Motion till riksdagen
1998/99:MJ717
av Kenth Skårvik (fp)

Försurning av mark och vatten


Försurningen är ett internationellt problem som innebär en
negativ miljöpåverkan på Sverige i allmänhet och
Västsverige i synnerhet. Ungefär två tredjedelar av mark-
och vattenförsurningen kommer från svavelutsläpp, som förs
in över landsdelen genom förhärskande vindar. Det finns
uppgifter om att "importen" av svavelnedfallet kan vara så
hög som 90 procent. Effekten av nedfallet kan mätas på olika
sätt. Ett är att se på den inventering för riket som gjorts av
Fiskeriverket. Här framgår att drygt 5 000 sjöar har ett
kraftigt vikande fiskbestånd och flera sjöar betecknas som
döda. Särskilt illa är det i Västsverige där varannan sjö fått
livsbetingelserna allvarligt rubbade.
Intill dess att en radikal minskning av svavelnedfallet sker, vilket tyvärr
kommer att dröja, är kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker i stort sett
det enda sättet att motverka försurning och upprätthålla fiskbestånden. En
minskning av det statliga anslaget till kalkning kommer i de allra flesta fallen
inte att vägas upp av ökade insatser från kommunerna.
Kalkningsprojekten för försurade sjöar i Västra Götalands län riskerar att
försenas, om inte mer pengar skjuts till. Upphör man med kalkningen
kommer vattendrag som idag är "botade" att snabbt återgå till tidigare för-
surad nivå.
Den totala ramen för kalkningsverksamheten i hela Västra Götalands-
regionen ligger på 23,3 miljoner  kronor för 1998. Flera projekt kan komma
att drabbas om inte Naturvårdsverket skjuter till de begärda pengarna.
Skall det vara någon mening med miljöinsatser på området krävs som i
andra sammanhang en långsiktighet i åtgärderna, förenad med en totalsyn
som också innebär att den "gröna" bokföringen tillföres kända betydande
plusposter. Jag vill här initialt hänvisa till kalkningsutredningen (SOU
1996:53) som anger: "varje satsad krona på sjökalkning ger mer än två
kronor tillbaka".  För turismen i Sverige är det sjöar och vattendrag som
präglar besökarnas bild av landet. Vilket också ger svenska staten en hel del
pengar i sin "kassakista".
Inledningsvis anges problemets internationella räckvidd. Sverige har
tidigare varit drivande i avsikt att få Europas stater att samfällt inse sitt
ansvar. Tyvärr är informationen från EU-sidan nedslående. Inga kraftfulla
åtgärder är i antågande. Rättvisan kräver att Sverige, som ligger i topp när
det gäller avgifterna till EU, får gehör för skärpta bestämmelser i "ner-
smutsarländerna". Ökad höjd på skorstenarna ger inte friskare sjöar i
Sverige, regeringen måste mer kraftfullt driva försurningsfrågan i EU.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av kalkning, särskilt vad gäller vattendragen i  Västsverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att mer kraftfullt driva frågan om bekämpning av försurning.

Stockholm den 23 oktober 1998
Kenth Skårvik (fp)