Ungdomar utsätts i dag för höga ljudvolymer vid bl.a. konserter och
diskotek. Ljudvolymen på dessa platser är oftast så hög att det föreligger
risk för både tillfälliga och permanenta hörselnedsättningar, öronsus eller
andra hörselstörningar.
En skada i hörselorganen kan inte botas utan leder till livslångt handikapp.
Det räcker att endast en gång bli utsatt för en för hög ljudnivå så är skadan
skedd och finns livet ut.
Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd om buller och höga ljudnivåer,
SOSFS 1996:7 (M). Råden innehåller rekommendationer för maximala
ljudnivåer vid konserter och diskotek m.m. som skydd mot hörselnedsättning
och/eller tinnitus. Nivåerna anges till 115 dB för intermittent ljudtyp och 100
dB för ekvivalent ljudtyp. För barn under 12 år kan dock ljudnivån behöva
begränsas till 90 dB (A) ekvivalent nivå. Enligt socialstyrelsen kan även ljud
kortare än 1 sekund med nivåer över 115 dB (A) ge permanent hörsel-
nedsättning.
Lagstiftningen som i dag reglerar ljudnivån på bl.a. diskotek och konserter
är den gamla hälsoskyddslagen som införlivats i miljöbalken. Denna lag är
en ramlag som inte preciserar vilka regler som gäller. Anvisningarna är svåra
att tolka. Det står i hälsoskyddslagen (1982:1080) under åtgärder som kan
vidtas för att förebygga eller undanröja sanitär olägenhet. Härmed menas en
störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa
eller tillfällig.
Varaktighetsrekvisitet är ett bekymmer när åtal ska väckas. Det går inte att
använda hälsoskyddslagen vid tillfälliga konserter eller evenemang av
engångskaraktär. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningar har ingen legaldefini-
tion för ingripande. Det borde införas miljökvalitetsnormer i hälsoskydds-
lagen för högsta ljudnivåer. Miljökvalitetsnormen nr 987 kunde kompletteras
med bullernormer för hälsoskydd. För att få en effektivare lag borde kap 9 i
hälsoskyddslagen ses över och ändras så att även hälsoskydd räknas in i
legaldefinitionen. Därmed kan 9:3 utgå och sammanföras i 9:1.
Ansvaret att tolka denna lag är upp till ägaren eller den som driver
verksamheten. De är skyldiga att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors
hälsa. För att tolka lagen behövs medicinsk kompetens eller kunskap om
socialstyrelsens rekommendationer. Hur många ägare eller arrangörer av
musikevenemang har dessa kunskaper? Hur juridiskt bindande är "allmänna
råd" från socialstyrelsen?
Det är av största vikt att nuvarande lagbestämmelser ses över och ändras.
Det är kommunerna och nämnden som handhar miljö- och hälsoskydds-
frågor som lokalt ska avgöra om och när det föreligger olägenheter för
människors hälsa samt vilka åtgärder som skall vidtas. Det finns många
kommuner där inga åtgärder vidtagits när det gäller dessa frågor. Det blir upp
till enskilda personers kunskap och engagemang på området. Om inte
frågorna lyfts upp till kommunfullmäktige meddelas inte föreläggande eller
förbud som behövs för att hälsoskyddslagen skall efterlevas. Det är ingen
kommun som kan stifta lagar utan det blir rekommendationer.
Stockholms miljöförvaltning gjorde 1996 en kontroll av ett 20-tal
klubbar/diskotek i Stockholm. 80 % av dessa överskred socialstyrelsens
rekommenderade ljudnivå. Över hälften hade dessutom en direkt farlig
ljudnivå på över 115 dB(A). Miljöförvaltningens tillsyn över vattenfestivalen
1997, resulterade i en rapport. Ljudnivån har enligt festivalbolagets egna
mätningar varit så höga som upp till 122,5 dB (A). Mot bakgrund av att det
fanns många små barn som har känsligare hörsel är de uppmätta nivåerna en
olägenhet för människors hälsa. Rapporten godkändes av miljö- och hälso-
skyddsnämnden som överlämnade den till polismyndigheten i Stockholm.
Fallet har ännu inte prövats.
Det finns ännu ett problem när det gäller åtalsfrågan. Att vitesförelägga
arrangörerna och få länsrätten att döma ut vite har visat sig nästan omöjligt. I
miljöbalken och miljöskyddslagen gäller omvänd bevisföring men länsrätten
underkänner denna bevisföring och hänvisar till viteslagen där inte denna
bevisföring tillämpas. Resultatet blir att länsrätten underkänner och friar den
åtalade. En översyn av dessa motstridiga moment måste göras så att
viteslagen ändras.
För att hindra att fler barn och ungdomar får hörselskador är det angeläget
att se över och ändra lagstiftningen så att den blir ett effektivt redskap såväl
i
förebyggande som i fällande instans. I dag måste de som skadas själva föra
en civilrättslig process för att stämma arrangören. Med tanke på den svåra
bevisföringen och otydliga lagstiftningen är det få som driver ärenden.
Utsikten att få betala rättegångskostnaderna är nämligen mycket stora för
käranden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
miljöbalken gällande hälsoskyddet att högsta ljudnivåer införs genom tillägg
i förordningen för miljökvalitetsnormer samt att ordet "tillfällig" stryks ur
texten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av viteslagen gällande bevisvärderingen.