Motion till riksdagen
1998/99:MJ768
av Majléne Westerlund Panke och Pär-Axel Sahlberg (s)

Åtgärder i Laholmsbukten


Det har nu gått mer än 10 år sedan larmen duggade tätt om
algblomningar, syrebrist och bottendöd i Laholmsbukten. Algblomningar
har förekommit sedan dess, men inte i samma omfattning och det beror
sannolikt på klimatiska variationer. Näringstillförseln har nämligen inte
minskat i någon nämnvärd omfattning trots att stora ansträngningar görs.
Många försök har gjorts och görs i jordbruket och det blir positiva svar
på en del men de äts upp av annat som går åt andra hållet. Skogens
buffringsförmåga av det sura nedfallet och växtnäring tycks ha upphört
eller i varje fall minskat. Det leder till att mycket växtnäring från
skogsmark nu passerar genom vattendragen och ut i havet och
kompenserar det minskade läckaget från jordbruksmarken. Det luftburna
svavlet har dock minskat under senare år men än syns inga märkbara
förbättringar av försurningen, sannolikt beroende på att det är
kväveläckaget  som är problemet.
Kattegatt är ett grunt hav och innehåller därför förhållandevis små
vattenmängder. Känsligheten är därför stor för övergödning som leder till en
oproportionellt stor biomassa som förbrukar syret i sina nedbrytnings-
processer.
Ett försök görs vid Genevad med en modell för att komma fram till
miljökvalitetsnormer för det lilla vattendraget. Det kommer säkert fram
värdefull kunskap av det projektet som kan användas i större skala.
Riksdagen fattade i år beslut om en ny miljöbalk som träder i kraft den 1
januari 1999. I balken finns nu ett instrument med miljökvalitetsnormer som
kan användas i exempelvis ett avrinningsområde. Då är avrinningsområdet
till Laholmsbukten ett bra område att testa det nya instrumentet. Dels för att
området är avgränsat, dels framför allt för att förhindra en miljökatastrof i
södra Kattegatt.
För att ett sådant projekt skall lyckas fordras delaktighet från de boende i
området och framför allt från dem som bedriver verksamhet som bidrar till
utsläppen av näringsämnena. Det är förståeligt om dessa är försiktiga att ta
på sig kostnader för miljön som inte konkurrenterna har i övriga landet. På
sikt kan deras verksamhet slås ut om konkurrensförhållandena snedvrids för
mycket.
Det finns stora möjligheter att komma fram till en rad positiva åtgärder.
Förutsättningen för att alla konstruktiva förslag skall komma fram är att alla
aktörer känner att de inte med förslagen slår undan fötterna för sin egen
verksamhet. För att bibehålla drivkraften i miljöengagemanget borde därför
staten överväga att begära ändrade regler för EU:s stöd till skyddzoner mot
växtnäringsläckage. Genom att ge stödet ett vidare tillämpningsområde där
exempelvis de genomsläppliga sandjordarna ingår kan det vara en drivkraft
för att få fram effektiva åtgärder. Den vidare tillämpningen skulle bra
tillämpas på områden som inför miljökvalitetsnormer eftersom det behövs
stimulans för att få sådana normer till stånd.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om projekt med miljökvalitetsnormer i Laholmsbuktens
tillrinningsområde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s regler till stöd för skyddszoner i ett område som infört
miljökvalitetsnormer.

Stockholm den 28 oktober 1998
Majléne Westerlund Panke (s)

Pär-Axel Sahlberg (s)