När sommaren övergått i sin mognad börjar svamparna, höstens
färggranna "blommor", pryda våra svenska skogar och marker. Den
regniga sommaren 1998 gynnade bildandet av fruktkroppar hos soppar,
kremlor, blodriska och andra matsvampar till glädje för alla
svampplockare. Massförekomster av den gula kantarellen gladde
naturvänner runtom i landet. På senhösten blev Goliatmusseronen det
stora samtalsämnet bland svampvännerna, en dyrbar läckerhet på våra
tallhedar.
Att vandra på upptäcktsfärd i vår svenska natur med svampkorg och rygg-
säck har för många människor blivit en källa till glädje och avkoppling.
Enligt Kardell (1980) plockar 40 % av svenskarna svamp.
Rik mångfald av svampar
Svamparna är en stor och viktig del av svensk natur. Av totalt cirka 55
000 kända arter av växter, djur och svampar i Sverige utgör svamparna
inte mindre än cirka 10 000. ArtDatabanken vid Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala ger ut "Ekologisk katalog över
storsvampar i Sverige" som visar att vi har cirka 4 000 storsvampar, dvs.
svampar som är synliga för ögat. Resten utgör mikrosvampar. Hundratals
svamparter t ex ostticka, blåtryffel och smultronkantarell finns bara i
riktigt gamla skogar. För att bevara dessa svampar och med dem
associerade växter och djur behöver mer natur skyddas.
Naturens underbara kretslopp
Svamparna har stor betydelse för kretsloppet i naturen. De utgör
tillsammans med bakterier och andra organismer naturens eget
renhållningsbolag. Här sker fullständig källsortering. Kretsloppet är
slutet. Svamparna bryter ner barr, löv, kvistar och annat dött organiskt
material till lösliga näringsämnen som växterna kan tillgodogöra sig.
Uppemot tusen svenska svamparter bl a kantarell lever ett fascinerande
samliv och bildar mykorrhiza (=svamprot) med gran, tall, björk och andra
skogsträd. Även de flesta andra växter, t ex orkidéer, lever ihop med
svampar. Varje kvadratmeter svensk skogsmark kan innehålla flera hundra
tusen rotspetsar med mykorrhiza! Träd och andra växters rotsystem förlängs
tusenfalt genom samlivet med svampar. Växterna får vatten och mineral-
näring av svampen medan svampen i utbyte får kolhydrater som växten
tillverkat med hjälp av solljus i fotosyntesen. Om detta samliv störs skulle
träden må dåligt, skogsexporten hotas liksom svenska välståndet.
Ekologinytt behövs
Aktiebörsen och svensk ekonomi är i själva verket beroende av ekologin
i svensk skogsmark. Skogsexporten på 80 miljarder per år skulle falla
ihop utan mykorrhiza-svamparna. Vi skulle behöva dagligt "Ekologinytt"
på TV med rapporter innehållande nyckeltal om miljötillståndet i mark,
sjöar och hav. I den översyn av sambanden mellan tillväxt och miljö,
som finansministern och Miljöpartiet enades om under budgetdebatten,
kan svamparna utnyttjas som en av flera indikatorer från naturen.
Minskningen av mykorrhiza i marken har ju samband med miljöproblem
orsakade av människan. Ju mindre mykorrhiza i marken, ju lägre kvalitet
i skogen och därmed lägre ekonomisk avkastning per hektar. I den nya
miljöbalken, som träder i kraft 1.1 1999 föreslås att organismer i vatten
skall nyttjas som bioindikatorer i sådana biotoper. Svampar, men även
lavar, kan nyttjas på samma sätt i skogen.
Forskare världen över studerar idag de grundläggande processerna i
marken under våra fötter. Nu i juli 1998 hölls t ex en stor internationell
konferens om mykorrhiza vid SLU i Uppsala. Nämnas kan att Eric Danell,
forskare vid SLU, nyligen lyckats med vad ingen förut klarat, nämligen att
odla kantarell. För framtagning av nya produkter från svampar (odlade sorter
eller kemiska produkter) krävs ett stort urval av individer med geografisk
spridning. Utarmning av arter och individer minskar chanserna till lyckad
produktutveckling.
