Vättern är en känslig sjö som är utsatt för mycket stora föroreningsrisker,
vilket också har engagerat många människor, som ser Vättern som en
omistlig framtida vattentäkt. Sedan lång tid tillbaka har man kunnat
konstatera att Vättern blir allt mer betydelsefull som framtida
dricksvattentäkt. Hundratusentals människor får redan idag sitt
färskvatten från Vättern och det finns intresse från många fler att på sikt
få ansluta sig.
Vätterns dricksvatten är än så länge av god kvalitet. Däremot finns
miljöskador och tecken på rubbad balans när det gäller djur och växter. Om
några arter slås ut kan det få allt större följdverkningar.
Vättern är näringsfattig, har relativt enkla näringskedjor och lång om-
sättningstid. Dessa faktorer ökar möjligheten att belysa och utreda
principiella samband och följa såväl effekterna av en ökad belastning (t.ex.
kväve) som en minskande belastning (t.ex. klororganiska föreningar).
De forskningsförslag som bl.a. Vätternvårdsförbundet arbetat fram ställer
stora krav på systematik och ekologisk kunskap. Programmet är av stort
allmänt intresse. Även internationellt finns intresse av att denna forskning
görs.
1 Kväveomsättningen
2
I Vättern (liksom i Vänern) har kvävehalten ökat dramatiskt under den
senaste 20-årsperioden. Det rör sig om en fördubbling, samtidigt som
fosforhalten minskat. Oron är stark för att ekosystemets struktur kommer
att förskjutas.
Via Motala ström lämnar idag Vättern ifrån sig dubbelt så mycket kväve
som för 20 år sedan. Naturvårdsverkets utredning visar att förändringen kan
bero på interna processer i Vättern. Det behövs kunskap om vilka processer
det är och hur dessa påverkas av höga halter av metaller och klororganiska
ämnen. Den kunskapen saknas. Främst behövs vetskap om miljöför-
oreningarnas effekter på den mikrobiella kvävecykeln.
3 Klororganiska ämnen/dioxin
4
Precis som när det gäller metallförekomsten så saknas idag löpande
övervakning av tillförseln av klororganiska ämnen till Vättern. Dessa
ämnen kan antas påverka ett flertal nyckelprocesser i sjön och det är
djupt otillfredsställande att kvalificerad kunskap saknas.
I debatten om dioxin i fisk har vätterrödingen varit mycket omdiskuterad.
Detta har grundat sig på ett alltför litet och ofullständigt material. Man vet
att
fisk i Vättern innehåller klororganiska föreningar som är typiska för
blekeriutsläpp, men detta är en otillräcklig kunskap. Denna situation ger
upphov till ryktesspridning och oro, inte minst bland Vätterns yrkesfiskare.
5 Metallförekomsten
6
Trots att Vättern är en ren sjö är dess bottnar förorenade av höga
metallhalter. Det går inte att med säkerhet bedöma om
metallbelastningen på Vättern tenderar att minska eller öka. Dessutom
saknas nu möjligheter att bedöma om metaller utgör en delorsak till de
förändringar som registrerats i kvävecykeln och i bottensamhällena i
Vättern.
7 Miljöfarligt gods
8
En ofta förbisedd riskfaktor är olyckor med transporter av farligt gods.
Vätterns läge i en mycket trafiktät region och sjöns extrema känslighet
för vissa olyckor av detta slag utgör en uppenbar hotbild. Vättern är ju
bl.a. en mycket viktig vattentäkt. Därför måste effekterna av eventuella
olyckor med farligt gods utredas. Det gäller transporter av gods både på
och runt Vättern. För detta ändamål behövs ett prognosinstrument i form
av en datamodell som kan beräkna inblandning och spridning i Vätterns
vattenmassa.
9 Kvävebelastning från trafiken
10
De kvävemätningar som löpande gjorts i Vättern har visat att framförallt
nitraterna har ökat på ett drastiskt sätt. Detta är inget unikt för Vättern,
men det kan inte härledas från de kända kvävekällorna. Fortfarande
måste fler betydande källor fastställas, framförallt vill man undersöka
trafiktäta områden.
11 Bottnarnas ekologi
12
Betydande koncentrationsförhöjningar av såväl metaller som
klororganiska ämnen finns i Vätterns bottensediment. Vilken effekt detta
får för bottenlevande organismer, anrikning i näringskedjan,
förskjutningar inom och mellan olika organismgrupper är för närvarande
dåligt undersökta.
De senaste 15-20 åren har flera bottenorganismer gått kraftigt tillbaka,
t.ex. laken och djupsiken. Yrkesfiskare och allmänhet har rapporterat att
grund som tidigare var bra fiskeplatser nu är överväxta och att det är ett ökat
påslag av trådalger på fisknät m.m. Det behövs således en bred studie av
bottensystemets funktion.
13 Hemställan
13 Hemställan
14
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av stöd och förebyggande skydd av Vättern som natur- och
kulturområde och som dricksvattentäkt.