige måste vara pådrivande inom såväl EU som andra internationella
organ så att de märkningssystem som införs är tydliga. Även livsmedel som
kan innehålla genmodifierade ingredienser ska märkas. Genom reglerna om
offentlig upphandling bör även kommuner och landsting som så önskar ha
möjlighet att ställa krav på att de livsmedel som upphandlas är garanterat fria
från genmodifierade livsmedel.
Antibiotika
Resistensen mot antibiotika är ett hot mot folkhälsan. Antibiotikans
effekter på miljön är okända. Den mesta antibiotikan kommer ut i
oförändrad form, via urinen och avföringen för att sedan fortsätta ut i
kretsloppet. Vi föreslår därför att det framöver avsätts forskningsresurser
för att utröna hur antibiotikan påverkar flora, fauna och grundvatten.
I Sverige har vi förbud mot antibiotika i foder och stränga regler för att få
recept. EU:s ekonomiska och sociala utskott, Ecosoc, uppmanar medlems-
länderna att bromsa bruket av antibiotika.
Sverige måste med kraft driva kravet om förbud mot antibiotika i foder.
För att ha god kontroll på den svenska antibiotikaförbrukningen bör till-
förlitlig statistik kontinuerligt tas fram vad gäller användningen till såväl
människor som djur för att sedan granskas av berörda myndigheter.
Salmonellasmittan
Salmonella är en av de mest kända infektionerna som överförs från djur
till människa, vanligen genom salmonellabakterier i vår mat. Problemet
med salmonellasmittat kött har funnits alltsedan gränserna öppnades.
Smittorisken är stor och Sverige kräver att all import ska vara fri från
salmonella. Sverige har ställt krav på att de garantier vi fick vid inträdet i
EU skall infrias.Vissa stickprov tas av import, men för övrigt förlitar vi
oss på respektive lands kontroll. Om detta inte tillgodosetts måste vi ha
möjlighet att förbjuda import från de länder som inte följer vad de lovat.
I sammanhanget bör även regeringen pröva möjligheten att ge de svenska
kommunerna, som nu har ansvaret för att importen kontrolleras, extra
resurser för att fullgöra sina kontrolluppgifter.
EHEC
EHEC är en grupp e-colibakterier som kan ge upphov till blodiga
diarréer, särskilt för barn och äldre kan detta ge farliga
sjukdomstillstånd. Antalet sjukdomsfall har ökat kraftigt de senaste åren.
Kunskaperna är bristfälliga.
Det finns ingen lagstiftning för att bekämpa och kontrollera EHEC men
den är dock anmälningspliktig. Vi kräver därför att resurser avsätts för
forskning och hantering av detta problem. Det krävs också kunskap om
hantering av livsmedel och tillagning för att förhindra sjukdom.
Hemkunskap och konsumentkunskap
Det nya Europa kräver både kunniga och medvetna konsumenter och en
god miljö vilket är viktiga förutsättningar för god livsmiljö och
utveckling. Genom att ge barn och ungdomar bra
konsumentundervisning läggs grunden till en stärkt konsumentroll i
vuxenlivet. Att kunna hantera vardagliga situationer och själv kunna
välja en livsstil som står i samklang med en hållbar konsumtion och
utveckling måste eftersträvas. Vi vill därför betona vikten av
hemkunskapsundervisning i skolan.
Hemkunskapen har det lägsta antalet timmar bland de praktisk-estetiska
ämnena. Ämnet får inte ytterligare marginaliseras. I den nationella
handlingsplanen för nutrition står att "ämnesområdet bör stärkas inom grund-
skolan". I Nordiska ministerrådets handlingsplan för konsumentundervisning
1996-1999 framhålls bl a att eleverna skall förvärva kunskaper så att de vid
skoltidens slut kan hushålla med resurser och hantera ekonomi, tillvarata sina
rättigheter och känna till sina skyldigheter som konsumenter. Vidare ska de
kunna välja och tillaga näringsriktig och ur miljösynpunkt bra mat och kunna
bedöma olika produkters säkerhet och kvalitet. Allt detta ingår i hemkun-
skapen. Dessutom vill vi poängtera ämnets betydelse ur jämställdhetssyn-
punkt. Ämnet hemkunskap bör ha samma status som andra praktisk-estetiska
ämnen i grundskolan.
Dagens unga står inför en marknad med stora valmöjligheter och ut-
maningar. De behöver därför utbildas till självständiga och kunniga
konsumenter genom kunskap om kost och hälsa, konsumtion och miljö,
konsumenträtt, personlig ekonomi, globala resurser, boende, kläder, pris och
kvalité samt reklamens påverkan på konsumtionen. I gymnasieskolan ges
eleverna möjlighet att individuellt välja vissa ämnen. Vi föreslår att
konsumentkunskap införs som ett av dessa individuella val. Även inom
vuxenutbildningen, exempelvis kunskapslyftet, bör det kunna erbjudas ut-
bildning i konsumentkunskap.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på producenterna att behålla eller införa retursystem på
flaskor och burkar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i EU skärpa kraven på att skapa ett gemensamt retursystem,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa en ursprungsmärkning av livsmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall vara pådrivande i EU för ett tydligt
märkningssystem på genmodifierade produkter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tydliggöra lagen om offentlig upphandling (LOU) så att
offentliga inrättningar vid upphandling kan ställa specifika krav vid inköp av
varor,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskningsresurser avsätts för att utröna antibiotikans påverkan
på flora, fauna och grundvatten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot antibiotika i foder,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statistik tas fram över den svenska användningen av
antibiotika,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbjuda import från de länder som inte följer kraven på
salmonellafria livsmedel,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser till kommunerna för kontroll av import,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser för forskning och hantering av livsmedel för att förhindra
sjukdom på grund av bakteriegruppen EHEC,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnet hemkunskap,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsumentkunskap på gymnasiet.