Det finns idag inga forskningsresultat som visar hur barn påverkas av
strålning. Forskarna vet fortfarande mycket litet om hur barn under sina
känsliga första år påverkas av olika faktorer. Vill man då ta med i
beräkningen hur barn kan komma att påverkas genom att de utsätts för
strålning under hela sin livstid vet man om möjligt än mindre. Den
generation som idag oroas av larm om att cancerfrekvensen påverkas av
mobiltelefoner har ändå utsatts för denna risk under en kort tid av sitt liv.
De barn som nu föds och växer upp blir den första generation som i detta
hänseende utsätts för ett fullskaleförsök. Samtidigt är normen för tester
och gränsvärden inte ett barn utan en vuxen man.
I dagens samhälle finns en uppsjö på anordningar som utstrålar radiovågor.
Gemensamt för strålningen från dessa anordningar är att den inte är
joniserande som till exempel röntgenstrålning och strålning från sönder-
fallande radioaktiva ämnen.
De tekniska anordningar som vi har tillgång till, exempelvis datorer,
telefoner, elektroniska bilnycklar eller elektroniska barnvakter ger i allmän-
het en exponering som ligger under de gränsvärden som rekommenderas av
internationella expertorgan. Inom EU pågår också ett arbete med gränser för
allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Även Rådet för
arbetslivsforskning skall på regeringens uppdrag redovisa en forsknings-
översikt och utvärderingar av såväl svenska som internationella forsknings-
resultat inom området elkänslighet och hälsorisker av elektriska och
magnetiska fält. Att man på olika sätt och nivåer arbetar aktivt med frågan är
bra, då mer fakta kan medverka till att riskerna minimeras för att människor
kommer till skada. Men barns särskilda utsatthet måste sättas i fokus för
forskning och vid fastställande av gränsvärden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barns särskilda utsatthet för strålning.