Försurning skadar svamparna
Dramatiska och ekonomiskt viktiga förändringar äger nu rum i det tysta
nere i de europeiska skogsjordarna. Försurningen leder till att de
naturliga markprocesserna skadas. Många svamparter t ex kantarell
riskerar att slås ut när pH-värdet sjunker i skogsmarken.
Den rika mångfalden av svampar i svensk natur gör att svamparna blir fina
indikatorer på miljötillståndet i skogen. Många svamparter trivs bäst på sur
mark, andra vill ha mer kalkrik mark. Kantarell trivs t ex bäst om markens
pH-värde ligger mellan 4.0 och 5.5.
Vi vet att stora områden i södra och sydvästra Sverige är utsatta för kraftig
markförsurning. Det gäller bl a Femsjöområdet i västra Småland där Elias
Fries, svamparnas Linné, föddes år 1794. Inom dessa områden försvinner
svamparter som kräver högre pH-värden medan svampar som trivs på sur
mark, t ex trattkantarell och toppig giftspindling, blir vanligare. Många lavar,
mossor och framförallt sjöorganismer drabbas även de av försurningen.
Övergödningen hotar våra svampar
Kväveutsläpp i skogar, marker och hav är ett av de allvarligaste
miljöproblemen i Europa. I Holland där kvävebelastningen i vissa fall är
30-100 gånger högre än normalt har lavhedar och många matsvampar
förintats till förmån för tjocka grässvålar med bl a gräset kruståtel. Även i
södra Sverige breder kvävegynnad vegetation ut sig på förut magra
marker. Orsaken är tillförsel av kväve från jordbruk, ständigt ökande
vägtrafik och förbränning av fossila ämnen.
Hela ekosystem (naturtyper) förändras genom kvävegödningen. Artrika
ängs- och hagmarker liksom magra skogstyper får en artfattigare flora och
fauna. Hundkäx och brännässla ökar liksom svampar såsom pepparriska och
pluggskivling. Många mykorrhizasvampar minskar i antal eller försvinner
helt vid höga kvävegivor från luften. Kantarellen är numera en stor raritet
eller rentav utdöd i vissa delar av Holland, Tyskland, Polen och Österrike.
Stärk mykologin!
Den mykologiska forskningen har lång tradition i Sverige men har under
senare år tappat mark gentemot t ex våra nordiska grannländer och länder
på kontinenten t ex Holland. Idag finns t ex ingen heltidstjänst i Sverige
inom mykologi med systematik och morfologi som huvudsakligt
ämnesområde. Som jämförelse kan nämnas att inom medicinen finns
väldigt många professorer som är specialister på enskilda delar av
människokroppen eller specifika sjukdomar.
Nyligen pensionerades två kvalificerade mykologiska forskare vid
Naturhistoriska riksmuseets sektion för kryptogambotanik. De har inte ersatts
av andra mykologer. Sverige behöver stärka och inte utarma miljöforsk-
ningen. Centrum för biologisk mångfald vid SLU i Uppsala saknar mykolog,
vilket naturligtvis borde åtgärdas.
Sverige är ett skogsland där svampen betyder oerhört mycket även för
ekonomin. Vi har dessutom ett ansvar att upprätthålla och föra vidare den
goda botaniska traditionen från systematikerna Carl von Linné och Elias
Fries. Naturens underbara mångfald och de ekologiska processerna behöver
studeras och kartläggas på samma vis som människokroppen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att använda svampar som en möjlig indikator för att se samband
mellan tillväxt och miljö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkreta åtgärder för att minska tillförseln av kväve till naturen
från jordbruk, vägtrafik och förbränning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att stärka den mykologiska forskningen i Sverige.