Det skånska kulturlandskapet har formats under två årtusenden, men för
att ge stordriftsvinster förändras det nu i rask takt. Allt effektivare
utdikning har gett färre våtmarker, med större artfattigdom. Bäckar och
åar har rätats ut för att passa in i de stora arealerna och man odlar allt
närmare vattendragen. Det får till följd att vattendragen flyter rakare och
snabbare och transporterar bort kväve och fosfor som övergöder
Östersjön. Även pilevallarna blir färre och färre. Den flacka skånska
landskapsbilden är inte längre så pittoresk med byar med halmtak,
frigående gäss, väderkvarnar och pilealléer.
Detta kan man inte enkelt avfärda med att utvecklingen är oundviklig.
Många av de skånska särdragen har haft en mycket praktisk motivering, som
håller än idag. Av 1800-talets 1 400 skånska väderkvarnar återstår nu bara
475 - men ständigt dyker nya, moderna "väderkvarnar" upp längs den
skånska horisonten, de många vindmöllorna. Skåne är, och har alltid varit, ett
vindomsusat landskap och de som lever med och inte mot naturen kan dra
nytta av det.
På samma sätt är det med pilevallarna, som idag vansköts och försvinner.
De planterades inte en gång som pittoreska inslag i landskapet, utan som
vindskydd. Och som vindskydd är de ännu oslagbara.
Pilevallarna behövs åter som vindskydd för att skydda mot den omfattande
jorderosion som årligen blåser tusentals ton bördig jord i havet, i synnerhet
vid höststormar när åkrarna är plöjda. De behövs också som vindskydd för
grödan. En åker i lä har i genomsnitt 1 grad varmare, vilket har stor effekt på
tillväxten på åkern och möjligheten att få ännu bättre skördar. Allra mest
märks behovet av lä på Österlen med dess fruktodlingar, där en storm i fel tid
kan föröda en äppleskörd.
Pilevallarna behövs åter för att stoppa kväve- och fosforläckaget till
vattendragen. Täta pilevallar, inte minst längs åar och bäckar, och ytterligare
10 meters fredad odlingsfri zon längs vattendragen skulle innebära stora
miljövinster för Östersjön och en stor vinst av artrikedom av både djur och
växter.
Pilevallar är lätta och billiga att plantera. Pil har en mycket god förmåga
att reproducera sig. Det räcker med att sätta sticklingar i åkervallen, så växer
pileträd upp om sticklingen lämnas i fred. Som bekant hamlas pilarna
årligen, och de nedklippta grenarna kan bli ett ekonomiskt gott tillskott för
energiodling. En sådan energiodling skulle också ge goda arbetstillfällen.
Till dessa ekonomiska argument kommer det kulturhistoriska, att den
gamla, historiska landskapsbilden kan behållas. De estetiska värdena ska inte
heller förringas, med de vinster av turismen som Skåne har. Ett totalt flackt
och blåsigt monokulturlandskap lockar varken lokalbefolkning eller turister,
så som ett ombonat, vindskyddat och varierat landskap med slingrande
cykelstigar längs pilevallar gör.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att återställa det skånska kulturlandskapet.