Haloner, som används i brandsläckare, innehåller brom som i likhet med
klorföreningar förstör ozonet i den övre atmosfären. Utsläpp av klor- och
bromhaltiga flyktiga ämnen har ökat nedbrytningen av ozonmolekylerna
i en sådan takt att ozonhalten minskat. Ozonskiktet har blivit tunnare,
särskilt nära polerna. Ibland är uttunningen så allvarlig att man talar om
ett "hål" i ozonskiktet. Den ökade UV-strålningen innebär att risken för
skador på levande celler ökar.
Produktionen är därför förbjuden i i-världen sedan 1994, i enlighet med
Montrealprotokollet. Genom förbudet hoppas klimatforskarna att ozonlagret
ska börja återhämta sig inom 20 år. U-länderna tillåts dock tillverka haloner
fram till år 2010. Det har lett till en illegal import till Europa, vilket EU-
kommissionen nu vill stoppa med ett försäljnings- och påfyllningsförbud. I
Sverige har vi sedan 1 januari 1998 förbud mot att använda fasta släcksystem
med halon.
Haloner ej inlämnade
Halon ska inlämnas till SAKAB för destruktion. Detta har dock inte skett
i beräknad utsträckning. Den totala mängden halon på den svenska
marknaden har beräknats till 1 000 ton. SAKAB:s
destruktionsanläggning har därför en mottagningskapacitet på minst 500
ton, men till och med augusti 1998 har de endast fått in ca 210 ton. Under
1998 års åtta första månader har 78 ton inkommit, jämfört med 81 ton
hela förra året och 51 ton 1994-1996. Mängderna har alltså ökat, men
huvuddelen halon - 450 till 700 ton - finns kvar ute på marknaden.
Förutom sjöfarten och vissa av försvarets anläggningar har inga
dispenser medgivits. En stor mängd halon finns kvar, enligt tidningen
Brand & Räddning framför allt hos mindre företag som inte står under
samma stränga kontroll som de större.
Tillsynsmyndighetens roll
Tillsynsmyndigheterna har haft skiftande kontroll på halonavvecklingen.
Lagstiftningen säger att företagen själva ska anmäla innehavet till
länsstyrelsen, men vissa länsstyrelser har på ett föredömligt sätt kartlagt
och följt upp företagens innehav. Utsträckningen man som
tillsynsmyndighet har informerat om förbudet mot halonanvändning
varierar givetvis också. Efter årsskiftet har Naturvårdsverket utlovat en
översyn av halonfrågan.
Innehav tillåtet
Beslutet om lagstiftning mot haloner togs 1991. Då beslutade man att
användningen av fasta släcksystem med haloner är förbjudet från 1
januari 1998. Därmed får anläggningarna finnas kvar, men inte användas.
Det finns alltså inget krav på att lämna in halonet till destruktion, vilket
delvis förklarar mängden haloner som ännu ej lämnats in. Att få halonet
omhändertaget kostar ca 68 kronor per kilo. Sedan tillkommer kostnaden
för ett nytt, halonfritt brandskyddssystem. Det kan ha avskräckt många
företag, särskilt mindre, från att lämna in halon till destruktion. De kan
ha ignorerat förbudet, eller nöjt sig med att ställa undan halonflaskorna.
Det räknas då som om de lagrar halon, med anmälningsskyldighet, men
de flesta upptäcks sannolikt inte. Det bör därför införas ett krav på att
lämna in halon för destruktion.
Vidare har försvaret, som nämnts ovan, dispens från halonförbudet för
vissa av sina anläggningar. Detta rimmar illa med försvarets på senare tid
alltmer uttalade miljöinriktning. Försvaret bör därför skyndsamt avveckla all
användning av haloner.
Destruktionsanläggningar saknas i delar av världen
I stora delar av världen, t.ex. Ryssland och Asien, saknas
destruktionsanläggningar för haloner. Det finns alltså en oklarhet om vad
som händer där med de haloner som byts ut. Det diskuteras nu att
importera halonerna t.ex. till Sverige för destruktion hos SAKAB, men
en import är inte okontroversiell eftersom det också skulle underlätta
illegal import av haloner för fortsatt bruk. Det bör utredas vad som är
mest framkomligt för att minska problemen med brist på
destruktionsanläggningar. Ett internationellt initiativ i frågan bör också
tas.
Nya halonformer oroar
Mängden halon-1202 i atmosfären ökar med närmare 20 procent om året,
rapporterar australiska och brittiska forskare. Den så snabba ökningen av
halon-1202 överraskar och oroar. Ökningen äventyrar hela läkningen av
ozonhålet, särskilt som man inte vet varifrån utsläppen kommer. I
Montrealprotokollet nämns inget om halon-1202, vilket pekar på vikten
av att ha beredskap för hot från andra halonformer.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på att lämna in halon för destruktion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försvarets avveckling av halonanvändning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda hur problemen med brist på destruktionsanläggningar
bäst avhjälps,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett internationellt initiativ för ökad halondestruktion,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredskap för hot från andra halonformer än de i
Montrealprotokollet uppräknade.