Utkastat i Kattegatts skummande vågor ligger det mångbeprisade och
lovsjungna Kullaberg - Nordens pärla - dit tusentals turister från in- och
utlandet varje sommar flytta för att söka vila och förströelse i en levande
natur. Få platser i Norden kunna i naturens skönhet mäta sig med Kullen.
/.../ Med sina susande bok- och granskogar, sina romantiska klippgrottor,
sina vilda, brant i havet stupande klippor med milsvid utsikt över blånande
vatten har Kullen år efter år lockat till sig en stigande ström av främlingar
från när och fjärran. (Visit Kullaberg 1915:3-4)
Kullaberg är en långsmal, relativt hög urbergstyp, som bildar spetsen av
en halvö mellan Skälderviken och Öresund i nordvästra Skåne. Området
omfattar två naturreservat - västra och östra Kullaberg.
De båda reservaten ger möjligheter att bevara en gammal kulturbygd med
betydande naturvetenskapliga värden. Ur botanisk, zoologisk, geografisk
och geologisk synvinkel är området unikt. Sålunda har Kullaberg i samband
med den fysiska riksplaneringen betecknats som naturvårdsobjekt av
riksintresse. Området ingår dessutom som ett av elva områden i Sverige,
vilka av "Nordiska arbetsgruppen för skydd av naturtyper och biotyper"
ansetts vara oersättliga dokument i nordisk natur.
Naturen skiftar i sin mångfald och bjuder bl a på hav, raviner, klippor,
skog och kulturmark. Den inbjuder till dykning, klättring, promenader och
många andra aktiviteter. Genom denna sin omväxlande natur är Kullaberg
av utomordentligt stor betydelse för rekreation och turism. Årligen söker sig
mer än 300.000 besökare till området.
Naturreservatet västra Kullaberg förvaltades fram till den 30 juni 1997 av
AB Kullabergs Natur (vars huvudägare är Fysiografiska sällskapet i Lund)
enligt en av länsstyrelsen fastställd skötselplan. Från och med den 1 juli
övergick området genom Naturvårdsverket i statlig regi. Östra Kullaberg ägs
och förvaltas av Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.
Förvaltningen av Kullabergsområdet har vid ett flertal tillfällen genom
åren varit föremål för riksdagsbehandling. Vid 1978/79 års riksmöte väckte
sju socialdemokratiska ledamöter av Sveriges riksdag två motioner med
anknytning till Kullaberg. I den ena motionen hemställdes om åtgärder för
att säkerställa en fortsatt bemanning av Kullens fyrplats med staten som
huvudman. Syftet med denna motion uppfylldes sedermera genom att
Sjöfartsverket först i samverkan med SMHI och sedan ensamt garanterat en
fortsatt bemanning av fyrplatsen. I den andra motionen yrkades att staten
genom t.ex. Naturvårdsverket eller Skogsvårdsstyrelsen skulle gå in som
huvudman för området och att möjligheterna att avsätta naturreservatet som
nationalpark skulle prövas. Motionen avvisades av den dåvarande borgerliga
riksdagsmajoriteten med en rösts övervikt. I sammanhanget bör nämnas att
områdets intressenter, såväl ägare som länsstyrelse, vid denna tidpunkt
visade ett mycket ljumt intresse för att avsätta området som nationalpark.
I dag råder bland områdets intressenter en utbredd uppfattning att
bevarande- och naturvårdsintressen, turism, fritids- och upplevelseaktiviteter
samt säkerheten kring Kullaberg kräver en stark samordning och ett
konstruktivt samarbete mellan de aktörer som i ett eller annat avseende har
intressen att bevaka i området (Höganäs kommun, Länsstyrelsen i Skåne län,
Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, AB Kullabergs Natur, Gyllenstiernska
Krapperupsstiftelsen och de många ideella organisationer och föreningar som
livligt frekventerar området). Vid en överläggning mellan dessa intressenter
på Kullaberg den 14 augusti 1997 slogs också från bl.a. Naturvårdsverkets
och länsstyrelsens sida fast att Kullaberg i alla avseenden uppfyller de
kriterier som kan ställas på att ett område med starka skyddsvärden ur
naturvårdssynpunkt skall kunna avsättas som nationalpark. Vid ett samman-
träde i kommunfullmäktige i Höganäs kommun den 16 december 1997 vann
ett förslag om att göra Kullaberg till nationalpark enhälligt bifall. Höganäs
kommun är tillika en av försökskommunerna i ett nationellt projekt.
Projektet har till syfte att försöka minska arbetslösheten och göra kommunen
mer attraktiv för besökare, de nuvarande kommuninvånarna såväl som de
som skulle vilja flytta in till kommunen.
För att den numera allmänt omfattade tanken att omvandla Kullaberg till
nationalpark skall kunna realiseras erfordras sannolikt en samordning mellan
områdena västra och östra Kullaberg, som idag har olika ägare, då enbart
västra Kullaberg torde vara för litet för att ensamt kunna motivera en
övergång till nationalpark. Förutsättningarna för en sådan samordning måste
bedömas som mycket goda.
Sedan gammalt gäller den ordningen att eventuella ingrepp i national-
parkerna skall underställas riksdagens prövning, lika väl som riksdagen skall
lämna sitt medgivande till att nya nationalparker inrättas (se 7 kap. 2 §
miljöbalken).
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avsätta naturreservaten vid Kullaberg som nationalpark.
Stockholm den 19 oktober 1998
Bengt Silfverstrand (s)
Annika Nilsson (s)
Kent Härstedt (s)
Anders Karlsson (s)